Att styra med kunskap – En studie om statlig kunskapsstyrning riktad till kommuner och regioner

I studien Att styra med kunskap - En studie om statlig kunskapsstyrning riktad till kommuner och regioner beskriver vi hur den statliga kunskapsstyrningen ser ut inom framför allt hälso- och sjukvård, social omsorg och utbildning och vad som fungerar väl och vilka utmaningar som finns.

I rapporten presenterar vi fyra huvudsakliga utvecklingsbehov för att den statliga kunskapsstyrningen ska bli mer effektiv och ändamålsenlig.

Kunskapsstyrningen behöver utgå ifrån identifierade behov

En grundläggande förutsättning för att styrning med kunskap ska få genomslag är att kunskapsstyrningen utgår från identifierade behov av kunskap hos verksamheterna på regional och lokal nivå. Därför behöver myndigheterna involvera professioner och andra yrkesverksamma i verksamheterna tidigt, och inte enbart under själva arbetet med att ta fram kunskapsstöd. Då ökar även chansen att fånga upp beprövade erfarenheter, och att användaranpassa kunskapsstödet.

Regeringen och myndigheterna behöver prioritera att samordna kunskapsstyrningen genom hela styrkedjan

Vår studie visar att ett trettiotal myndigheter tar fram olika typer av kunskapsstöd som riktar sig till kommunsektorn. Även om det är svårt att säga exakt hur mycket resurser myndigheter lägger på kunskapsstyrning, ser vi att kunskapsstyrningen inom vissa områden är omfattande. Det finns samtidigt en risk för att mycket av den kunskap som myndigheterna lägger resurser på att ta fram aldrig används. Många verksamheter, särskilt i små kommuner, har begränsad kapacitet att tillämpa kunskapsstyrningen i verksamheterna.

Regeringen och myndigheterna behöver därför i större utsträckning prioritera att samordna kunskapsstyrningen mellan berörda myndigheter utifrån ett verksamhetsperspektiv.

Myndigheterna behöver ge framför allt små kommuner mer stöd att tillämpa kunskapen

Vår studie visar att myndigheterna inom flera områden främst fokuserar på att ta fram kunskap, men fokuserar mindre på att stödja kommuner och regioner att praktiskt tillämpa kunskapen i verksamheterna. Det riskerar att leda till att vissa verksamheter inte använder kunskapen. Vi ser att kommunerna, särskilt små kommuner, har större utmaningar än regionerna när det gäller att tillämpa den statliga kunskapsstyrningen. Regioner har i större utsträckning resurser och strukturer för att ta hand om kunskapen.

Staten behöver fokusera på effekter av kunskapsstyrning

Det finns få studier av vad kunskapsstyrningen leder till i form av resultat och effekter. Myndigheterna gör ofta enklare undersökningar, exempelvis om ett visst kunskapsstöd laddas ned. Den generella bristen på mer långtgående utvärderingar av potentiella effekter gör att det inte med säkerhet går att säga om kunskapsstyrningen bidrar till att uppnå syftet och målen med styrningen.

Vi anser att regeringen och myndigheterna behöver arbeta mer strategiskt med att prioritera vilka områden och kunskapsstöd som ska utvärderas. Regeringen skulle exempelvis kunna ge uppdrag till verksamhetsansvariga myndigheter och till analys- och utvärderingsmyndigheterna.

En del av skriftserien Om offentlig sektor

Studien är initierad av Statskontoret och ingår i skriftserien Om offentlig sektor. Syftet med studien är att bidra till att utveckla regeringens och statliga myndigheters styrning med kunskap så att den kan bli så effektiv och ändamålsenlig som möjligt.