Sjukfrånvaron i staten år 2020 – myndigheter och sektorer
Sammanfattning
Enligt regleringsbrevet ska Statskontoret senast den 14 maj 2021 sammanställa och redovisa uppgifter om myndigheternas sjukfrånvaro. Statskontoret ska redovisa dessa uppgifter enligt 7 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
I genomsnitt var sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna 3,9 procent av den ordinarie arbetstiden under 2020. Det innebär att den har ökat jämfört med 2019, då den var 3,8 procent. Ökningen är relativt liten, men bryter ändå trenden. Tidigare har frånvaron minskat tre år i rad fram till och med 2019.
Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 45,9 procent under 2020. Den har minskat i förhållande till 2019, då den var 51,3 procent.
Sjukfrånvaron i procent av gruppens ordinarie arbetstid var 4,9 procent för kvinnor och 2,9 procent för män. Sjukfrånvaron har minskat för kvinnor (0,1 procentenheter) men ökat för män (med 0,4 procentenheter) i förhållande till 2019.
Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 3,1 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,8 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,3 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har ökat med 0,2 procentenheter för de yngsta och för de medelålders medarbetarna, men minskat med 0,1 procentenheter för de äldsta medarbetarna.
Vi kan jämföra sjukfrånvaron 2020 med föregående år för samtliga 201 myndigheter som ingår i undersökningen. Av dem hade 138 (69 procent) en lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2020 än 2019. Det var 63 myndigheter (31 procent) som hade högre sjukfrånvaro 2020 än 2019.
Uppdraget
Sedan den 1 juli 2003 måste varje myndighet redovisa de anställdas sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Kravet gäller sedan 2011 även för kommuner, landsting och statliga myndigheter och framgår i de regelverk som styr årsredovisningens innehåll för dessa verksamheter. Kravet för de statliga myndigheterna finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Syftet är att tydligt beskriva sjukfrånvaron och därmed öka medvetenheten om ohälsan, frånvarons orsaker och hur den påverkar myndigheters verksamhet. Ökade kunskaper inom området kan påverka arbetsgivare att genomföra åtgärder för att minska sjukfrånvaron.
Följande uppgifter ska lämnas i årsredovisningen:
- den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas ordinarie arbetstid[1]
- den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer[2]
- sjukfrånvaron för kvinnor respektive män i procent av gruppens ordinarie arbetstid
- sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år, 30–49 år samt 50 år och äldre i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.
Kravet gäller inte för arbetsgivare med högst tio anställda. Arbetsgivare ska inte heller redovisa uppgifter om sjukfrånvaro för en undergrupp om antalet anställda i gruppen är högst tio. Arbetsgivare behöver inte heller redovisa uppgifter om sjukfrånvaro om uppgifterna kan hänföras till enskilda individer.
Denna sammanställning har tidigare redovisats av Arbetsgruppen för Hälsa i Staten (2003), Finansdepartementet (2004), Verket för förvaltningsutveckling (2005–2007) och av Statskontoret (2008–2020).
Skriftens innehåll
Statskontoret redovisar i denna skrift uppgifter om sjukfrånvaron vid de 201 myndigheter som har lämnat årsredovisning för 2020 och som har rapporterat in uppgifterna i systemet Hermes.[3] Vi anger också ett antal jämförelsetal för åren 2016 till 2019. De historiska värdena bygger på statistik från de myndigheter som var aktiva under 2020.
Inga myndigheter har upphört sedan 2019. När myndigheter upphör kan detta föra med sig att aggregerade värden för tidigare år kan skilja sig något från tidigare rapporter. Det beror på att dessa rapporters värden baserades på de siffror som har rapporterats av de myndigheter som var aktiva under det aktuella året. De medeltal som vi redovisar bygger på myndigheternas uppgifter och är viktade i förhållande till myndigheternas storlek (antalet årsarbetskrafter eller medelantal anställda).[4]
Statskontoret har valt att använda den indelning som Arbetsgivarverket övergick till 2009 och som baseras på den internationella Cofog-indelningen.[5] Vi redovisar uppgifterna om sjukfrånvaron både totalt för samtliga myndigheter samt fördelat på följande verksamhetsområden:
- Allmän offentlig förvaltning
- Försvar
- Samhällsskydd och rättsskipning
- Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling
- Fritidsverksamhet, kultur och religion
- Utbildning
- Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård.
I några fall går det inte att belägga varför myndigheten inte redovisar någon sjukfrånvaro. Vi har utelämnat myndigheter med högst tio anställda, med maximalt tio i någon av undergrupperna, och/eller med mindre än tre frånvarande i någon av undergrupperna. Dessa myndigheter redovisar vi i stället i våra tabeller med två stjärnor (**).[6] Om vi inte redovisar något jämförelsetal för tidigare år (-) kan det bero på att myndigheten inte fanns då eller att den tidigare hade maximalt tio anställda.
Avgränsning, metod och källkritik
Statistiken visar nivån på sjukfrånvaron totalt och inom de olika undergrupperna efter kön och ålder. Denna statistik ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma orsaker till nivån på eller till förändringar av frånvaron. Statskontorets uppdrag är att sammanställa statistiken, inte att analysera sjukfrånvarons bakomliggande orsaker.
Resultaten i rapporten bygger på de uppgifter som myndigheterna lämnar till informationssystemet Hermes. Statistiken kan innehålla fel, bland annat på grund av att myndigheterna levererar uppgifter som är beräknade på olika sätt. Statskontoret har korrigerat uppenbara fel. Vi har även kvalitetssäkrat materialet genom att kontakta de berörda myndigheterna eller genom att kontrollera det mot uppgifter i myndigheternas årsredovisningar.
Urvalet inkluderar de flesta myndigheter under regeringen eller riksdagen som rapporterar in statistik till Hermes-systemet. I statistiken ingår vissa myndigheter med maximalt tio anställda, men dessa ska inte rapportera frånvaro och därför har vi inte tagit med dem i vår rapport.[7] Vi har också exkluderat de myndigheter som inte rapporterar sitt ekonomiska utfall själva, utan där någon annan myndighet gör det. Vi har inte heller tagit med myndigheter med tidsbegränsade uppdrag, eller nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall för 2020.
I rapporten antar vi att mäns och kvinnors andelar av årsarbetskrafterna är desamma som deras andelar av medelantalet anställda. Det är inte självklart att vi kan anta detta, eftersom kvinnor oftare jobbar deltid och följaktligen också ofta svarar för en mindre del av årsarbetskrafterna än sin del av antalet anställda. Men vi har inte tillgång till något underlag för att göra något mer rättvisande antagande i denna rapport.
I snittberäkningar för hela verksamhetsområden inkluderar vi även uppgifter om noll frånvaro för grupper efter kön och ålder. Noll frånvaro kan betyda att en viss grupp faktiskt inte har haft någon frånvaro, men också att gruppen varit för liten för att frånvaro ska rapporteras för gruppen. Frånvaron för vissa grupper kommer därför inte alltid att helt ligga i linje med totalfrånvaron, där all frånvaro finns med.
Genomförande
Arbetet har genomförts av Eero Carroll (projektledare). Michael Borchers har varit referensperson och bistått med kvalitetssäkring av arbetet.
Sjukfrånvaron i staten 2020
Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var 3,9 procent av den tillgängliga arbetstiden under 2020 (figur 1). Det innebär att sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet årsarbetskrafter 2020 var strax över 234 000, att jämföra med strax över 227 000 årsarbetskrafter 2019. Antalet årsarbetskrafter har således ökat med 3,1 procent mellan de två åren.
Kvinnors sjukfrånvaro är i år mindre än dubbelt så högt som männens, 4,5 procent för kvinnor och 2,9 procent för män. Frånvaron har minskat sedan 2019 för kvinnor, med 0,1 procentenheter. Men det gäller inte för män. Deras frånvaro har i stället ökat med 0,4 procentenheter.
Sjukfrånvaron för anställda i åldersgrupperna yngre än 30 år var 3,1 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I gruppen 30–49 år var den 3,8 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,3 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har ökat med 0,2 procentenheter för de yngsta och för de medelålders medarbetarna. Men sjukfrånvaron har i stället minskat med 0,1 procentenheter för de äldsta medarbetarna.
Det är viktigt att notera att den redovisade frånvaron för olika grupper inte nödvändigtvis summerar till den totala frånvaron. Det beror på att grupperna är olika stora, och att större gruppers frånvaro påverkar den totala frånvaron mer än små gruppers frånvaro. Om till exempel mäns frånvaro ökar behöver inte den totala sjukfrånvaron öka i samma utsträckning. Det beror på att männens sjukfrånvaro och arbetstid är mindre än kvinnornas och alltså svarar för en mindre del av den totala sjukfrånvaron. Detta är särskilt tydligt i statistiken för varje verksamhetsområde.
Figur 1. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2016–2020.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron har minskat i förhållande till 2016. Från strax under 55 procent 2016 har långtidsfrånvarons andel först ökat mellan 2016 och 2017, och sedan minskat till strax under 46 procent 2020 (figur 2).
Figur 2. Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron i procent 2016–2020.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Skillnader mellan stora, medelstora och små myndigheter
Figur 3 visar att 121 myndigheter (60 procent av totalen) hade minskad sjukfrånvaro och 17 myndigheter (8 procent) hade oförändrad sjukfrånvaro under 2020.[8] Däremot hade 63 myndigheter (31 procent) högre sjukfrånvaro än det föregående året. Bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 20 av 33 (61 procent av gruppen) oförändrad eller minskad frånvaro, medan 13 myndigheter inom gruppen (39 procent) hade ökad frånvaro. Sjukfrånvaron minskade eller var oförändrad i 92 av 130 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 årsarbetskrafter (71 procent av gruppen). Inom samma grupp hade mer än fjärdedel av myndigheterna ökad sjukfrånvaro (38 av 130, eller 29 procent av gruppen).
Av myndigheterna med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 26 stycken minskad eller oförändrad frånvaro (68 procent av gruppen). Sjukfrånvaron ökade i stället för de resterande 9 myndigheterna (32 procent av gruppen).[9]
Figur 3. Antal myndigheter (efter antalet årsarbetskrafter) som har minskad, ökad eller oförändrad sjukfrånvaro 2020 jämfört med 2019.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Sjukfrånvaron inom olika verksamhetsområden
Sjukfrånvaron 2020 varierade inom de olika verksamhetsområdena, från 2,6 till 5,5 procent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 1a). Långtidssjukfrånvaron varierade från 34 procent av den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet Försvar till drygt 53 procent inom Utbildning.
Myndigheter inom verksamhetsområde Utbildning hade den lägsta totala sjukfrånvaron och de inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård hade den högsta. Detta återspeglar delvis könsfördelningen inom verksamhetsområdena, eftersom sjukfrånvaron för kvinnor var betydligt högre än för män (tabell 1b). På myndigheterna inom det sociala området var andelen kvinnor knappt 67 procent, vilket betyder att kvinnornas högre frånvaro då även slår igenom i totalen. Andelen kvinnor förklarar dock inte hela skillnaden mellan olika verksamhetsområden. Jämfört med utbildningsområdet finns det flera områden som har lägre andel kvinnor men högre sjukfrånvaro.
Tabell 1a. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2020.
Verksamhetsområde | Totalt | Långtid 1) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
Allmän offentlig | 3,7 | 52,0 | 4,5 | 2,5 | 2,7 | 3,6 | 4,1 |
Försvar | 2,9 | 34,2 | 4,4 | 2,5 | 2,2 | 2,7 | 3,6 |
Samhällsskydd och | 5,3 | 39,7 | 6,5 | 4,2 | 4,5 | 4,9 | 6,2 |
Näringsliv., miljö., | 3,3 | 44,4 | 4,1 | 2,5 | 2,7 | 3,3 | 3,3 |
Fritidsverksamhet, | 3,6 | 39,7 | 4,0 | 2,7 | 1,9 | 3,6 | 3,5 |
Utbildning | 2,6 | 53,2 | 3,5 | 1,7 | 2,0 | 2,7 | 2,8 |
Socialt skydd inklusive | 5,5 | 48,3 | 6,0 | 4,5 | 4,4 | 5,2 | 6,1 |
Totalt | 3,9 | 45,9 | 4,9 | 2,9 | 3,1 | 3,8 | 4,3 |
1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 1b. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid samt andelen kvinnor per verksamhetsområde i staten 2020.
Verksamhetsområde | Totalt | Kvinnor | Män | Andel kvinnor i verksamhetsområdet |
Allmän offentlig förvaltning | 3,7 | 4,5 | 2,5 | 62,7 |
Försvar | 2,9 | 4,4 | 2,5 | 23,7 |
Samhällsskydd och rättsskipning | 5,3 | 6,5 | 4,2 | 51,0 |
Näringsliv., miljö., bostad. och | 3,3 | 4,1 | 2,5 | 49,5 |
Fritidsverksamhet, kultur och religion | 3,6 | 4,0 | 2,7 | 61,6 |
Utbildning | 2,6 | 3,5 | 1,7 | 54,8 |
Socialt skydd inklusive hälso- och | 5,5 | 6,0 | 4,5 | 66,6 |
Totalt | 3,9 | 4,9 | 2,9 | 52,6 |
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Förändringar över tid
Under år 2020 slog Covid-19-pandemin även till mot svensk offentlig sektor. Därför har vi kompletterat våra analyser av frånvarons utveckling mellan 2019 och 2020 utöver vad som vanligen krävs i vår rapport. Sjukfrånvaron var stabil mellan 2019 och 2020 inom verksamhetsområdet Utbildning, och har rentav minskat inom de fyra verksamhetsområdena Allmän offentlig förvaltning, Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Fritidsverksamhet, kultur och religion, samt Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Frånvaron ökade för de resterande två verksamhetsområdena Försvar samt Samhällsskydd och rättsskipning (tabell 2a). Ökningarna var stora inom dessa områden, med 0,7 respektive 0,8 procentenheter.
Sjukfrånvaron minskar totalt sett bland kvinnor, men detta syns inte tydligt på sektornivå under det senaste året. Sjukfrånvaron har ökat mycket i det verksamhetsområde som har näst jämnast könsfördelning, Samhällsskydd och rättsskipning. Den har också ökat i det mest mansdominerade området, Försvar, men har minskat i området med den jämnaste könsfördelningen, Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
En rimlig hypotes är att Covid-19-pandemin har slagit olika mot myndigheter beroende på hur lätt det är för de anställda att tjänstgöra på distans. Vi har därför jämfört hur frånvaron har förändrats mellan 2019 och 2020 för de myndigheter som vi bedömer har mindre respektive mer platsberoende verksamhet. Vi har då räknat med att en myndighet är mer platsberoende om den förvaltar fysiska objekt, ofta genomför platsbesök, och/eller ger service som är bunden till vissa platser eller innebär fysiskt handhavande med klienter (se bilaga). Exempel på sådana myndigheter är Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.[10]
Vi kan se att frånvaron har förändrats mycket olika i dessa två grupper av myndigheter (tabell 2b). Den genomsnittliga frånvaron har minskat i de mindre platsberoende myndigheterna under 2020, medan den tvärtom har ökat i de mer platsberoende myndigheterna. Endast en femtedel av de mindre platsberoende myndigheterna har ökat sin frånvaro, medan nästan hälften av de mer platsberoende myndigheterna har gjort det. Detta tyder på att anställda lättare har kunnat arbeta hemifrån på de mindre platsberoende myndigheterna. På de mer platsberoende myndigheterna har medarbetare med förkylningssymtom inte kunnat välja att fortsätta att arbeta i samma utsträckning, utan har tvingats stanna hemma utan samma möjligheter till arbete på distans.
Pandemin har därför tenderat att öka frånvaron för de myndigheter som är mer platsberoende. Pandemin påverkar även arbetsmiljön för anställda i de mindre platsberoende myndigheterna. Vi kan dock inte uttala oss i vilken utsträckning detta har påverkat sjukfrånvaron. Överlag är slutsatserna här osäkra, med tanke på att pandemin inte är den enda faktorn som har påverkat frånvaron, och på att även pandemin i sig kan ha pressat olika typer av frånvaro både uppåt och nedåt. Vi vill också påpeka att analysen grundas i en grov nominell klassificering av myndigheter som mer eller mindre platsberoende, som inte hämtats från exempelvis arbetstidsdata om graden av tjänstgöring på distans.
Tabell 2a. Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid per verksamhetsområde i staten 2016–2020.
Verksamhetsområde | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
Allmän offentlig förvaltning | 3,7 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,1 |
Försvar | 2,9 | 2,2 | 2,2 | 2,3 | 2,4 |
Samhällsskydd och rättsskipning | 5,3 | 4,5 | 4,4 | 4,6 | 5,0 |
Näringsliv., miljö., bostad. och | 3,3 | 3,4 | 3,7 | 3,8 | 3,8 |
Fritidsverksamhet, kultur och religion | 3,6 | 3,7 | 3,7 | 3,8 | 4,2 |
Utbildning | 2,6 | 2,6 | 2,9 | 2,9 | 2,9 |
Socialt skydd inklusive hälso- och | 5,5 | 5,9 | 6,1 | 6,1 | 6,4 |
Totalt | 3,9 | 3,8 | 3,9 | 4,0 | 4,1 |
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 2b. Sjukfrånvarons utveckling 2019–2020 i procent av tillgänglig arbetstid för myndigheter med mindre eller mer platsberoende verksamhet.
Typ av verksamhet | Antal | Antal och andel | Viktad | Viktad | |
Mindre | 125 | 26 | 3,8 % | 3,5 % | |
Mer platsberoende | 76 | 37 | 3,8 % | 4,3 % | |
Totalt | 201 | 63 | 3,8 % | 3,9 % | |
Källa: Databasen Hermes, myndigheternas årsredovisningar och Statskontorets egna beräkningar.
Allmän offentlig förvaltning
De största myndigheterna inom verksamhetsområdet Allmän offentlig förvaltning var Regeringskansliet, länsstyrelserna (räknade som grupp) och Skatteverket. Sjukfrånvaron i hela området låg 2020 på 3,7 procent, vilket är något under det totala genomsnittet (tabell 3a). Totalt omfattade verksamhetsområdet strax över 28 400 årsarbetskrafter, varav 63 procent kvinnor. Skillnaden i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män i denna sektor motsvarade i stort sett genomsnittet för samtliga sektorer (tabell 3b).
Tabell 3a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
Arbetsgivarverket | 3,3 | 5,2 | 4,4 | 2,5 | 3,0 |
Ekonomistyrningsverket | 1,5 | 1,7 | 1,3 | 2,8 | 2,6 |
Etikprövningsmyndigheten | 3,4 | 3,6 | - | - | - |
Justitiekanslern | 4,1 | 2,7 | 2,2 | 3,1 | 2,2 |
Kammarkollegiet | 3,6 | 4,2 | 3,7 | 4,2 | 3,2 |
Konjunkturinstitutet | 2,9 | 3,4 | 1,9 | 2,7 | 2,0 |
Kungl. biblioteket | 4,2 | 4,8 | 4,2 | 4,4 | 4,6 |
Kungl. hov- och slottsstaten | 3,7 | 2,6 | 3,7 | 3,0 | 3,0 |
Länsstyrelsen i Blekinge län | 2,9 | 4,7 | 4,8 | 5,0 | 5,4 |
Länsstyrelsen i Dalarnas län | 4,3 | 5,0 | 3,6 | 5,7 | 5,7 |
Länsstyrelsen i Gotlands län | 3,0 | 2,5 | 3,4 | 3,2 | 2,9 |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län | 4,2 | 4,9 | 4,5 | 4,8 | 4,4 |
Länsstyrelsen i Hallands län | 4,6 | 4,4 | 4,3 | 3,6 | 3,5 |
Länsstyrelsen i Jämtlands län | 3,4 | 3,7 | 4,5 | 4,8 | 3,8 |
Länsstyrelsen i Jönköpings län | 3,1 | 3,9 | 4,2 | 3,5 | 4,0 |
Länsstyrelsen i Kalmar län | 4,6 | 5,7 | 5,2 | 5,5 | 3,6 |
Länsstyrelsen i Kronobergs län | 4,7 | 5,5 | 3,9 | 4,7 | 5,4 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län | 3,5 | 3,7 | 3,7 | 4,1 | 3,2 |
Länsstyrelsen i Skåne län | 4,0 | 3,9 | 3,2 | 3,9 | 4,7 |
Länsstyrelsen i Stockholms län | 4,0 | 5,0 | 5,9 | 5,5 | 6,5 |
Länsstyrelsen i Södermanlands län | 5,7 | 4,6 | 3,4 | 3,3 | 4,5 |
Länsstyrelsen i Uppsala län | 3,5 | 4,4 | 5,3 | 5,4 | 5,2 |
Länsstyrelsen i Värmlands län | 4,5 | 6,3 | 6,7 | 6,0 | 4,8 |
Länsstyrelsen i Västerbottens län | 3,5 | 3,9 | 3,2 | 3,2 | 3,9 |
Länsstyrelsen i Västernorrlands län | 3,3 | 3,6 | 3,6 | 3,6 | 4,0 |
Länsstyrelsen i Västmanlands län | 5,1 | 5,0 | 3,9 | 2,8 | 2,6 |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län | 4,4 | 4,7 | 4,3 | 5,1 | 4,6 |
Länsstyrelsen i Örebro län | 3,6 | 4,0 | 4,4 | 3,6 | 3,5 |
Länsstyrelsen i Östergötlands län | 3,2 | 4,1 | 3,9 | 3,6 | 3,6 |
Myndigheten för digital förvaltning | 1,6 | 2,9 | 0,7 | - | - |
Nordiska Afrikainstitutet | 1,5 | 1,7 | 2,2 | 4,5 | 3,5 |
Regeringskansliet | 2,5 | 2,7 | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
Riksarkivet | 4,1 | 3,9 | 4,6 | 4,6 | 5,4 |
Riksdagsförvaltningen | 3,8 | 3,7 | 4,1 | 4,2 | 3,4 |
Riksgäldskontoret | 2,5 | 3,4 | 3,9 | 3,6 | 3,5 |
Riksrevisionen | 2,1 | 2,7 | 3,0 | 2,8 | 2,8 |
Skatteverket | 4,2 | 4,7 | 4,8 | 4,7 | 4,7 |
Statens fastighetsverk | 3,2 | 3,9 | 4,2 | 3,4 | 3,5 |
Statens servicecenter | 6,4 | 4,7 | 3,8 | 4,4 | 3,8 |
Statens tjänstepensionsverk | 2,4 | 2,9 | 2,6 | 4,4 | 5,4 |
Statistiska centralbyrån | 3,6 | 4,4 | 5,0 | 4,9 | 5,4 |
Statskontoret | 2,5 | 2,8 | 1,7 | 1,1 | 2,2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) | 2,9 | 2,3 | 2,5 | 2,7 | 3,0 |
Svenska institutet | 3,0 | 2,7 | 3,3 | 4,1 | 4,1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) | 1,2 | 1,0 | 3,5 | 0,9 | 1,3 |
Trafikanalys | 1,8 | 3,5 | 3,9 | 4,4 | 1,3 |
Tullverket | 3,5 | 3,7 | 3,5 | 3,8 | 3,9 |
Vetenskapsrådet | 2,1 | 2,4 | 2,1 | 2,4 | 3,0 |
Summa | 3,7 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,1 |
- Myndigheten hade inte bildats.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 3b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Allmän offentlig förvaltning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid 1) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Arbetsgivarverket | 3,3 | 44,8 | 2,9 | 4,3 | 0,0 | 1,2 | 4,6 |
Ekonomistyrningsverket | 1,5 | 59,3 | 2,4 | 0,3 | 0,0 | 1,8 | 1,4 |
Etikprövningsmyndigheten | 3,4 | 27,0 | 3,2 | ** | ** | 3,4 | ** |
Justitiekanslern | 4,1 | 76,6 | 5,5 | 1,0 | ** | 3,2 | 6,7 |
Kammarkollegiet | 3,6 | 73,3 | 5,1 | 0,9 | 4,1 | 3,1 | 4,0 |
Konjunkturinstitutet | 2,9 | 21,3 | 5,1 | 1,7 | 0,0 | 3,8 | 1,4 |
Kungl. biblioteket | 4,2 | 49,2 | 4,0 | 4,3 | 0,0 | 3,8 | 4,4 |
Kungl. hov- och slottsstaten | 3,7 | 23,1 | 4,9 | 2,6 | 2,0 | 3,8 | 3,9 |
Länsstyrelsen i Blekinge län | 2,9 | 57,9 | 3,5 | 1,9 | 0,6 | 2,5 | 4,1 |
Länsstyrelsen i Dalarnas län | 4,3 | 65,8 | 4,7 | 3,7 | 4,4 | 4,2 | 4,3 |
Länsstyrelsen i Gotlands län | 3,0 | 24,6 | 3,6 | 1,9 | 5,4 | 3,6 | 2,0 |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län | 4,2 | 58,7 | 5,5 | 1,8 | 1,5 | 2,9 | 6,0 |
Länsstyrelsen i Hallands län | 4,6 | 59,0 | 5,6 | 2,3 | 2,4 | 4,9 | 4,5 |
Länsstyrelsen i Jämtlands län | 3,4 | 42,1 | 4,1 | 2,6 | 0,0 | 3,6 | 3,4 |
Länsstyrelsen i Jönköpings län | 3,1 | 48,8 | 3,9 | 1,9 | 2,9 | 3,0 | 3,5 |
Länsstyrelsen i Kalmar län | 4,6 | 75,8 | 6,0 | 2,2 | 8,6 | 3,8 | 5,1 |
Länsstyrelsen i Kronobergs län | 4,7 | 61,1 | 5,1 | 3,6 | 3,5 | 4,9 | 4,8 |
Länsstyrelsen i Norrbottens län | 3,5 | 51,9 | 3,9 | 2,9 | 4,6 | 3,7 | 3,2 |
Länsstyrelsen i Skåne län | 4,0 | 58,5 | 4,9 | 2,4 | 2,5 | 4,5 | 3,4 |
Länsstyrelsen i Stockholms län | 4,0 | 55,8 | 4,5 | 2,7 | 3,6 | 3,4 | 4,8 |
Länsstyrelsen i Södermanlands län | 5,7 | 68,8 | 6,5 | 4,1 | 7,7 | 5,8 | 5,3 |
Länsstyrelsen i Uppsala län | 3,5 | 58,1 | 4,1 | 2,0 | 2,5 | 3,8 | 3,0 |
Länsstyrelsen i Värmlands län | 4,5 | 69,9 | 6,2 | 1,7 | 0,0 | 5,4 | 3,1 |
Länsstyrelsen i Västerbottens län | 3,5 | 61,4 | 4,0 | 2,8 | 2,3 | 2,7 | 5,0 |
Länsstyrelsen i Västernorrlands län | 3,3 | 56,5 | 3,8 | 2,5 | 2,0 | 3,8 | 2,7 |
Länsstyrelsen i Västmanlands län | 5,1 | 69,2 | 6,1 | 2,9 | 0,0 | 4,6 | 5,1 |
Länsstyrelsen i Västra Götalands län | 4,4 | 66,0 | 5,6 | 2,7 | 3,1 | 3,6 | 5,8 |
Länsstyrelsen i Örebro län | 3,6 | 68,2 | 4,2 | 2,2 | 7,6 | 2,2 | 5,1 |
Länsstyrelsen i Östergötlands län | 3,2 | 65,0 | 3,7 | 2,0 | 2,0 | 3,0 | 4,0 |
Myndigheten för digital förvaltning | 1,6 | 41,2 | 2,2 | 0,7 | 2,2 | 2,2 | 0,5 |
Nordiska Afrikainstitutet | 1,5 | 0,0 | 1,9 | 1,0 | ** | 0,8 | 1,7 |
Regeringskansliet | 2,5 | 54,8 | 3,0 | 1,6 | 1,4 | 2,1 | 3,2 |
Riksarkivet | 4,1 | 29,1 | 4,2 | 3,9 | 2,0 | 3,7 | 4,3 |
Riksdagsförvaltningen | 3,8 | 49,8 | 3,8 | 3,9 | 1,5 | 4,5 | 3,4 |
Riksgäldskontoret | 2,5 | 38,4 | 3,2 | 1,8 | 1,7 | 2,6 | 2,5 |
Riksrevisionen | 2,1 | 50,2 | 2,4 | 1,7 | 0,9 | 1,5 | 3,5 |
Skatteverket | 4,2 | 52,4 | 5,0 | 2,6 | 3,4 | 4,1 | 4,4 |
Statens fastighetsverk | 3,2 | 35,0 | 4,1 | 2,5 | 4,6 | 3,2 | 3,2 |
Statens servicecenter | 6,4 | 34,8 | 7,2 | 4,4 | 5,9 | 7,1 | 5,8 |
Statens tjänstepensionsverk | 2,4 | 45,9 | 3,0 | 1,4 | 0,0 | 2,0 | 2,7 |
Statistiska centralbyrån | 3,6 | 52,4 | 5,0 | 2,0 | 1,9 | 3,0 | 5,2 |
Statskontoret | 2,5 | 45,0 | 2,8 | 2,1 | 2,0 | 2,4 | 2,9 |
Styrelsen för internationellt | 2,9 | 54,3 | 3,3 | 1,9 | 0,8 | 3,0 | 3,0 |
Svenska institutet | 3,0 | 36,3 | 3,9 | 2,6 | 0,0 | 3,3 | 2,5 |
Svenska institutet för | 1,2 | ** | ** | ** | ** | ** | ** |
Trafikanalys | 1,8 | 12,5 | 3,2 | 0,8 | 0,0 | 2,7 | 0,7 |
Tullverket | 3,5 | 46,6 | 4,1 | 3,0 | 1,8 | 3,4 | 4,0 |
Vetenskapsrådet | 2,1 | 51,8 | 3,1 | 0,6 | 0,0 | 2,0 | 2,2 |
Summa | 3,7 | 52,0 | 4,5 | 2,5 | 2,7 | 3,6 | 4,1 |
1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Försvar
Försvarsmakten är den största myndigheten inom verksamhetsområdet Försvar. År 2020 hade myndigheten strax under 22 200 årsarbetskrafter. Området hade strax under 28 400 årsarbetskrafter, varav 76 procent var män. Den stora andelen män återspeglas i sjukfrånvaron, som var den näst lägsta av alla områden med 2,9 procent av den tillgängliga arbetstiden (tabell 4a). Men sjukfrånvaron har dock ökat väsentligt i denna sektor sedan 2019 (med 0,7 procentenheter). Det kan bero på att en stor del av sektorns anställda har haft begränsade möjligheter att tjänstgöra på distans under pandemin.
Sjukfrånvaron för kvinnor var också lägre än det totala genomsnittet för kvinnor. Men skillnaderna mellan könen var jämfört med tidigare år närmare nivån för könsskillnaderna för staten som helhet. Tidigare var dessa skillnader klart mindre för området Försvar än för totalen. Kvinnornas sjukfrånvaro var 4,4 procent av den tillgängliga arbetstiden 2020, medan motsvarande andel för män var 2,5 procent. Området Försvar hade en nivå på sjukfrånvaron som i alla åldersundergrupper låg klart under genomsnittet (tabell 4b).
Tabell 4a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
Folke Bernadotteakademin | 3,0 | 3,5 | 2,5 | 3,5 | 2,1 |
Fortifikationsverket | 3,8 | 3,4 | 3,8 | 3,6 | 3,3 |
Försvarets materielverk | 2,4 | 2,6 | 2,9 | 3,3 | 3,7 |
Försvarshögskolan | 3,2 | 2,3 | 1,7 | 2,6 | 2,5 |
Försvarsmakten | 2,9 | 2,1 | 2,0 | 1,9 | 2,0 |
Inspektionen för strategiska produkter | 5,2 | 3,3 | 2,2 | 2,0 | 3,5 |
Kustbevakningen | 3,1 | 2,4 | 2,8 | 2,7 | 2,7 |
Myndigheten för samhällsskydd och | 2,8 | 3,0 | 2,8 | 3,7 | 3,4 |
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) | 3,6 | 2,9 | 2,9 | 3,0 | 2,7 |
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1) | 4,4 | 2,7 | 3,0 | 3,2 | 3,8 |
Summa | 2,9 | 2,2 | 2,2 | 2,3 | 2,4 |
1) Tidigare Totalförsvarets pliktverk. Myndigheten bytte namn och arbetsuppgifter 2011, året efter att riksdagen beslutade att Försvarsmaktens personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte på plikt. Under 2017 återaktiverades värnplikten. Myndigheten har anor från medeltiden, men bildades i sin näst senaste skepnad och under just namnet Pliktverket 1995. Då tog myndigheten över arbetsuppgifterna från Värnpliktsverket och från Vapenfristyrelsen.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 4b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Försvar. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020
Myndighet | Totalt | Långtid 1) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
Folke Bernadotteakademin | 3,0 | 65,6 | 2,8 | 3,5 | 1,0 | 3,2 | 3,1 |
Fortifikationsverket | 3,8 | 48,6 | 3,7 | 3,9 | 2,7 | 3,3 | 4,2 |
Försvarets materielverk | 2,4 | 50,0 | 3,5 | 1,9 | 0,6 | 1,7 | 2,9 |
Försvarshögskolan | 3,2 | 67,5 | 4,8 | 2,2 | 1,4 | 3,1 | 3,4 |
Försvarsmakten | 2,9 | 31,5 | 4,6 | 2,5 | 2,3 | 2,7 | 3,7 |
Inspektionen för strategiska produkter | 5,2 | ** | 7,3 | 3,7 | ** | 6,3 | ** |
Kustbevakningen | 3,1 | 31,8 | 3,8 | 2,8 | 3,7 | 2,8 | 3,6 |
Myndigheten för | 2,8 | 47,6 | 3,6 | 2,0 | 1,7 | 2,7 | 3,0 |
Totalförsvarets | 3,6 | 24,9 | 5,1 | 2,9 | 2,6 | 3,5 | 3,9 |
Totalförsvarets | 4,4 | 30,7 | 5,6 | 3,0 | 0,0 | 3,9 | 5,2 |
Summa | 2,9 | 34,2 | 4,4 | 2,5 | 2,2 | 2,7 | 3,6 |
1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Samhällsskydd och rättsskipning
Verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning var det näst största verksamhetsområdet, med strax över 51 100 årsarbetskrafter. Inom området var Polismyndigheten störst med strax under 30 300 årsarbetskrafter. Detta område hade den näst jämnaste könsfördelningen av alla verksamhetsområden, med 51 procent kvinnor.
Verksamhetsområdet hade en högre sjukfrånvaro än genomsnittet, 5,3 procent (tabell 5a). Sjukfrånvaron var högre både för kvinnor och män jämfört med genomsnittet. Sjukfrånvaron var också högre än genomsnittet för samtliga åldersgrupper. Den har dessutom ökat väsentligt sedan 2019, med 0,8 procentenheter. Det kan bero på att många av sektorns anställda har haft begränsade möjligheter att tjänstgöra på distans under pandemin.
Tabell 5a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
Brottsförebyggande rådet | 3,4 | 3,7 | 4,1 | 5,4 | 4,1 |
Brottsoffermyndigheten | 6,5 | 6,9 | 4,2 | 2,7 | 3,7 |
Domstolsverket | 4,9 | 4,4 | 4,4 | 4,4 | 4,6 |
Ekobrottsmyndigheten | 2,6 | 2,9 | 3,3 | 3,1 | 3,8 |
Kriminalvården | 7,6 | 5,9 | 5,9 | 6,2 | 6,3 |
Kronofogdemyndigheten | 5,3 | 5,1 | 5,3 | 5,8 | 5,4 |
Polismyndigheten | 4,8 | 4,0 | 3,9 | 4,1 | 4,6 |
Riksdagens ombudsmän JO | 3,6 | 2,8 | 3,5 | 2,8 | 2,3 |
Rättsmedicinalverket | 5,4 | 4,6 | 5,1 | 4,5 | 4,4 |
Statens haverikommission | 0,4 | 1,4 | 2,1 | 2,8 | 4,8 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 2,3 | 1,0 | 1,5 | 4,0 | 3,0 |
Åklagarmyndigheten | 2,7 | 3,2 | 3,1 | 3,2 | 3,5 |
Summa | 5,3 | 4,5 | 4,4 | 4,6 | 5,0 |
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 5b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Samhällsskydd och rättsskipning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid 1) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
Brottsförebyggande rådet | 3,4 | 46,8 | 4,4 | 1,6 | 4,5 | 3,6 | 3,0 |
Brottsoffermyndigheten | 6,5 | 61,0 | 5,8 | 8,0 | 13,7 | 5,2 | 4,5 |
Domstolsverket | 4,9 | 42,4 | 5,7 | 2,9 | 3,5 | 5,1 | 5,2 |
Ekobrottsmyndigheten | 2,6 | 43,1 | 3,3 | 1,8 | ** | 2,3 | 3,0 |
Kriminalvården | 7,6 | 34,4 | 8,6 | 6,8 | 7,0 | 7,0 | 8,8 |
Kronofogdemyndigheten | 5,3 | 54,6 | 6,2 | 3,4 | 4,6 | 4,7 | 6,3 |
Polismyndigheten | 4,8 | 39,6 | 6,3 | 3,5 | 4,0 | 4,4 | 5,7 |
Riksdagens ombudsmän JO | 3,6 | 52,6 | 4,2 | 2,5 | 0,0 | 3,2 | 4,4 |
Rättsmedicinalverket | 5,4 | 45,7 | 5,5 | 5,2 | 3,9 | 5,0 | 6,3 |
Statens haverikommission | 0,4 | 0,0 | ** | ** | ** | 0,5 | ** |
Säkerhets- och | 2,3 | ** | 2,3 | ** | ** | ** | ** |
Åklagarmyndigheten | 2,7 | 43,0 | 2,9 | 2,2 | 1,9 | 2,3 | 3,7 |
Summa | 5,3 | 39,7 | 6,5 | 4,2 | 4,5 | 4,9 | 6,2 |
1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Näringslivsfrågor, miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling
Av de strax under 26 500 årsarbetskrafterna inom verksamhetsområdet Näringslivsfrågor m.m. svarade kvinnor för 49 procent. Den totala sjukfrånvaron (3,3 procent) var lägre än för staten i genomsnitt (tabell 6a). I undergrupperna som är indelade efter kön och ålder låg frånvaron nu klart under genomsnittet (tabell 6b). Verksamhetsområdet hade en sjukfrånvaro som har minskat med 0,1 procentenheter mellan 2019 och 2020, tvärtemot genomsnittet för staten mellan samma år.
Sjukfrånvaron i ett antal myndigheter har förändrats mycket över åren. De flesta av dessa myndigheter är små, vilket gör att enskilda medarbetares sjukfrånvaro får stort genomslag i statistiken.
Tabell 6a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
Affärsverket svenska kraftnät | 2,1 | 2,5 | 2,7 | 2,8 | 3,0 |
Allmänna reklamationsnämnden | 2,9 | 2,6 | 3,2 | 2,3 | 2,8 |
Arbetsdomstolen | 5,4 | 7,9 | 8,0 | 7,3 | 7,7 |
Arbetsmiljöverket | 3,0 | 3,4 | 4,4 | 3,9 | 3,1 |
Bolagsverket | 3,6 | 4,6 | 5,1 | 6,3 | 6,4 |
Boverket | 3,0 | 3,6 | 3,9 | 4,0 | 2,9 |
Datainspektionen | 2,1 | 3,1 | 2,6 | 2,7 | 3,4 |
Diskrimineringsombudsmannen | 4,4 | 5,9 | 5,1 | 3,2 | 3,8 |
Elsäkerhetsverket | 2,2 | 5,6 | 5,2 | 5,2 | 5,7 |
Energimarknadsinspektionen | 2,5 | 3,5 | 3,7 | 3,1 | 4,2 |
Exportkreditnämnden | 2,4 | 1,9 | 1,9 | 2,1 | 2,8 |
Fastighetsmäklarinspektionen | 4,0 | 4,2 | 1,9 | 3,2 | 9,8 |
Finansinspektionen | 2,4 | 3,2 | 2,9 | 3,2 | 3,4 |
Forskningsråd för miljö m.m. | 1,8 | 1,6 | 1,3 | 2,3 | 2,9 |
Havs- och vattenmyndigheten | 2,5 | 3,6 | 4,3 | 5,3 | 5,1 |
Institutet för arbetsmarknads- och | 1,3 | 1,2 | 3,2 | 1,9 | 2,0 |
Jämställdhetsmyndigheten | 2,4 | 4,2 | 2,2 | - | - |
Kemikalieinspektionen | 2,4 | 3,0 | 2,7 | 3,0 | 3,1 |
Kommerskollegium | 1,3 | 3,3 | 1,7 | 4,0 | 4,6 |
Konkurrensverket | 1,9 | 2,9 | 1,6 | 2,3 | 3,4 |
Konsumentverket | 3,5 | 3,0 | 3,6 | 3,2 | 4,4 |
Lantmäteriet | 4,1 | 4,3 | 4,6 | 4,6 | 4,3 |
Livsmedelsverket | 4,1 | 3,8 | 4,5 | 4,1 | 4,5 |
Luftfartsverket | 3,0 | 2,5 | 2,8 | 3,0 | 2,7 |
Myndigheten för arbetsmiljökunskap | 1,5 | 2,7 | 1,3 | - | - |
Myndigheten för tillväxtpolitiska | 2,8 | 3,0 | 1,7 | 2,7 | 2,3 |
Naturvårdsverket | 2,5 | 2,8 | 3,1 | 2,6 | 2,8 |
Patent- och registreringsverket | 2,8 | 3,2 | 3,2 | 3,9 | 4,3 |
Polarforskningssekretariatet | 1,2 | 0,8 | 2,2 | 3,8 | 2,3 |
Post- och telestyrelsen | 2,5 | 3,3 | 4,0 | 3,2 | 3,9 |
Revisorsinspektionen 1) | 0,6 | 1,8 | 2,3 | 1,7 | 4,4 |
Rymdstyrelsen | 3,3 | 4,5 | 4,5 | 4,1 | 5,5 |
Sjöfartsverket | 3,1 | 2,8 | 2,5 | 2,6 | 2,2 |
Skogsstyrelsen | 2,4 | 3,6 | 3,7 | 4,5 | 3,7 |
Spelinspektionen | 3,5 | 3,5 | 1,7 | 1,9 | 5,1 |
Statens energimyndighet | 2,5 | 2,8 | 4,0 | 3,9 | 3,4 |
Statens geotekniska institut | 4,4 | 4,5 | 3,5 | 4,6 | 6,3 |
Statens jordbruksverk | 4,4 | 4,3 | 4,4 | 4,1 | 4,8 |
Statens veterinärmedicinska anstalt | 3,9 | 3,4 | 3,2 | 3,4 | 3,2 |
Statens väg- och | 3,3 | 1,8 | 2,8 | 2,0 | 3,3 |
Strålsäkerhetsmyndigheten | 3,2 | 2,8 | 3,1 | 3,2 | 3,6 |
Styrelsen för ackreditering och | 3,4 | 3,6 | 4,6 | 3,6 | 3,6 |
Sveriges meteorologiska och | 2,6 | 3,0 | 3,2 | 3,0 | 3,2 |
Svenska ESF-rådet | 3,0 | 3,3 | 2,7 | 2,9 | 4,1 |
Sveriges geologiska undersökning | 2,8 | 3,3 | 3,1 | 3,9 | 3,8 |
Tillväxtverket | 2,1 | 2,4 | 3,3 | 3,8 | 3,6 |
Trafikverket | 3,4 | 3,3 | 3,6 | 3,6 | 3,6 |
Transportstyrelsen | 4,2 | 4,4 | 4,7 | 4,8 | 5,2 |
Upphandlingsmyndigheten | 3,3 | 4,0 | 2,6 | 1,5 | 2,7 |
Verket för innovationssystem | 2,1 | 2,5 | 1,7 | 3,1 | 2,9 |
Summa | 3,3 | 3,4 | 3,7 | 3,8 | 3,8 |
- Myndigheten hade inte bildats.
1) Före 2017, Revisorsnämnden.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 6b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid 2) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Affärsverket svenska kraftnät | 2,1 | 44,7 | 3,7 | 1,0 | 1,5 | 1,8 | 2,6 |
Allmänna reklamationsnämnden | 2,9 | 29,0 | 3,0 | 2,6 | 0,0 | 2,7 | 0,0 |
Arbetsdomstolen | 5,4 | 43,8 | ** | ** | ** | ** | ** |
Arbetsmiljöverket | 3,0 | 55,5 | 3,7 | 2,0 | 0,0 | 3,5 | 2,7 |
Bolagsverket | 3,6 | 44,6 | 4,4 | 2,1 | 3,8 | 3,4 | 3,8 |
Boverket | 3,0 | 41,4 | 3,4 | 2,5 | 0,8 | 3,5 | 2,8 |
Datainspektionen | 2,1 | 0,0 | 1,8 | 2,8 | 1,9 | 2,3 | 1,7 |
Diskrimineringsombudsmannen | 4,4 | 37,9 | 4,4 | 4,5 | 0,0 | 3,6 | 5,5 |
Elsäkerhetsverket | 2,2 | 50,5 | 1,7 | 2,6 | 0,0 | 1,4 | 2,9 |
Energimarknadsinspektionen | 2,5 | 51,7 | 3,9 | 0,7 | 1,3 | 2,0 | 4,2 |
Exportkreditnämnden | 2,4 | 68,6 | 2,7 | 2,0 | 0,0 | 2,9 | 1,8 |
Fastighetsmäklarinspektionen | 4,0 | 59,9 | 3,7 | ** | ** | 5,1 | ** |
Finansinspektionen | 2,4 | 55,6 | 2,6 | 2,2 | 1,8 | 2,4 | 2,5 |
Forskningsråd för miljö m.m. | 1,8 | 55,4 | 2,3 | 1,0 | ** | 1,6 | 2,4 |
Havs- och vattenmyndigheten | 2,5 | 28,7 | 3,6 | 1,4 | 0,0 | 2,7 | 2,3 |
Institutet för arbetsmarknads- | 1,3 | 0,0 | 1,2 | 1,4 | ** | 1,5 | 0,9 |
Jämställdhetsmyndigheten | 2,4 | 62,9 | 2,9 | 0,7 | ** | 2,4 | 1,3 |
Kemikalieinspektionen | 2,4 | 27,2 | 2,9 | 1,3 | 1,6 | 2,9 | 1,9 |
Kommerskollegium | 1,3 | 28,8 | 1,6 | 0,9 | 0,0 | 1,7 | 0,8 |
Konkurrensverket | 1,9 | 16,9 | 2,4 | 1,1 | 2,6 | 1,2 | 3,0 |
Konsumentverket | 3,5 | 59,0 | 4,2 | 1,6 | 4,1 | 3,2 | 3,7 |
Lantmäteriet | 4,1 | 46,4 | 5,1 | 2,7 | 3,6 | 4,0 | 4,3 |
Livsmedelsverket | 4,1 | 34,0 | 4,3 | 3,8 | 3,1 | 4,5 | 3,8 |
Luftfartsverket | 3,0 | 38,7 | 3,8 | 2,4 | 1,4 | 3,0 | 3,2 |
Myndigheten för | 1,5 | 48,4 | 1,4 | ** | ** | ** | ** |
Myndigheten för tillväxtpolitiska | 2,8 | 38,9 | 5,7 | 0,3 | 0,0 | 4,1 | 2,1 |
Naturvårdsverket | 2,5 | 57,2 | 2,9 | 1,6 | 0,8 | 2,7 | 2,4 |
Patent- och registreringsverket | 2,8 | 41,2 | 4,1 | 1,4 | 0,8 | 3,3 | 2,6 |
Polarforskningssekretariatet | 1,2 | 0,0 | 1,0 | 1,4 | ** | 1,6 | 0,6 |
Post- och telestyrelsen | 2,5 | 45,4 | 3,5 | 1,4 | 0,0 | 2,4 | 2,6 |
Revisorsinspektionen 1) | 0,6 | 0,0 | 1,3 | 0,0 | ** | 0,9 | ** |
Rymdstyrelsen | 3,3 | 61,3 | 6,5 | 0,2 | ** | ** | 4,6 |
Sjöfartsverket | 3,1 | 28,0 | 2,7 | 4,7 | 4,2 | 2,7 | 3,6 |
Skogsstyrelsen | 2,4 | 64,0 | 2,8 | 2,2 | 2,5 | 2,7 | 2,1 |
Spelinspektionen | 3,5 | 51,3 | 2,3 | 5,6 | 0,0 | 2,3 | 0,0 |
Statens energimyndighet | 2,5 | 60,6 | 3,1 | 1,5 | 2,6 | 2,9 | 1,9 |
Statens geotekniska institut | 4,4 | 54,5 | 4,5 | 4,2 | 0,0 | 2,8 | 5,9 |
Statens jordbruksverk | 4,4 | 44,0 | 5,4 | 2,0 | 5,2 | 4,3 | 4,5 |
Statens veterinärmedicinska | 3,9 | 30,4 | 4,5 | 2,7 | 3,6 | 3,9 | 4,0 |
Statens väg- och | 3,3 | 48,0 | 2,9 | 3,6 | 0,9 | 3,3 | 3,7 |
Strålsäkerhetsmyndigheten | 3,2 | 49,3 | 5,1 | 1,6 | 1,8 | 3,8 | 2,9 |
Styrelsen för ackreditering och | 3,4 | 60,2 | 2,6 | 4,4 | 0,9 | 3,2 | 3,6 |
Sveriges meteorologiska och | 2,6 | 34,1 | 2,9 | 2,3 | 1,4 | 2,2 | 3,2 |
Svenska ESF-rådet | 3,0 | 61,9 | 3,9 | 1,5 | 0,0 | 3,7 | 2,0 |
Sveriges geologiska | 2,8 | 40,9 | 3,0 | 2,6 | 8,8 | 1,9 | 3,3 |
Tillväxtverket | 2,1 | 54,9 | 2,6 | 1,1 | 0,8 | 2,0 | 2,7 |
Trafikverket | 3,4 | 44,5 | 4,4 | 2,6 | 2,9 | 3,6 | 3,2 |
Transportstyrelsen | 4,2 | 40,7 | 5,3 | 2,8 | 3,8 | 4,2 | 4,2 |
Upphandlingsmyndigheten | 3,3 | 83,4 | 4,7 | 0,4 | 0,0 | 4,2 | 2,2 |
Verket för innovationssystem | 2,1 | 47,1 | 2,7 | 1,2 | 1,3 | 2,2 | 2,0 |
Summa | 3,3 | 44,4 | 4,1 | 2,5 | 2,7 | 3,3 | 3,3 |
1) Före 2017, Revisorsnämnden.
2) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Fritidsverksamhet, kultur och religion
Det minsta verksamhetsområdet 2020 var Fritidsverksamhet, kultur och religion. Det hade strax under 2 000 årsarbetskrafter, varav 62 procent kvinnor. Sjukfrånvaron inom detta område var under det totala genomsnittet (tabell 7a). Men andelen varierade i de olika undergrupperna (tabell 7b). Kvinnornas andel låg väsentligt under det totala genomsnittet för kvinnor (med 0,9 procentenheter) medan män nu ligger strax under genomsnittet för gruppen samtliga män (med 0,2 procentenheter). De yngsta och äldsta ålderskategorierna hade en betydligt lägre sjukfrånvaro än motsvande andel för genomsnittet i samma grupper (med 1,2 respektive 0,8 procentenheter). Sjukfrånvaron för medelålders anställda låg strax under genomsnittet (med 0,2 procentenheter).
Frånvaron har minskat inom detta verksamhetsområde under det senaste året, med 0,1 procentenheter. Myndigheterna inom området har också en relativt låg andel långtidssjukfrånvaro, och området har minst skillnad mellan mäns och kvinnors frånvaro. Området har ett antal små myndigheter där enskilda medarbetares sjukfrånvaro får stort genomslag i statistiken.
Tabell 7a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
Forum för levande historia | 2,2 | 4,3 | 5,0 | 4,0 | 3,0 |
Institutet för språk och folkminnen | 3,0 | 3,8 | 5,0 | 4,5 | 5,3 |
Konstnärsnämnden | 5,3 | 4,4 | 1,3 | 3,2 | 5,4 |
Moderna museet | 2,9 | 3,7 | 3,5 | 3,3 | 4,5 |
Myndigheten för kulturanalys | 8,8 | 2,2 | 3,5 | 2,7 | 2,2 |
Myndigheten för press, radio och tv 1) | 1,3 | 2,5 | 2,2 | 3,8 | 7,6 |
Myndigheten för tillgängliga medier | 1,7 | 3,5 | 3,8 | 4,5 | 4,5 |
Myndigheten för ungdoms- och | 3,8 | 4,5 | 5,2 | 5,2 | 4,5 |
Nationalmuseum | 3,4 | 4,8 | 3,3 | 4,0 | 3,2 |
Naturhistoriska riksmuseet | 4,1 | 3,9 | 3,4 | 3,7 | 4,3 |
Riksantikvarieämbetet | 2,5 | 3,0 | 3,3 | 3,8 | 3,3 |
Sametinget | 5,0 | 3,3 | 2,9 | 2,2 | 5,5 |
Statens centrum för arkitektur och | 5,9 | 4,1 | 5,3 | 3,5 | 5,2 |
Statens försvarshistoriska museer | 3,7 | 2,9 | 3,8 | 1,3 | 3,0 |
Statens historiska museer 2) | 3,3 | 3,5 | 3,4 | 3,1 | 3,5 |
Statens konstråd | 2,1 | 4,3 | 1,8 | 3,4 | 3,4 |
Statens kulturråd | 3,1 | 2,7 | 1,8 | 2,6 | 5,2 |
Statens maritima och | 4,2 | 3,4 | 3,8 | 4,2 | 3,8 |
Statens medieråd | 5,9 | 8,2 | 6,0 | 5,8 | 3,9 |
Statens museer för världskultur | 4,9 | 5,5 | 4,6 | 3,7 | 5,1 |
Statens musikverk | 3,5 | 3,0 | 4,8 | 6,0 | 7,4 |
Summa | 3,6 | 3,7 | 3,7 | 3,8 | 4,2 |
1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.
2) Upptog Livrustkammaren m.m. 2018.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 7b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Fritidsverksamhet, kultur och religion. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid 3) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
Forum för levande historia | 2,2 | 13,3 | 2,8 | 0,7 | ** | 2,5 | 2,0 |
Institutet för språk och | 3,0 | 35,5 | 3,4 | 2,1 | 0,0 | 3,4 | 2,7 |
Konstnärsnämnden | 5,3 | 67,6 | 7,1 | 2,0 | ** | 5,2 | 5,6 |
Moderna museet | 2,9 | 35,1 | 3,2 | 2,2 | 0,0 | 3,4 | 2,5 |
Myndigheten för kulturanalys | 8,8 | ** | ** | ** | ** | ** | ** |
Myndigheten för press, radio | 1,3 | 0,0 | 1,6 | ** | ** | 0,7 | ** |
Myndigheten för tillgängliga | 1,7 | 49,1 | 2,3 | 0,4 | 0,1 | 1,0 | 3,0 |
Myndigheten för ungdoms- | 3,8 | 57,1 | 3,9 | 3,4 | 0,5 | 3,7 | 5,4 |
Nationalmuseum | 3,4 | 40,6 | 3,3 | 3,6 | 0,0 | 3,5 | 3,3 |
Naturhistoriska riksmuseet | 4,1 | 49,3 | 5,4 | 2,9 | 2,3 | 5,7 | 2,7 |
Riksantikvarieämbetet | 2,5 | 26,6 | 3,2 | 1,6 | 1,4 | 2,3 | 2,7 |
Sametinget | 5,0 | 57,6 | 6,6 | 1,2 | 6,4 | 8,7 | 2,7 |
Statens centrum för arkitektur | 5,9 | 64,0 | 8,1 | 1,9 | 0,0 | 7,9 | 1,1 |
Statens försvarshistoriska | 3,7 | 48,2 | 3,4 | 4,2 | 2,8 | 4,1 | 3,2 |
Statens historiska museer 2) | 3,3 | 22,3 | 3,7 | 2,6 | 4,9 | 3,4 | 3,0 |
Statens konstråd | 2,1 | 0,0 | 2,2 | ** | ** | 2,9 | 1,1 |
Statens kulturråd | 3,1 | 61,9 | 3,4 | 2,5 | 0,0 | 2,5 | 4,0 |
Statens maritima och | 4,2 | 45,3 | 4,1 | 4,3 | 2,6 | 2,6 | 5,9 |
Statens medieråd | 5,9 | ** | 7,7 | ** | ** | 4,7 | ** |
Statens museer för | 4,9 | 52,9 | 5,9 | 3,4 | 2,7 | 4,5 | 5,8 |
Statens musikverk | 3,5 | 49,0 | 4,1 | 2,7 | 3,3 | 2,9 | 4,0 |
Summa | 3,6 | 39,7 | 4,0 | 2,7 | 1,9 | 3,6 | 3,5 |
1) Före 2016, Myndigheten för radio och TV.
2) Upptog Livrustkammaren m.m. 2018.
3) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Utbildning
Utbildning var det största verksamhetsområdet under 2020 med strax under 62 100 årsarbetskrafter. De allra flesta arbetade vid olika universitet och högskolor. Kvinnorna svarade för 55 procent av de anställda. Sjukfrånvaron var betydligt lägre än genomsnittet (2,6 procent) och förblev helt stabil mellan 2019 och 2020. Myndigheterna inom området hade högst andel långtidsfrånvaro, samtidigt som de hade den lägsta frånvaronivån totalt (tabell 8a).
Utbildning hade betydligt lägre sjukfrånvaro än genomsnittet för alla undergrupper (tabell 8b). Verksamhetsområdet hade den lägsta andelen sjukfrånvaro för kvinnor och för män (3,5 respektive 1,7 procent). Sjukfrånvaron i de olika åldersgrupperna var också lägre än för genomsnittet.
Tabell 8a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
Blekinge tekniska högskola | 2,1 | 2,4 | 2,2 | 2,1 | 2,9 |
Centrala studiestödsnämnden | 5,3 | 5,4 | 6,0 | 5,8 | 5,8 |
Gymnastik- och idrottshögskolan | 3,4 | 2,1 | 1,9 | 2,3 | 2,3 |
Göteborgs universitet | 3,2 | 3,2 | 3,2 | 3,0 | 3,1 |
Högskolan Dalarna | 3,1 | 3,2 | 2,6 | 3,1 | 3,7 |
Högskolan i Borås | 3,4 | 4,4 | 4,0 | 4,7 | 4,7 |
Högskolan i Gävle | 3,2 | 2,6 | 3,1 | 2,5 | 2,8 |
Högskolan i Halmstad | 1,9 | 2,5 | 2,7 | 2,3 | 2,9 |
Högskolan i Skövde | 3,2 | 3,4 | 3,2 | 3,4 | 3,2 |
Högskolan Kristianstad | 2,6 | 3,5 | 4,0 | 4,7 | 2,7 |
Högskolan Väst | 2,7 | 2,8 | 3,4 | 4,3 | 3,7 |
Institutet för rymdfysik | 1,4 | 1,0 | 1,5 | 0,9 | 1,8 |
Karlstads universitet | 2,0 | 2,5 | 2,8 | 2,9 | 2,9 |
Karolinska institutet | 2,0 | 1,9 | 2,0 | 2,3 | 2,2 |
Konstfack | 3,6 | 3,0 | 3,5 | 4,3 | 3,8 |
Kungl. Konsthögskolan | 2,7 | 1,3 | 2,2 | 3,7 | 2,6 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm | 2,9 | 2,1 | 1,9 | 2,8 | 1,6 |
Kungl. Tekniska högskolan | 1,9 | 2,1 | 2,0 | 2,1 | 2,3 |
Linköpings universitet | 2,3 | 2,4 | 2,5 | 2,8 | 2,7 |
Linnéuniversitetet | 2,2 | 2,6 | 3,0 | 2,8 | 2,8 |
Luleå tekniska universitet | 1,8 | 2,1 | 2,2 | 3,0 | 2,8 |
Lunds universitet | 2,4 | 2,4 | 2,6 | 2,6 | 2,7 |
Malmö universitet1) | 2,7 | 2,9 | 3,0 | 2,7 | 3,0 |
Mittuniversitetet | 2,3 | 2,8 | 2,9 | 3,4 | 3,6 |
Myndigheten för yrkeshögskolan | 2,4 | 3,5 | 3,4 | 5,4 | 3,5 |
Mälardalens högskola | 1,8 | 2,1 | 2,4 | 2,9 | 2,9 |
Sameskolstyrelsen | 8,3 | 7,0 | 6,0 | 6,0 | 5,0 |
Skolforskningsinstitutet | 2,3 | 1,7 | 0,9 | 1,7 | 2,2 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten | 5,9 | 5,1 | 5,8 | 5,6 | 5,1 |
Statens skolinspektion | 2,3 | 4,0 | 4,2 | 4,1 | 3,8 |
Statens skolverk | 3,1 | 3,5 | 3,9 | 3,9 | 3,7 |
Stockholms konstnärliga högskola2) | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 2,4 | 2,6 |
Stockholms universitet | 2,6 | 2,7 | 2,7 | 2,9 | 2,9 |
Sveriges lantbruksuniversitet | 3,3 | 3,1 | 3,2 | 3,3 | 3,3 |
Södertörns högskola | 3,3 | 3,5 | 4,1 | 4,0 | 3,8 |
Umeå universitet | 2,7 | 3,0 | 2,9 | 3,0 | 3,0 |
Universitets- och högskolerådet | 3,1 | 5,1 | 4,7 | 4,7 | 4,9 |
Universitetskanslersämbetet | 1,8 | 2,7 | 2,5 | 2,6 | 2,4 |
Uppsala universitet | 2,6 | 1,3 | 2,9 | 2,6 | 2,4 |
Örebro universitet | 2,4 | 2,3 | 2,3 | 2,2 | 2,1 |
Överklagandenämnden för | 3,9 | 8,1 | 7,7 | 9,1 | 6,5 |
Summa | 2,6 | 2,6 | 2,9 | 2,9 | 2,9 |
1) Före 2018, Malmö högskola
2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola 2014.
- Myndigheten hade inte bildats.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 8b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Utbildning. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid3) | Kvinnor | Män | –29 år | 30–49 år | 50– år |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Blekinge tekniska högskola | 2,1 | 53,5 | 2,8 | 1,5 | 3,5 | 1,9 | 2,2 |
Centrala studiestödsnämnden | 5,3 | 46,1 | 6,2 | 3,7 | 4,1 | 5,1 | 5,9 |
Gymnastik- och idrottshögskolan | 3,4 | 72,3 | 3,4 | 3,3 | 3,2 | 1,9 | 5,0 |
Göteborgs universitet | 3,2 | 65,2 | 4,1 | 1,9 | 2,1 | 3,1 | 3,5 |
Högskolan Dalarna | 3,1 | 62,5 | 3,8 | 2,1 | 0,7 | 2,8 | 3,6 |
Högskolan i Borås | 3,4 | 54,1 | 4,0 | 5,4 | 1,8 | 3,6 | 3,4 |
Högskolan i Gävle | 3,2 | 61,1 | 4,5 | 1,6 | 1,8 | 3,2 | 3,2 |
Högskolan i Halmstad | 1,9 | 57,1 | 2,7 | 1,1 | 2,0 | 2,2 | 1,7 |
Högskolan i Skövde | 3,2 | 67,6 | 4,4 | 1,9 | 5,3 | 2,7 | 3,3 |
Högskolan Kristianstad | 2,6 | 71,2 | 2,8 | 2,1 | 1,3 | 1,9 | 3,2 |
Högskolan Väst | 2,7 | 67,5 | 3,1 | 2,1 | 1,7 | 2,7 | 2,9 |
Institutet för rymdfysik | 1,4 | 37,8 | 1,4 | 1,4 | 0,4 | 1,2 | 2,0 |
Karlstads universitet | 2,0 | 57,0 | 2,5 | 1,4 | 1,1 | 2,1 | 1,9 |
Karolinska institutet | 2,0 | 37,1 | 2,4 | 1,4 | 1,2 | 2,1 | 2,2 |
Konstfack | 3,6 | 60,5 | 4,5 | 2,3 | 0,0 | 3,7 | 3,7 |
Kungl. Konsthögskolan | 2,7 | 62,1 | 4,2 | 1,1 | 0,7 | 1,1 | 5,1 |
Kungl. Musikhögskolan i | 2,9 | 83,4 | 5,0 | 1,4 | 0,0 | 0,9 | 3,7 |
Kungl. Tekniska högskolan | 1,9 | 49,0 | 2,7 | 1,4 | 0,6 | 1,9 | 2,8 |
Linköpings universitet | 2,3 | 64,0 | 3,3 | 1,3 | 1,2 | 2,5 | 2,3 |
Linnéuniversitetet | 2,2 | 59,0 | 3,1 | 1,0 | 2,5 | 2,3 | 2,1 |
Luleå tekniska universitet | 1,8 | 40,0 | 2,4 | 1,2 | 1,0 | 1,7 | 2,1 |
Lunds universitet | 2,4 | 54,6 | 3,3 | 1,5 | 1,6 | 2,5 | 2,4 |
Malmö universitet1) | 2,7 | 63,1 | 3,5 | 1,5 | 2,3 | 2,9 | 2,6 |
Mittuniversitetet | 2,3 | 61,0 | 2,5 | 2,1 | 1,9 | 2,3 | 2,4 |
Myndigheten för yrkeshögskolan | 2,4 | 66,1 | 2,7 | 1,8 | 0,1 | 2,4 | 2,6 |
Mälardalens högskola | 1,8 | 29,8 | 2,2 | 1,2 | 1,4 | 2,0 | 1,4 |
Sameskolstyrelsen | 8,3 | 25,4 | 7,9 | 12,1 | 9,1 | 6,2 | 10,4 |
Skolforskningsinstitutet | 2,3 | 0,0 | 2,9 | ** | ** | ** | ** |
Specialpedagogiska | 5,9 | 29,9 | 6,0 | 5,5 | 10,5 | 6,3 | 5,0 |
Statens skolinspektion | 2,3 | 35,4 | 2,7 | 0,9 | 1,7 | 2,1 | 2,6 |
Statens skolverk | 3,1 | 53,4 | 3,6 | 2,1 | 3,5 | 3,0 | 3,2 |
Stockholms konstnärliga högskola2) | 2,3 | 32,6 | 2,6 | 1,7 | 1,5 | 3,1 | 1,7 |
Stockholms universitet | 2,6 | 57,0 | 3,5 | 1,6 | 1,9 | 2,9 | 2,4 |
Sveriges lantbruksuniversitet | 3,3 | 41,2 | 4,3 | 2,0 | 3,4 | 3,5 | 2,9 |
Södertörns högskola | 3,3 | 63,5 | 3,9 | 2,5 | 2,3 | 3,9 | 2,7 |
Umeå universitet | 2,7 | 55,5 | 3,7 | 1,5 | 1,9 | 2,6 | 2,9 |
Universitets- och högskolerådet | 3,1 | 44,8 | 3,6 | 1,7 | 1,5 | 2,3 | 4,2 |
Universitetskanslersämbetet | 1,8 | 0,0 | 2,1 | 1,3 | 0,0 | 1,8 | 1,8 |
Uppsala universitet | 2,6 | 53,4 | 3,5 | 1,7 | 1,8 | 2,8 | 2,7 |
Örebro universitet | 2,4 | 46,0 | 3,0 | 1,6 | 2,0 | 2,4 | 2,9 |
Överklagandenämnden för | 3,9 | 0,0 | 3,9 | ** | ** | 4,1 | ** |
Summa | 2,6 | 53,2 | 3,5 | 1,7 | 2,0 | 2,7 | 2,8 |
1) Före 2018, Malmö högskola
2) Ersatte Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola 2014.
3) Långtidsfrånvaron som andel av den totala frånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård
Mer än 35 700 årsarbetskrafter var sysselsatta inom verksamhetsområdet Socialt skydd m.m. under 2020. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket är de klart största myndigheterna inom området. Sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter sedan 2019, men låg 2020 på 5,5 procent, det vill säga 1,6 procentenheter över genomsnittet (tabell 9a). Frånvaron minskade för de allra flesta av myndigheterna mellan 2019 och 2020. Det är viktigt att notera att de flesta av de statliga myndigheterna inom denna sektor inte tillhandahåller platsberoende service, till skillnad mot vad som gäller för sjukvården inom regionerna.
Kvinnor svarade 2020 för knappt 67 procent av de anställda, vilket avspeglar sig i att sjukfrånvaron var betydligt högre i denna sektor än för staten som helhet (tabell 9b). Men även männens sjukfrånvaro var inom detta område betydligt högre än genomsnittet för män.
Tabell 9a. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid under 2016–2020.
Myndighet | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
Arbetsförmedlingen | 6,1 | 6,6 | 6,7 | 6,7 | 6,9 |
Barnombudsmannen | 1,9 | 3,5 | 3,2 | 6,5 | 4,2 |
E-hälsomyndigheten | 1,9 | 2,0 | 2,0 | 3,4 | 3,2 |
Folkhälsomyndigheten | 3,3 | 3,6 | 3,5 | 3,6 | 4,8 |
Forskningsråd för hälsa, arbetsliv och | 0,5 | 3,5 | 1,4 | 5,3 | 7,3 |
Försäkringskassan | 4,5 | 5,5 | 5,8 | 6,1 | 6,4 |
Inspektionen för | 3,3 | 2,4 | 4,5 | 3,1 | 3,8 |
Inspektionen för socialförsäkringen | 4,0 | 1,9 | 2,0 | 2,7 | 2,2 |
Inspektionen för vård och omsorg | 4,5 | 4,3 | 4,3 | 4,4 | 4,4 |
Läkemedelsverket | 3,2 | 4,1 | 4,0 | 3,7 | 3,9 |
Migrationsverket | 6,7 | 6,2 | 6,1 | 5,8 | 5,5 |
Myndigheten för delaktighet | 1,5 | 2,0 | 5,4 | 2,9 | 2,6 |
Myndigheten för familjerätt och | 0,3 | 0,6 | 3,6 | 1,3 | 2,2 |
Myndigheten för vård- och | 2,4 | 5,0 | 4,7 | 3,5 | 1,9 |
Pensionsmyndigheten | 4,9 | 5,2 | 6,1 | 5,5 | 5,7 |
Socialstyrelsen | 3,5 | 4,2 | 4,5 | 4,4 | 3,8 |
Statens beredning för medicinsk och | 1,8 | 2,8 | 3,0 | 2,1 | 2,6 |
Statens institutionsstyrelse | 7,8 | 7,3 | 7,4 | 7,0 | 8,8 |
Tandvårds- och | 2,1 | 2,5 | 3,0 | 2,6 | 2,5 |
Summa | 5,5 | 5,9 | 6,1 | 6,1 | 6,4 |
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Tabell 9b. Sjukfrånvaro inom verksamhetsområde Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Procent av tillgänglig arbetstid för olika grupper, 2020.
Myndighet | Totalt | Långtid 1) | Kvinnor | Män | -29 år | 30-49 år | 50- år |
Arbetsförmedlingen | 6,1 | 53,9 | 7,1 | 4,2 | 4,3 | 5,6 | 6,7 |
Barnombudsmannen | 1,9 | 64,6 | 2,6 | ** | ** | 3,0 | 1,1 |
E-hälsomyndigheten | 1,9 | 56,1 | 2,0 | 1,8 | 0,0 | 1,2 | 3,0 |
Folkhälsomyndigheten | 3,3 | 55,6 | 3,6 | 2,5 | 5,5 | 2,8 | 3,9 |
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv | 0,5 | 0,0 | 0,6 | 0,4 | ** | 0,9 | 0,3 |
Försäkringskassan | 4,5 | 46,3 | 5,1 | 3,0 | 3,6 | 4,6 | 4,8 |
Inspektionen för | 3,3 | 37,8 | 4,2 | 1,6 | 0,0 | 3,5 | 3,0 |
Inspektionen för | 4,0 | 0,0 | 5,0 | 2,2 | ** | 5,5 | 0,5 |
Inspektionen för vård och omsorg | 4,5 | 52,3 | 4,9 | 2,5 | 2,9 | 4,2 | 4,8 |
Läkemedelsverket | 3,2 | 53,7 | 3,5 | 2,4 | 1,8 | 3,2 | 3,2 |
Migrationsverket | 6,7 | 42,0 | 7,3 | 5,8 | 5,8 | 6,3 | 7,8 |
Myndigheten för delaktighet | 1,5 | ** | 1,4 | 1,7 | ** | 1,2 | 2,0 |
Myndigheten för familjerätt och | 0,3 | 0,0 | 0,4 | ** | ** | 0,4 | ** |
Myndigheten för vård- och | 2,4 | 66,7 | 3,1 | 1,0 | ** | 3,2 | ** |
Pensionsmyndigheten | 4,9 | 40,7 | 5,6 | 3,6 | 4,7 | 4,8 | 5,1 |
Socialstyrelsen | 3,5 | 57,6 | 3,6 | 3,2 | 4,3 | 3,1 | 3,9 |
Statens beredning för medicinsk | 1,8 | 0,0 | 2,0 | 1,1 | 1,6 | 2,3 | 1,2 |
Statens institutionsstyrelse | 7,8 | 50,6 | 8,4 | 7,2 | 6,3 | 6,9 | 9,5 |
Tandvårds- och | 2,1 | 0,0 | 2,2 | 1,7 | 5,9 | 1,9 | 1,0 |
Summa | 5,5 | 48,3 | 6,0 | 4,5 | 4,4 | 5,2 | 6,1 |
1) Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrånvaron.
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Bilaga: Sjukfrånvaron 2020 i samtliga myndigheter
Myndighet | Totalt | Kvinnor | Män | Återfinns i | Platsbe- |
|---|---|---|---|---|---|
Affärsverket svenska kraftnät | 2,1 | 3,7 | 1,0 | 6 | Mer |
Allmänna | 2,9 | 3,0 | 2,6 | 6 | Mindre |
Arbetsdomstolen | 5,4 | ** | ** | 6 | Mer |
Arbetsförmedlingen | 6,1 | 7,1 | 4,2 | 9 | Mindre |
Arbetsgivarverket | 3,3 | 2,9 | 4,3 | 3 | Mindre |
Arbetsmiljöverket | 3,0 | 3,7 | 2,0 | 6 | Mer |
Barnombudsmannen | 1,9 | 2,6 | ** | 9 | Mindre |
Blekinge tekniska högskola | 2,1 | 2,8 | 1,5 | 8 | Mindre |
Bolagsverket | 3,6 | 4,4 | 2,1 | 6 | Mindre |
Boverket | 3,0 | 3,4 | 2,5 | 6 | Mindre |
Brottsförebyggande rådet | 3,4 | 4,4 | 1,6 | 5 | Mindre |
Brottsoffermyndigheten | 6,5 | 5,8 | 8,0 | 5 | Mindre |
Centrala studiestödsnämnden | 5,3 | 6,2 | 3,7 | 8 | Mindre |
Datainspektionen | 2,1 | 1,8 | 2,8 | 6 | Mindre |
Diskrimineringsombudsmannen | 4,4 | 4,4 | 4,5 | 6 | Mindre |
Domstolsverket | 4,9 | 5,7 | 2,9 | 5 | Mer |
E-hälsomyndigheten | 1,9 | 2,0 | 1,8 | 9 | Mindre |
Ekobrottsmyndigheten | 2,6 | 3,3 | 1,8 | 5 | Mer |
Ekonomistyrningsverket | 1,5 | 2,4 | 0,3 | 3 | Mindre |
Elsäkerhetsverket | 2,2 | 1,7 | 2,6 | 6 | Mer |
Energimarknadsinspektionen | 2,5 | 3,9 | 0,7 | 6 | Mindre |
Etikprövningsmyndigheten | 3,4 | 3,2 | ** | 3 | Mindre |
Exportkreditnämnden | 2,4 | 2,7 | 2,0 | 6 | Mindre |
Fastighetsmäklarinspektionen | 4,0 | 3,7 | ** | 6 | Mindre |
Finansinspektionen | 2,4 | 2,6 | 2,2 | 6 | Mer |
Folke Bernadotteakademin | 3,0 | 2,8 | 3,5 | 4 | Mer |
Folkhälsomyndigheten | 3,3 | 3,6 | 2,5 | 9 | Mindre |
Forskn. råd för hälsa, arb.liv och | 0,5 | 0,6 | 0,4 | 9 | Mindre |
Forskn. råd. för miljö m.m. | 1,8 | 2,3 | 1,0 | 6 | Mindre |
Fortifikationsverket | 3,8 | 3,7 | 3,9 | 4 | Mer |
Forum för levande historia | 2,2 | 2,8 | 0,7 | 7 | Mindre |
Försvarets materielverk | 2,4 | 3,5 | 1,9 | 4 | Mer |
Försvarshögskolan | 3,2 | 4,8 | 2,2 | 4 | Mindre |
Försvarsmakten | 2,9 | 4,6 | 2,5 | 4 | Mer |
Försäkringskassan | 4,5 | 5,1 | 3,0 | 9 | Mindre |
Gymnastik- och | 3,4 | 3,4 | 3,3 | 8 | Mer |
Göteborgs universitet | 3,2 | 4,1 | 1,9 | 8 | Mindre |
Havs- och vattenmyndigheten | 2,5 | 3,6 | 1,4 | 6 | Mer |
Högskolan Dalarna | 3,1 | 3,8 | 2,1 | 8 | Mindre |
Högskolan i Borås | 3,4 | 4,0 | 5,4 | 8 | Mindre |
Högskolan i Gävle | 3,2 | 4,5 | 1,6 | 8 | Mindre |
Högskolan i Halmstad | 1,9 | 2,7 | 1,1 | 8 | Mindre |
Högskolan i Skövde | 3,2 | 4,4 | 1,9 | 8 | Mindre |
Högskolan Kristianstad | 2,6 | 2,8 | 2,1 | 8 | Mindre |
Högskolan Väst | 2,7 | 3,1 | 2,1 | 8 | Mindre |
Inspektionen för | 3,3 | 4,2 | 1,6 | 9 | Mer |
Inspektionen för | 4,0 | 5,0 | 2,2 | 9 | Mer |
Inspektionen för strategiska | 5,2 | 7,3 | 3,7 | 4 | Mer |
Inspektionen för vård och | 4,5 | 4,9 | 2,5 | 9 | Mer |
Institutet för arbetsmarknads- | 1,3 | 1,2 | 1,4 | 6 | Mindre |
Institutet för rymdfysik | 1,4 | 1,4 | 1,4 | 8 | Mindre |
Institutet för språk och | 3,0 | 3,4 | 2,1 | 7 | Mindre |
Justitiekanslern | 4,1 | 5,5 | 1,0 | 3 | Mindre |
Jämställdhetsmyndigheten | 2,4 | 2,9 | 0,7 | 6 | Mindre |
Kammarkollegiet | 3,6 | 5,1 | 0,9 | 3 | Mindre |
Karlstads universitet | 2,0 | 2,5 | 1,4 | 8 | Mindre |
Karolinska institutet | 2,0 | 2,4 | 1,4 | 8 | Mer |
Kemikalieinspektionen | 2,4 | 2,9 | 1,3 | 6 | Mer |
Kommerskollegium | 1,3 | 1,6 | 0,9 | 6 | Mindre |
Konjunkturinstitutet | 2,9 | 5,1 | 1,7 | 3 | Mindre |
Konkurrensverket | 1,9 | 2,4 | 1,1 | 6 | Mindre |
Konstfack | 3,6 | 4,5 | 2,3 | 8 | Mindre |
Konstnärsnämnden | 5,3 | 7,1 | 2,0 | 7 | Mindre |
Konsumentverket | 3,5 | 4,2 | 1,6 | 6 | Mindre |
Kriminalvården | 7,6 | 8,6 | 6,8 | 5 | Mer |
Kronofogdemyndigheten | 5,3 | 6,2 | 3,4 | 5 | Mer |
Kungl. biblioteket | 4,2 | 4,0 | 4,3 | 3 | Mer |
Kungl. hov- och slottsstaten | 3,7 | 4,9 | 2,6 | 3 | Mer |
Kungl. Konsthögskolan | 2,7 | 4,2 | 1,1 | 8 | Mer |
Kungl. Musikhögskolan i | 2,9 | 5,0 | 1,4 | 8 | Mer |
Kungl. Tekniska högskolan | 1,9 | 2,7 | 1,4 | 8 | Mindre |
Kustbevakningen | 3,1 | 3,8 | 2,8 | 4 | Mer |
Lantmäteriet | 4,1 | 5,1 | 2,7 | 6 | Mer |
Linköpings universitet | 2,3 | 3,3 | 1,3 | 8 | Mindre |
Linnéuniversitetet | 2,2 | 3,1 | 1,0 | 8 | Mindre |
Livsmedelsverket | 4,1 | 4,3 | 3,8 | 6 | Mer |
Luftfartsverket | 3,0 | 3,8 | 2,4 | 6 | Mer |
Luleå tekniska universitet | 1,8 | 2,4 | 1,2 | 8 | Mindre |
Lunds universitet | 2,4 | 3,3 | 1,5 | 8 | Mindre |
Läkemedelsverket | 3,2 | 3,5 | 2,4 | 9 | Mer |
Länsstyrelsen i Blekinge län | 2,9 | 3,5 | 1,9 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Dalarnas län | 4,3 | 4,7 | 3,7 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Gotlands län | 3,0 | 3,6 | 1,9 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Gävleborgs län | 4,2 | 5,5 | 1,8 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Hallands län | 4,6 | 5,6 | 2,3 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Jämtlands län | 3,4 | 4,1 | 2,6 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Jönköpings län | 3,1 | 3,9 | 1,9 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Kalmar län | 4,6 | 6,0 | 2,2 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Kronobergs län | 4,7 | 5,1 | 3,6 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Norrbottens län | 3,5 | 3,9 | 2,9 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Skåne län | 4,0 | 4,9 | 2,4 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Stockholms län | 4,0 | 4,5 | 2,7 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Södermanlands | 5,7 | 6,5 | 4,1 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Uppsala län | 3,5 | 4,1 | 2,0 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Värmlands län | 4,5 | 6,2 | 1,7 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Västerbottens | 3,5 | 4,0 | 2,8 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Västernorrlands | 3,3 | 3,8 | 2,5 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Västmanlands | 5,1 | 6,1 | 2,9 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Västra Götalands | 4,4 | 5,6 | 2,7 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Örebro län | 3,6 | 4,2 | 2,2 | 3 | Mindre |
Länsstyrelsen i Östergötlands | 3,2 | 3,7 | 2,0 | 3 | Mindre |
Malmö universitet | 2,7 | 3,5 | 1,5 | 8 | Mindre |
Migrationsverket | 6,7 | 7,3 | 5,8 | 9 | Mer |
Mittuniversitetet | 2,3 | 2,5 | 2,1 | 8 | Mindre |
Moderna museet | 2,9 | 3,2 | 2,2 | 7 | Mer |
Myndigheten för | 1,5 | 1,4 | ** | 6 | Mindre |
Myndigheten för delaktighet | 1,5 | 1,4 | 1,7 | 9 | Mindre |
Myndigheten för digital | 1,6 | 2,2 | 0,7 | 3 | Mindre |
Myndigheten för familjerätt och | 0,3 | 0,4 | ** | 9 | Mindre |
Mynd. för samhällsskydd och | 2,8 | 3,6 | 2,0 | 4 | Mer |
Mynd. för tillväxtpolitisk | 2,8 | 5,7 | 0,3 | 6 | Mindre |
Myndigheten för kulturanalys | 8,8 | ** | ** | 7 | Mindre |
Myndigheten för press, radio | 1,3 | 1,6 | ** | 7 | Mindre |
Myndigheten för tillgängliga | 1,7 | 2,3 | 0,4 | 7 | Mindre |
Myndigheten för ungdoms- och | 3,8 | 3,9 | 3,4 | 7 | Mindre |
Myndigheten för vård- och | 2,4 | 3,1 | 1,0 | 9 | Mindre |
Myndigheten för | 2,4 | 2,7 | 1,8 | 8 | Mindre |
Mälardalens högskola | 1,8 | 2,2 | 1,2 | 8 | Mindre |
Nationalmuseum | 3,4 | 3,3 | 3,6 | 7 | Mer |
Naturhistoriska riksmuseet | 4,1 | 5,4 | 2,9 | 7 | Mer |
Naturvårdsverket | 2,5 | 2,9 | 1,6 | 6 | Mer |
Nordiska Afrikainstitutet | 1,5 | 1,9 | 1,0 | 3 | Mindre |
Patent- och registreringsverket | 2,8 | 4,1 | 1,4 | 6 | Mindre |
Pensionsmyndigheten | 4,9 | 5,6 | 3,6 | 9 | Mindre |
Polarforskningssekretariatet | 1,2 | 1,0 | 1,4 | 6 | Mer |
Polisen | 4,8 | 6,3 | 3,5 | 5 | Mer |
Post- och telestyrelsen | 2,5 | 3,5 | 1,4 | 6 | Mindre |
Regeringskansliet | 2,5 | 3,0 | 1,6 | 3 | Mindre |
Revisorsinspektionen | 0,6 | 1,3 | 0,0 | 6 | Mer |
Riksantikvarieämbetet | 2,5 | 3,2 | 1,6 | 7 | Mer |
Riksarkivet | 4,1 | 4,2 | 3,9 | 3 | Mer |
Riksdagens ombudsmän JO | 3,6 | 4,2 | 2,5 | 5 | Mindre |
Riksdagsförvaltningen | 3,8 | 3,8 | 3,9 | 3 | Mer |
Riksgäldskontoret | 2,5 | 3,2 | 1,8 | 3 | Mindre |
Riksrevisionen | 2,1 | 2,4 | 1,7 | 3 | Mindre |
Rymdstyrelsen | 3,3 | 6,5 | 0,2 | 6 | Mindre |
Rättsmedicinalverket | 5,4 | 5,5 | 5,2 | 5 | Mer |
Sameskolstyrelsen | 8,3 | 7,9 | 12,1 | 8 | Mer |
Sametinget | 5,0 | 6,6 | 1,2 | 7 | Mer |
Sjöfartsverket | 3,1 | 2,7 | 4,7 | 6 | Mer |
Skatteverket | 4,2 | 5,0 | 2,6 | 3 | Mindre |
Skogsstyrelsen | 2,4 | 2,8 | 2,2 | 6 | Mer |
Skolforskningsinstitutet | 2,3 | 2,9 | ** | 8 | Mindre |
Socialstyrelsen | 3,5 | 3,6 | 3,2 | 9 | Mindre |
Specialpedagogiska | 5,9 | 6,0 | 5,5 | 8 | Mindre |
Spelinspektionen | 3,5 | 2,3 | 5,6 | 6 | Mer |
Statens beredning för medicinsk | 1,8 | 2,0 | 1,1 | 9 | Mindre |
Statens centrum för arkitektur | 5,9 | 8,1 | 1,9 | 7 | Mer |
Statens energimyndighet | 2,5 | 3,1 | 1,5 | 6 | Mer |
Statens fastighetsverk | 3,2 | 4,1 | 2,5 | 3 | Mer |
Statens försvarshistoriska | 3,7 | 3,4 | 4,2 | 7 | Mer |
Statens geotekniska institut | 4,4 | 4,5 | 4,2 | 6 | Mer |
Statens haverikommission | 0,4 | ** | ** | 5 | Mer |
Statens historiska museer | 3,3 | 3,7 | 2,6 | 7 | Mer |
Statens institutionsstyrelse | 7,8 | 8,4 | 7,2 | 6 | Mer |
Statens jordbruksverk | 4,4 | 5,4 | 2,0 | 6 | Mer |
Statens konstråd | 2,1 | 2,2 | ** | 7 | Mindre |
Statens kulturråd | 3,1 | 3,4 | 2,5 | 7 | Mindre |
Statens maritima och | 4,2 | 4,1 | 4,3 | 7 | Mer |
Statens medieråd | 5,9 | 7,7 | ** | 7 | Mindre |
Statens museer för världskultur | 4,9 | 5,9 | 3,4 | 7 | Mer |
Statens musikverk | 3,5 | 4,1 | 2,7 | 7 | Mindre |
Statens servicecenter | 6,4 | 7,2 | 4,4 | 3 | Mindre |
Statens skolinspektion | 2,3 | 2,7 | 0,9 | 8 | Mer |
Statens skolverk | 3,1 | 3,6 | 2,1 | 8 | Mindre |
Statens tjänstepensionsverk | 2,4 | 3,0 | 1,4 | 3 | Mindre |
Statens veterinärmedicinska | 3,9 | 4,5 | 2,7 | 6 | Mer |
Statens väg- och | 3,3 | 2,9 | 3,6 | 6 | Mer |
Statistiska centralbyrån | 3,6 | 5,0 | 2,0 | 3 | Mindre |
Statskontoret | 2,5 | 2,8 | 2,1 | 3 | Mindre |
Stockholms konstnärliga | 2,3 | 2,6 | 1,7 | 8 | Mer |
Stockholms universitet | 2,6 | 3,5 | 1,6 | 8 | Mindre |
Strålsäkerhetsmyndigheten | 3,2 | 5,1 | 1,6 | 6 | Mer |
Styr. f. ackred. o. tekn. kontr. | 3,4 | 2,6 | 4,4 | 6 | Mer |
Styr. för internat utveckl.arb. | 2,9 | 3,3 | 1,9 | 3 | Mer |
Sv. inst. för europapol. stud. | 1,2 | ** | ** | 3 | Mindre |
Sv. meteorol. o. hydrol. inst. | 2,6 | 2,9 | 2,3 | 6 | Mer |
Svenska ESF-rådet | 3,0 | 3,9 | 1,5 | 6 | Mindre |
Svenska institutet | 3,0 | 3,9 | 2,6 | 3 | Mindre |
Sveriges geologiska | 2,8 | 3,0 | 2,6 | 6 | Mer |
Sveriges lantbruksuniversitet | 3,3 | 4,3 | 2,0 | 8 | Mer |
Säkerhets- och | 2,3 | 2,3 | ** | 5 | Mindre |
Södertörns högskola | 3,3 | 3,9 | 2,5 | 8 | Mindre |
Tandvårds- och | 2,1 | 2,2 | 1,7 | 9 | Mindre |
Tillväxtverket | 2,1 | 2,6 | 1,1 | 6 | Mindre |
Totalförsvarets | 3,6 | 5,1 | 2,9 | 4 | Mer |
Totalförsvarets | 4,4 | 5,6 | 3,0 | 4 | Mer |
Trafikanalys | 1,8 | 3,2 | 0,8 | 3 | Mer |
Trafikverket | 3,4 | 4,4 | 2,6 | 6 | Mer |
Transportstyrelsen | 4,2 | 5,3 | 2,8 | 6 | Mer |
Tullverket | 3,5 | 4,1 | 3,0 | 3 | Mer |
Umeå universitet | 2,7 | 3,7 | 1,5 | 8 | Mindre |
Universitets- och högskolerådet | 3,1 | 3,6 | 1,7 | 8 | Mindre |
Universitetskanslersämbetet | 1,8 | 2,1 | 1,3 | 8 | Mindre |
Upphandlingsmyndigheten | 3,3 | 4,7 | 0,4 | 6 | Mindre |
Uppsala universitet | 2,6 | 3,5 | 1,7 | 8 | Mindre |
Verket för innovationssystem | 2,1 | 2,7 | 1,2 | 6 | Mindre |
Vetenskapsrådet | 2,1 | 3,1 | 0,6 | 3 | Mindre |
Åklagarmyndigheten | 2,7 | 2,9 | 2,2 | 5 | Mer |
Örebro universitet | 2,4 | 3,0 | 1,6 | 8 | Mindre |
Överklagandenämnden för | 3,9 | 3,9 | ** | 8 | Mindre |
** Maximalt tio i gruppen och/eller färre än tre med frånvaro.
Källa: Databasen Hermes samt myndigheternas årsredovisningar.
Fotnoter
Ordinarie arbetstid är i detta sammanhang den tillgängliga arbetstiden, det vill säga möjliga arbetsdagar utifrån den del av året som arbetstagaren har varit anställd och anställningens aktuella omfattning (EA-boken 2016: Ekonomistyrningsverket). Fortsättningsvis hänvisar texten enbart till tillgänglig arbetstid. Tillgänglig arbetstid är den del av arbetstiden som arbetsgivaren förfogar över, det vill säga exklusive timmar som gäller definitiv sjukersättning, föräldraledighet utan ersättning, studieledighet utan lön, övrig lagstadgad ledighet, tjänstledighet för annan anställning, övrig ledighet utan lön samt delpension. ↑
I fortsättningen kallas detta för långtidssjukfrånvaro eller långtid. ↑
Ett antal myndigheter har inte redovisat till Hermes, men vi ser inte att det skulle påverka utfallet i den totala statistiken. ↑
De årsarbetskrafter som redovisas till Hermessystemet är antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summan av det antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. En halvtidstjänstgörande person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskrafter. Tjänst-ledigheter för t.ex. studier, annan tjänst och föräldraledighet bör beaktas liksom nyanställda och personal som har slutat sin anställning. Däremot korrigeras normalt inte för semester, kortare sjukdomsperioder, övertid och kompensationsledigheter. ↑
Classification of Functions of Government. ↑
Rapporteringen har varit i viss mån inkonsekvent under de gångna åren. Gruppfrånvaronivåer har ibland rapporterats för grupper som är eller kan antas vara för små utifrån antagandet att varje åldersklass i en myndighet är lika stor. Det leder till följdantagandet att alla åldersgrupper är för små när antalet årsarbetskrafter i myndigheten är högst 30. ↑
Två ytterligare myndigheter (Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen) rapporterar också noll frånvaro och inga årsarbetskrafter. Dessa exkluderas därmed också från vår rapport. ↑
Som oförändrad räknas frånvaro som har förändrats med högst 0,1 procentenheter. ↑
Totalt ingår samtliga av de 201 myndigheterna i datan här, eftersom ingen myndighet är nybildad under 2020. Det innebär att samtliga myndigheter har sjukfrånvaro att jämföra med för året 2019. De små, medelstora och stora myndigheternas viktade frånvaro var 2,8 procent, 3,2 procent respektive 4,1 procent för 2020. ↑
Enligt vår kategorisering var de myndigheter som hade mer platsberoende verksamhet totalt 76 till antal år 2020. Alla andra myndigheter antogs ha mindre platsberoende verksamhet (se även bilagan). ↑