Statsförvaltningen i korthet 2023

Sammanfattning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I den årliga rapporten Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation. Vi redogör för de förändringar som har skett under året och för trender under längre tid. De uppgifter som vi redovisar bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar.

Tre myndigheter avvecklas under 2023

Den första januari 2023 fanns det 344 myndigheter under regeringen. Det var en fler än den första januari 2022. Sedan årsskiftet har två myndigheter upphört: Den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Barsebäck och den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Studsvik. Därför finns det i dag 342 myndigheter under regeringen. I slutet av 2023 kommer ytterligare en myndighet att avvecklas: Statens medieråd.

Sedan 2015 har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 340 och 350. Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200.

Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning. Många myndigheter finns också inom områdena näringslivsfrågor, allmän offentlig förvaltning och utbildning.

Antalet årsarbetskrafter fortsätter att öka

Antalet årsarbetskrafter har ökat mer under senare år än tidigare, trots att antalet myndigheter inte har ökat. Samtidigt har statens andel av antalet anställda på arbetsmarknaden varit i stort sett oförändrad under många år. I dag finns det drygt 248 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen. Det är ungefär 7 000 fler än under förra året. För tio år sedan fanns det ungefär 210 000 årsarbetskrafter i myndigheterna.

Polismyndigheten är den största myndigheten under regeringen, med nästan 33 000 årsarbetskrafter. Men de flesta av myndigheterna är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten bedömer myndigheternas kvalitet

Allmänheten uppfattar att myndigheterna under regeringen sköter sina uppgifter olika väl. Skatteverket och Folkhälsomyndigheten är de myndigheter som allmänheten anser sköter sin uppgift bäst. De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med när det gäller hur de sköter sin uppgift är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Men de tre sistnämnda myndigheterna får ändå betydligt bättre betyg i år än året innan.

Statens servicecenter får positiva omdömen. De flesta som har besökt ett servicecenter är förhållandevis nöjda med väntetiden, var centret ligger och den hjälp de fick.

Inledning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation.

Vi redovisar bland annat uppgifter om antalet myndigheter, deras ledningsformer och särskilda organ. Rapporten beskriver även personalen i staten och hur många som arbetar i den statliga förvaltningen. Vi beskriver även hur allmänheten uppfattar vissa av de statliga myndigheterna.

Underlag och genomförande

Uppgifterna i den här rapporten bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar. I rapporten redogör vi för förändringar som har skett under året, och även för trender under längre tid.

Vi använder data från flera olika källor

Rapporten bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Domstolsverket och Arbetsgivarverket. Vi använder också uppgifter från den årliga undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför i samverkan med Statskontoret. Vi har även kartlagt vissa delar av innehållet i myndigheternas instruktioner.

Vi har beräknat antalet statliga myndigheter under regeringen utifrån uppgifter som Statskontoret har sammanställt från olika källor. I vår redovisning ingår de myndigheter som har fått en specifik förordning med instruktion från regeringen, samt myndigheter som styrs av en särskild lag. Ett ytterligare kriterium är att myndighetens uppdrag inte är tidsbegränsat.

Vi har fått uppgifter om myndigheternas årsarbetskrafter från SCB. Dessa uppgifter har vi kompletterat genom att själva genomföra en undersökning under 2022, eftersom det saknas officiella uppgifter om årsarbetskrafter för ungefär 50 myndigheter. Det gäller framför allt de mycket små myndigheterna, ofta de nämndmyndigheter där de totala arbetsinsatserna är mindre än en heltidstjänst per år. De som arbetar vid de flesta av dessa myndigheter är anställda vid en så kallad värdmyndighet. Till exempel är Skatteverket värdmyndighet för Forskarskattenämnden. Vi har hämtat information om årsarbetskrafter antingen direkt från dessa myndigheter eller från deras värdmyndighet. Uppgifter om domstolarnas årsarbetskrafter har vi fått från Domstolsverket.

Vi har använt två olika källor för att beskriva arbetskraften i den statliga sektorn. I första hand har vi använt statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS finns statistik till och med 2021. Vi har också använt oss av uppgifter om antalet anställda i staten från Arbetsgivarverket.

Statskontoret undersöker varje år hur allmänheten bedömer kvaliteten i den statliga verksamheten. Det gör vi i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Vi har baserat kapitel 6 i rapporten på resultaten från den senaste undersökningen.

Rapportens disposition

I kapitel 2 redovisar vi uppgifter om antalet myndigheter under regeringen och utvecklingen under senare år. Vi beskriver också myndigheterna utifrån verksamhetsområde och departement. Därtill redovisar vi vissa uppgifter om var i landet som den statliga förvaltningen finns.

I kapitel 3 redovisar vi uppgifter om myndigheternas storlek mätt i antal årsarbetskrafter.

I kapitel 4 redogör vi för myndigheternas ledningsformer och för särskilda organ inom myndigheterna.

I kapitel 5 redovisar vi uppgifter om de som är anställda i staten.

I kapitel 6 beskriver vi hur allmänheten uppfattar kvaliteten i vissa av de statliga myndigheterna.

Myndigheter under regeringen

I det här kapitlet redovisar vi antalet myndigheter under regeringen och redogör för hur antalet har förändrats över tid. Vi redovisar även uppgifter om hur myndigheterna fördelar sig inom olika verksamhetsområden samt uppgifter om var i landet de finns.

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Vår definition omfattar de statliga förvaltningsmyndigheterna, de statliga affärsverken, domstolarna och AP-fonderna.

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.

Det finns 342 myndigheter under regeringen

Den första januari 2023 fanns det 344 myndigheter under regeringen. Det var en fler än första januari 2022. Sedan årsskiftet har två myndigheter upphört. Därför finns det i dag 342 myndigheter under regeringen.

Under 2022 avvecklades en myndighet, samtidigt som en myndighet tillkom

Under 2022 inrättades en ny myndighet: Fondtorgsnämnden. Fondtorgsnämnden är en nämndmyndighet med Pensionsmyndigheten som värdmyndighet. Myndigheten ska förvalta och upphandla fonder till premiepensionens fondtorg.^[1]

Regeringen avvecklade även en myndighet under 2022: Delegationen mot segregation (DELMOS). Delar av DELMOS uppgifter har flyttats över till Boverket.^[2]

En ny myndighet från och med den första januari 2023

Regeringen inrättade en ny myndighet den första januari 2023: Myndigheten för totalförsvarsanalys. Det är en enrådighetsmyndighet under Försvarsdepartementet. Myndigheten ska följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret ur ett systemperspektiv.^[3]

Under 2023 avvecklas flera myndigheter

Regeringen har hittills under 2023 avvecklat två myndigheter: den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Barsebäck och den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Studsvik.

Ytterligare en myndighet kommer att avvecklas under 2023: Statens medieråd. Regeringen har gett Statens medieråd i uppdrag att förbereda att överföra samtliga uppgifter till Myndigheten för press, radio och tv, samt förbereda en avveckling. Statens medieråd kommer att upphöra som myndighet den 31 december 2023.^[4]

Antalet myndigheter har inte förändrats mycket under de senaste tio åren

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket (figur 1). Men mellan 2014 och 2015 är ett undantag, då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Efter det har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 340 och 350.

I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.^[5]

Figur 1. Antal myndigheter under regeringen.

Kommentar: Gäller 1 januari varje år. I upplagor av Statsförvaltningen i korthet innan 2022 har vi uppgett att det fanns 552 myndigheter under regeringen 2005, vilket inte stämmer. I den siffran var även 10 myndigheter under riksdagen inräknade.

Källa: SCB och Statskontoret.

Myndigheterna har blivit färre men större

Myndigheterna under regeringen har blivit färre, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv är att regeringen under en period ombildade regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De ombildades då från att vara så kallade myndighetskoncerner till att bli enmyndigheter. Regeringen har också slagit ihop mindre myndigheter till större myndigheter, eller införlivat mindre myndigheter i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men det går att dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde. Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of the Functions of Government (Cofog)^[6]. OECD delar in offentlig verksamhet i följande tio områden:

• Allmän offentlig förvaltning
• Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
• Fritid, kultur och religion
• Försvar
• Hälso- och sjukvård
• Miljöskydd
• Näringslivsfrågor
• Samhällsskydd och rättsskipning
• Socialt skydd
• Utbildning

Flest myndigheter finns inom området samhällsskydd och rättsskipning

Sveriges myndigheter är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden (figur 2). Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det beror på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.

Figur 2. Antal myndigheter under regeringen efter verksamhetsområde, 2023.

Källa: ESV och Statskontorets egna beräkningar.

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som enligt sin instruktion har rätt att utfärda föreskrifter. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna. Sådana myndigheter finns inom samtliga verksamhetsområden.

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet

Nästan en tredjedel av myndigheterna finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna så finns det flest myndigheter under Finansdepartementet och Utbildnings-departementet. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet.^[7]

Tabell 1. Antal myndigheter per departement, 2023.

Flest statligt anställda finns i Stockholms län

Det finns flest statligt förvärvsarbetande i Stockholms län. Även i Västra Götalands, Skåne och Uppsala län är antalet statligt förvärvsarbetande förhållandevis högt. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar län (figur 3).

Figur 3. Antal statligt förvärvsarbetande per län, 2021.

Kommentar: Figuren avser förvärvsarbetande i statlig förvaltning, inklusive affärsverk. Detta är en förändring från tidigare år, då vi inte räknade med affärsverken.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), 2021.

Ett annat sätt att undersöka den statliga närvaron är att beräkna en så kallad lokaliseringskvot. Kvoten relaterar andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.^[8]

Uppsala, Gotlands och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot 2021 (figur 4). Lägst kvot har Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.

Figur 4. Antal anställda i statlig förvaltning i förhållande till befolkningen.

Kommentar: Intervallet är konstruerat så att alla kategorier så långt som möjligt innehåller samma antal län.

Källa: SCB:s befolkningsstatistik per län 2021 och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik 2021 (förvärvsarbetande 16–74 år med bostad i regionen (nattbefolkning) efter region och arbetsställets sektorstillhörighet). Figuren gäller anställda i statlig förvaltning inklusive affärsverk enligt RAMS. Detta är en förändring från tidigare år då vi inte räknade med affärsverken.

Länsstyrelserna har i uppdrag av regeringen att redovisa statlig närvaro och service i länen.^[9] Deras senaste kartläggning visar att det under 2021 fanns statliga arbetsställen i samtliga 21 län och i 270 av landets 290 kommuner.^[10]

Få omlokaliseringar under de senaste åren

Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Mellan 2016 och 2019 fattade regeringen beslut om att omlokalisera hela eller delar av 19 myndigheter.^[11] Därefter har endast ett fåtal myndigheter omlokaliserat delar av sin verksamhet. Ett exempel är att Statens servicecenter under 2021 fick i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.^[12]

Flera nya servicekontor under 2022 och 2023

Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst ligga i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.^[13]

Under 2023 kommer Statens servicecenter att öppna 14 nya servicekontor, bland annat i Eskilstuna, Järfälla, Lysekil och Ånge. När samtliga nya servicekontor har inrättats 2023 kommer det att finnas nästan 150 servicekontor i landet.^[14]

Myndigheternas storlek

I det här kapitlet redovisar vi myndigheternas storlek i antal årsarbetskrafter. Vi redogör för hur många årsarbetskrafter som finns i myndigheterna under regeringen och för vissa skillnader jämfört med tidigare år.

Vi använder måttet antal årsarbetskrafter för att jämföra myndigheternas storlek. Antalet årsarbetskrafter motsvarar antalet anställda omräknat till heltidstjänster.

Myndigheterna varierar stort i antal årsarbetskrafter

Det finns allt från tiotusentals årsarbetskrafter hos de största myndigheterna under regeringen till mindre än en hel årsarbetskraft hos de minsta. Totalt finns det drygt 248 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen.

Figur 5 Antal myndigheter under regeringen indelade efter antal årsarbetskrafter, 2023.

Kommentar: Vi saknar uppgifter om tre myndigheter. En av dessa är en liten myndighet som vi redovisar i kategorin 0–49. Det saknas därför två myndigheter i figuren ovan, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen (Säpo).

Källa: SCB, Domstolsverket, myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Många myndigheter är små

Många myndigheter är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter. Fler än var fjärde myndighet har färre än 30 årsarbetskrafter. Bland de minsta myndigheterna finns ett antal nämndmyndigheter, till exempel Högskolans avskiljandenämnd och Fideikommissnämnden. De har färre än en halv årsarbetskraft var.

Polisen och Försvarsmakten är störst

Fem myndigheter har fler än 10 000 årsarbetskrafter. Den största är Polismyndigheten som har nästan 33 000 årsarbetskrafter. Näst störst är Försvarsmakten, som följs av Kriminalvården och Försäkringskassan. Försvarsmakten har drygt 23 000 årsarbetskrafter, Kriminalvården nästan 13 500 och Försäkringskassan nästan 12 500.

Bland domstolarna är Förvaltningsrätten i Stockholm störst, med nästan 440 årsarbetskrafter. I övrigt är många domstolar små i förhållande till andra myndigheter. Majoriteten av domstolarna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Bland universiteten och högskolorna är Lunds universitet störst, följt av Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Vid Lunds universitet finns cirka 7 500 årsarbetskrafter, vid Uppsala universitet drygt 6 600 och vid Göteborgs universitet drygt 5 700. Övriga universitet och högskolor har mellan 56 och 4 800 årsarbetskrafter. Minst är Kungliga konsthögskolan.

Årsarbetskrafterna i myndigheterna har ökat

Under 2022 ökade antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen med ungefär sju tusen. Årsarbetskrafterna har ökat varje år under de senaste tio åren (figur 6).

Figur 6. Antal årsarbetskrafter i myndigheter under regeringen, tusental.

Kommentar: Uppgifterna är från februari varje år med vissa undantag. För AP-fonderna använder vi uppgifter från årsredovisningarna.

Källa: SCB, Domstolsverket, myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen har ökat mer under senare år än tidigare. Från 2014 till 2023 ökade antalet årsarbetskrafter med 35 000. Under perioden 2005–2014 ökade antalet årsarbetskrafter med 5 000. Från 2020 till 2023 har antalet årsarbetskrafter ökat med 19 000.

Vissa myndigheter har ökat i storlek, medan andra har minskat

Vissa myndigheter har ökat förhållandevis mycket i storlek under året. I absoluta tal har Kriminalvården och Försvarsmakten ökat mest. Regeringen har under senare tid gett mer resurser till Kriminalvården för att myndigheten ska kunna utöka sin kapacitet. Det beror på att myndigheten behöver kunna hantera att beläggningen har ökat i häkten och på anstalter. Kriminalvården var även förra året den myndighet som ökade mest. Även Polismyndigheten och Arbetsförmedlingen hör till de myndigheter som har ökat antalet årsarbetskrafter mest i absoluta tal.

Flera myndigheter har minskat antalet årsarbetskrafter, men minskningarna är ofta relativt små. Bolagsverket och Stockholms universitet är de myndigheter som i absoluta tal har minskat mest under 2022. Dessa båda myndigheter är de enda som minskat antalet årsarbetskrafter med fler än 100.

Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är de myndigheter som har minskat mest i absoluta tal under de senaste fem åren. Försvarsmakten och Polismyndigheten är de myndigheter som har ökat mest i absoluta tal under samma period.

Myndigheternas ledningsformer och särskilda organ

I det här kapitlet beskriver vi myndigheternas organisering, det vill säga vilka ledningsformer och särskilda organ som de har. Vi redovisar uppgifter för i år och vissa förändringar som har skett sedan Statskontoret kartlade myndigheternas ledningsformer och särskilda organ 2014.^[15]

Det finns tre ledningsformer i myndigheter

Regeringen anger en myndighets ledningsform i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2007:515) beskriver tre olika ledningsformer.

I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen.

I en styrelsemyndighet är det en styrelse som är myndighetens ledning och som har det fulla ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Myndighetschefen svarar då för den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

I en nämndmyndighet är det nämndens ledamöter som kollektivt är myndighetens ledning. Till skillnad från de andra två ledningsformerna har nämndmyndigheterna inte någon myndighetschef. Vissa av dem har i stället en kanslichef som sköter de administrativa uppgifterna.

Det finns myndigheter som har ledningsformer som fungerar annorlunda och som därmed faller utanför ramen även för dessa tre former. Det gäller högskolor och universitet, AP-fonderna och några andra myndigheter. Både högskolor och universitet samt AP-fonderna leds visserligen av styrelser, men dessa styrelser är av ett annat slag än de som myndighetsförordningen beskriver.

Enrådighetsmyndighet är den vanligaste ledningsformen

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen bland myndigheterna under regeringen. Det finns sammanlagt 131 enrådighetsmyndigheter. Det motsvarar nästan 40 procent av det totala antalet myndigheter i Sverige. Antalet enrådighetsmyndigheter år 2023 är samma som år 2014 (tabell 2). Detta gäller trots att regeringen sedan 2014 har ombildat flera enrådighetsmyndigheter till styrelsemyndigheter. Det beror på att regeringen ofta har valt enrådighet som ledningsform för nya myndigheter. Till exempel valde regeringen enrådighet som ledningsform när den inrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Myndigheten för psykologiskt försvar.

Drygt 70 procent (93) av de 131 enrådighetsmyndigheterna har ett insynsråd. Det är regeringen som bestämmer om det ska finnas ett insynsråd vid myndigheten eller inte. Insynsrådens uppgift är att ha insyn i myndigheten och att ge råd till myndighetschefen.

Tabell 2. Myndigheternas ledningsform (antal).

Kommentar: Uppgifterna gäller den 1 januari 2023. Efter det har två nämndmyndigheter upphört.

Källa: Myndigheternas instruktioner.

*Hit räknas Arbetsgivarverket, Lagrådet, Regeringskansliet, Styrelsen för samefonden, Svenska FAO-kommittén och Svenska ILO-kommittén.

**Hit räknades tidigare de regionala länspolismyndigheterna i vår kartläggning 2014. Dessa upphörde från 1 januari 2015. Nu finns endast Sametinget kvar i kategorin.

Antalet styrelsemyndigheter har ökat sedan 2014

Styrelsemyndigheterna har blivit fler sedan 2014. Under perioden har flera enrådighetsmyndigheter ombildats till styrelsemyndigheter. Några exempel är Socialstyrelsen, Skatteverket och Statens jordbruksverk. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Antalet nämndmyndigheter har minskat sedan 2014

Nämndmyndigheterna har blivit färre sedan 2014. Det beror delvis på att vissa nämndmyndigheter har upphört, men också på att vissa har införlivats i andra myndigheter. Ett exempel är nämndmyndigheten E-legitimationsnämnden som 2018 uppgick i den nybildade Myndigheten för digital förvaltning. Ett annat exempel är de sex regionala etikprövningsnämnderna som 2019 uppgick i den nybildade Etikprövningsmyndigheten.

17 myndigheter har en överdirektör

17 myndigheter ska enligt sin instruktion ha en överdirektör. Det är regeringen som utser en myndighets överdirektör. Överdirektören är myndighetschefens ställföreträdare.^[16] Några exempel på myndigheter som enligt sin instruktion ska ha en överdirektör är Tillväxtverket, Luftfarts-verket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Det finns ytterligare ett antal myndigheter som enligt sin instruktion ska ha någonting som liknar en överdirektör. Till exempel ska Riksantikvarieämbetet ha en överantikvarie. Ett annat exempel är att länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ska ha en länsöverdirektör och att övriga länsstyrelser ska ha ett länsråd.

Vissa myndigheter inrymmer särskilda organ

Inom en del myndigheter finns så kallade särskilda organ. Vissa av dessa organ kan fatta egna beslut, medan andra är rådgivande. Regeringen beslutar i många fall om vissa eller samtliga ledamöter i dessa organ. I de flesta fall är det myndighetschefen som är ordförande. Vår kartläggning omfattar de särskilda organ som regleras i myndigheternas instruktioner. Vi har identifierat enstaka exempel på särskilda organ som regleras i andra förordningar, men dessa ingår inte i vår kartläggning. Det finns också personalansvarsnämnder.^[17] Dessa omfattas inte heller av vår kartläggning.

Särskilda beslutsorgan beslutar om frågor av olika slag. De kallas ofta råd, nämnder eller delegationer. Det finns också fristående myndigheter som kallas råd, nämnder eller delegationer. Den huvudsakliga skillnaden mellan dem är att de råd, nämnder eller delegationer som är fristående myndigheter regleras av en egen instruktion.

Särskilda rådgivande organ har ofta någon typ av expertkunskap. Till exempel är vissa av de rådgivande organen vetenskapliga råd och vissa bidrar med råd eller tolkningar som gäller författningsfrågor. Ibland är syftet också att samverka med andra myndigheter eller intressenter. De särskilda rådgivande organen fattar inte egna beslut.

Statskontoret har tidigare kartlagt och analyserat hur de särskilda organen är konstruerade. Vår kartläggning visar exempelvis att myndighetsförordningen inte innehåller några bestämmelser om särskilda organ. Analysen visar att särskilda organ verkligen är särskilda, eftersom de inte liknar varandra.^[18]

Det finns nästan 180 särskilda organ i myndigheterna

Vår kartläggning visar att det finns 177 särskilda organ i myndigheterna. Av dessa är 102 särskilda beslutsorgan och 75 särskilda rådgivande organ.

Det är 56 myndigheter som har minst ett särskilt beslutsorgan. Det är en myndighet fler än förra året. Det beror på att Delegationen för cirkulär ekonomi har flyttats från Tillväxtverket till Naturvårdsverket. När Delegationen för cirkulär ekonomi fanns hos Tillväxtverket stod den inte med i myndighetens instruktion, vilket gjorde att vi inte räknade med organet i våra kartläggningar.^[19] Flest särskilda beslutsorgan har Vetenskapsrådet (7 stycken) och Statens jordbruksverk (6 stycken).

Det är 46 myndigheter som har minst ett särskilt rådgivande organ. Det är en myndighet fler än förra året. Men flera förändringar har skett. Regeringen har inrättat nya rådgivande organ, till exempel Rådet för professioner i Skolväsendet vid Skolverket (SFS 2022:797) och Rådet för grundläggande omställnings- och kompetensstöd vid Kammarkollegiet (SFS 2022:853). Dessutom har Elsäkerhetsrådet blivit särskilt organ (SFS 2022:1662).

10 myndigheter har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan (tabell 3).

Under 2023 har Statskontoret påbörjat en studie om särskilda organ. Inom ramen för studien har vi uppdaterat bedömningen av ett fåtal gränsfall i vår kartläggning av organen. Det gör att siffran över antalet särskilda rådgivande organ 2023 inte är helt jämförbar med uppgifterna i tidigare års kartläggningar.^[20]

Tabell 3. Särskilda organ i myndigheterna 2023 (antal).

Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid

Antalet särskilda beslutsorgan och särskilda rådgivande organ har ökat över tid. Under 2013 fanns det 97 särskilda beslutsorgan fördelade på 51 myndigheter och 59 särskilda rådgivande organ fördelade på 46 myndigheter.^[21] Totalt finns det 21 fler särskilda organ i år än under 2013 och 11 fler än under 2022.

De som arbetar i myndigheterna

I det här kapitlet redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om kön, ålder och utbildnings-bakgrund. Vi redovisar också uppgifter om andelen tillsvidareanställda och andelen tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrånvaron i staten.

Vi använder oss av begreppet anställda när vi talar om antalet personer som arbetar i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig från begreppet årsarbetskrafter som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder uppgifter om antalet anställda för att kunna säga något om de anställda i statsförvaltningen som grupp, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.

Vi har hämtat statistiken över de anställda i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara, eftersom definitioner och tidpunkten för när de har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet anställda. Det betyder att myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riksdagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de anställda i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.

Antalet anställda i den statliga sektorn har ökat

Antalet anställda i staten som helhet har ökat under perioden 2011–2021 (figur 7). Antalet anställda har alltså ökat trots att antalet statliga myndigheter har minskat under samma period.

Figur 7. Antal anställda i statlig sektor 2011–2021.

Kommentar: I figuren omfattar statlig sektor de som är anställda i statlig förvaltning och statliga affärsverk.

SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Metodförändringar i statistiken gör att jämförelser mellan 2018 och 2019 ska göras med försiktighet. Se mer på SCB:s webbsida under Ny källa och metod vid framställning av RAMS.

Den statliga sektorn är sedan länge en liten del av den totala arbetsmarknaden

Staten står sedan länge för en liten andel av den totala arbetsmarknaden. År 2021 arbetade ungefär fem procent av de anställda på hela arbetsmarknaden inom den statliga sektorn (figur 8). Andelen statligt anställda har legat på ungefär samma nivå sedan år 2000.^[22]

Figur 8. Andel anställda i staten och övriga sektorer 2021 (procent).

Kommentar: I kategorin Staten ingår statlig förvaltning och statliga affärsverk. Kategorin Övriga offentliga institutioner syns inte i figuren, eftersom dess andel endast är 0,03 procent. I år räknas kommunala företag med i ”offentligt ägda företag” i stället för i ”kommuner”. Detta gör att siffrorna skiljer sig åt från tidigare år.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen

Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen var drygt 279 000 år 2022.^[23] De fyra områden där flest anställda vid myndigheterna under regeringen arbetar är:

• forskning och utbildning
• administration och ekonomi
• utredning
• rättsligt arbete.

Indelningen utgår från Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda inom det statliga avtalsområdet.

Figur 9. Anställda i myndigheter under regeringen per arbetsområde 2022 (procent).

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. Det totala antalet anställda som andelarna avser är 279 117.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat materialet

Könsfördelningen i staten är jämn

Det är ungefär lika många män och kvinnor som arbetar i den statliga sektorn (figur 10). Under 2021 utgjorde kvinnor 53 procent av de som arbetar i statlig sektor, medan män utgjorde 47 procent. I den offentliga sektorn i övrigt är könsfördelningen mer ojämn. I kommuner^[24] utgjorde kvinnor 76 procent och män 24 procent under 2021. I regioner utgjorde kvinnor 78 procent och män 22 procent.^[25] Könsfördelningen i statlig och regional sektor är samma som 2020. Samtidigt har andelen kvinnor i kommunal sektor ökat från 73 till 76 procent.

Figur 10. Kvinnor och män i statlig sektor (procent).

Kommentar: Figuren visar anställda män och kvinnor den statliga sektorn (statlig förvaltning och statliga affärsverk).

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Andelen kvinnor i staten har ökat i ett längre perspektiv

I ett längre perspektiv har andelen kvinnor som arbetar i staten ökat. I slutet av nittiotalet var ungefär 60 procent av de som arbetade i staten män. Sedan 2010 har andelen kvinnor varit större än andelen män som arbetar i staten. Under perioden 2010–2021 har antalet kvinnor som arbetar i staten ökat med 22 procent. Antalet män har under samma period ökat med 12 procent.

Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden

Könsfördelningen bland de anställda i myndigheter under regeringen skiljer sig åt inom olika verksamhetsområden. Störst skillnad finns inom området militärt arbete. Där är 86 procent av de anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom områdena kund- och medborgarservice samt utredning. Könsfördelningen är jämnast inom områdena förvaltning, skötsel m.m., samt forskning och utbildning.

Figur 11. Andel anställda kvinnor och män inom olika verksamhetsområden, 2022 (procent).

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat siffrorna.

Det är få av de anställda som är under 25 år

De flesta som är anställda i staten är mellan 25 och 64 år. Av de som arbetar i staten är få yngre än 25 år. Det hänger samman med att utbildningsnivån generellt sett är högre i staten än på arbetsmarknaden i övrigt (se avsnitt 5.6).

Figur 12. Antal män och kvinnor i statlig sektor per ålderskategori, 2021.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I statlig sektor ingår statlig förvaltning och statliga affärsverk.

Under de senaste tio åren har andelen anställda som är mellan 25 och 54 år ökat något. Det är framför allt andelen kvinnor i åldersgruppen 25–54 som har ökat under perioden. Jämfört med 2011 är andelen anställda som är yngre än 25 år sig lik, medan andelen anställda som är 55 år eller äldre har minskat.^[26]

Nästan 80 procent av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning

De som är statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbetsmarknaden i stort. Av de anställda i myndigheter under regeringen hade nästan 79 procent en eftergymnasial utbildning 2022.^[27] På hela arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning omkring 55 procent. Knappt 14 procent av de anställda i myndigheter under regeringen har en forskarutbildning. De flesta av dessa finns inom utbildningssektorn.^[28]

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar, men släpar efter befolkningen i stort

Andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund har ökat från omkring 16 procent 2012 till drygt 22 procent 2022 (figur 13).^[29] Andelen personer med utländsk bakgrund bland de nyanställda i myndigheter under regeringen var nästan 30 procent 2022. Det är nästan lika hög andel som i befolkningen (drygt 31 procent). Men andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund har inte ökat i samma takt som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen, eller bland förvärvsarbetande över lag. Skillnaderna har tvärtom ökat under flera år. År 2012 skiljde det 6,8 procentenheter mellan andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund och andelen med utländsk bakgrund i befolkningen. År 2022 hade skillnaden ökat till 8,9 procentenheter.

Könsfördelningen är jämn bland de anställda i myndigheter under regeringen med utländsk bakgrund.

Figur 13. Andel personer med utländsk bakgrund (procent).

Kommentar: Staten avser myndigheter under regeringen exklusive Polisen. Uppgifter om andel förvärvsarbetande med utländsk bakgrund 2022 fanns inte tillgängliga vid publiceringen av denna rapport.

Källa: Arbetsgivarverket och SCB.

De flesta statsanställda är tillsvidareanställda

Under 2022 var 79 procent av de som arbetade i myndigheterna under regeringen tillsvidareanställda. 21 procent var visstidsanställda. Det är ungefär samma proportioner som under tidigare år.

Figur 14. Antal tillsvidareanställda och antal med tidsbegränsad anställning i myndigheterna under regeringen, 2012–2022.

Källa: Arbetsgivarverket.

Hur stor andelen visstidsanställda är skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Det finns till exempel en relativt stor andel visstidsanställda vid universitet och högskolor. En del visstidsanställningar beror på arbetets karaktär. Till exempel är soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna visstidsanställda.

Den statliga sektorn som helhet har en ungefär lika stor andel tillsvidareanställda som andra sektorer. Under 2022 hade ungefär 85 procent av de anställda i den statliga sektorn en fast anställning. I den kommunala sektorn var motsvarande andel cirka 84 procent, och i den privata sektorn cirka 85 procent.^[30]

Sjukfrånvaron i staten har ökat något

Sjukfrånvaron i myndigheterna var 4,1 procent av den ordinarie arbetstiden under 2022. Det är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2021. Sjukfrånvaron har varierat de senaste åren. Exempelvis minskade den något mellan 2020 – 2021. Men årets sjukfrånvaro är den högsta sedan 2016.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 46,6 procent under 2022. Den har minskat i förhållande till 2021, då den var 48,9 procent.

Sjukfrånvaron ökade för både kvinnor och män under 2022. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 0,6 procentenheter, från 4,5 till 5,1 procent. Sjukfrånvaron för män ökade med 0,3 procentenheter från 2,6 procent till 2,9 procent.^[31]

Allmänhetens uppfattning om kvaliteten i de statliga verksamheterna

I det här kapitlet redovisar vi allmänhetens uppfattning om elva myndigheter. Kapitlet bygger på den undersökning som SOM-institutet genomför varje år i samverkan med Statskontoret. Några stora myndigheter har ingått i undersökningen varje år, medan andra varierar mellan åren för att spegla bredden i och belysa olika aspekter av förvaltningen.

Statskontoret har i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet under de senaste elva åren undersökt hur allmänheten uppfattar verksamheten inom den offentliga förvaltningen.^[32] I 2022 års mätning ingick elva myndigheter (se tabell 4).^[33]

Följande myndigheter har ingått i undersökningen varje år sedan 2015:

• Skatteverket
• Polismyndigheten
• Arbetsförmedlingen
• Försäkringskassan
• Migrationsverket.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten uppfattar myndigheterna

Allmänhetens uppfattning om de elva myndigheter som ingick i undersökningen 2022 skiljer sig tydligt åt (tabell 4). Åtta av myndigheterna har en positiv betygsbalans. Det innebär att det är en större andel av allmänheten som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra än den andel som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt. Tre av myndigheterna har en negativ betygsbalans.

Tabell 4. Svenska folkets bedömning av 11 myndigheters arbete 2022 (procent).

Kommentar: Frågan lyder: ”Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?”. Balansmåttet visar andelen som har svarat mycket eller ganska bra minus andelen som har svarat mycket eller ganska dåligt. Rangordningen i tabellen följer högst betygsbalans.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2022.

Allmänheten är mest nöjd med Skatteverket och Folkhälsomyndigheten

Skatteverket och Folkhälsomyndigheten är de myndigheter som har högst betygsbalans år 2022. De båda myndigheterna har under flera år haft en hög betygsbalans och får liknande betyg som förra året. Folkhälsomyndigheten är tillsammans med Polisen de myndigheter som flest svarande känner till. Polisens betygsbalans har minskat i jämförelse med förra året. Det är första gången på fem år som allmänhetens uppfattning om hur väl Polismyndigheten sköter sin uppgift har minskat. Samtidigt har flera andra myndigheters betygsbalans ökat.

Valmyndigheten, Försvarsmakten, Pensionsmyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar har också en positiv betygsbalans. Samtidigt är det fler än sex av tio som inte känner till eller har någon uppfattning om Myndigheten för psykologiskt försvar.

Minskat missnöje med flera stora myndigheter

De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med 2022 är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Så såg det ut även förra året. Men dessa myndigheter har en tydligt högre betygsbalans än förra året. Trots förbättringen är både Arbetsförmedlingen och Migrationsverket långt ifrån att uppnå en positiv betygsbalans.

Figur 15. Allmänhetens uppfattning om hur ett urval av myndigheter sköter sin uppgift 2012–2022, betygsbalans.*

Kommentar: Observera att data saknas för Skatteverket 2012 och 2014. Data saknas för Polismyndigheten 2012. Data saknas för Migrationsverket 2012 och 2014. Dessa år var de myndigheterna inte med i undersökningen. För de åren har vi fyllt i myndighetens senast uppmätta siffra för att rita figuren.

*Balansmåttet visar andelen som har svarat att myndigheten sköter sin uppgift mycket eller ganska bra minus andelen som har svarat mycket eller ganska dåligt.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012–2022.

De flesta myndigheter har fått positiva betyg de senaste åren

Allmänheten har över åren gett positiva betyg till de flesta myndigheter (tabell 5). Bara 7 av de 30 myndigheter som någon gång har ingått i undersökningen har vid minst ett tillfälle fått en negativ betygsbalans. Förutom de tre som ingick i 2022 års mätning (se avsnitt 6.1) har också Inspektionen för vård och omsorg, Energimarknadsinspektionen, Skolverket och Spelinspektionen tidigare fått en negativ betygsbalans. De övervägande positiva betygen från allmänheten tyder på att de har förtroende för den statliga förvaltningen. Samtidigt är det tydligt att allmänheten håller fast vid en negativ uppfattning om några av de stora statliga myndigheterna.

Tabell 5. Allmänhetens uppfattning om myndigheter, betygsbalans, 2010–2022.

Kommentar: Balansmåttet är andelen som uppfattar att myndigheten sköter sin uppgift mycket eller ganska bra minus andelen som anser att den sköter sin uppgift mycket eller ganska dåligt. Ett balansmått på 100 innebär att alla svarande är nöjda, medan -100 innebär att alla är missnöjda.

* Förkortningarna i tabellen står för Allmänna reklamationsnämnden, Centrala studiestödsnämnden, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statistiska centralbyrån.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2022.

Positiva omdömen för Statens servicecenter

I SOM-undersökningen ingår även Statens servicecenter. Frågorna som berör de statliga servicekontoren skiljer sig från frågorna för de andra myndigheterna, eftersom kontoren ger service och vägledning i andra myndigheters tjänster. Undersökningen visar att de flesta som har besökt ett statligt servicekontor är förhållandevis nöjda med väntetiden, var servicekontoret ligger och den hjälp som de fick (figur 16). Samtidigt är det endast 16 procent av de svarande i undersökningen som har besökt ett statligt servicekontor under det senaste året.

Figur 16. Andel som instämmer i påståenden om Statens servicecenter (procent).

Kommentar: Frågan lyder ”Om ja, i vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om ditt senaste besök”. Endast de som har besökt ett statligt servicekontor har svarat på frågan. Andelarna baseras på 275, 279 respektive 285 svarande.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2022.

Referenser

Arbetsgivarverket (2023). Sjukfrånvaro i staten 2022. Dnr 2023/0430.

Kulturdepartementet (2023) Uppdrag till Statens medieråd att förbereda överföring av uppgifter till Myndigheten för press, radio och tv samt förbereda en avveckling av myndigheten (Ku2023/00116).

Länsstyrelserna (2022). Kartläggning av statlig närvaro och service 2022.

OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a glance 2013, OECD Publishing, Paris.

Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Delegationen mot segregation.

Statens servicecenter (2021). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 1.

Statens Servicecenter (2021) Statens servicecenter etablerar verksamhet för e-handel i Kiruna. (Hämtad 2023-05-29). https://www.statenssc.se/

Statens servicecenter (2022). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 2.

Statskontoret (2005:32). Statsförvaltningens utveckling 1990–2005.

Statskontoret (2014:4). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys.

Statskontoret (2016:8). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag.

Statskontoret (2018). Myndigheternas personalansvarsnämnder.

Statskontoret (2019). Statsförvaltningen i korthet 2019.

Bilaga

Myndigheter under regeringen utifrån departement

Arbetsmarknadsdepartementet

Finansdepartementet

Försvarsdepartementet

Justitiedepartementet

Klimat- och näringslivsdepartementet

Kulturdepartementet

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Socialdepartementet

Statsrådsberedningen

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Fotnoter

1. Förordning (2022:764) med instruktion för Fondtorgsnämnden; Lag (2022:759) om Fondtorgsnämnden. ↑

2. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Delegationen mot segregation. ↑

3. Förordning (2022:1768) med instruktion för Myndigheten för totalförsvarsanalys. ↑

4. Kulturdepartementet (2023) Uppdrag till Statens medieråd att förbereda överföring av uppgifter till Myndigheten för press, radio och tv samt förbereda en avveckling av myndigheten (Ku2023/00116). ↑

5. Statskontoret (2005). Statsförvaltningens utveckling 1990–2005. ↑

6. OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a glance 2013. ↑

7. Det finns 31 universitet och högskolor. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. ↑

8. Läs mer om definitionen i Statskontoret (2016). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag. ↑

9. Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna. ↑

10. Länsstyrelserna (2022). Kartläggning av statlig närvaro och service 2022. ↑

11. Statskontoret (2019). Statsförvaltningen i korthet 2019. ↑

12. Statens Servicecenter (2021) Statens servicecenter etablerar verksamhet för e‑handel i Kiruna. ↑

13. Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att öppna minst 28 nya servicekontor. Pressmeddelande 2021-05-26. ↑

14. Statens servicecenter (2021). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 1; Statens servicecenter (2022). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 2. ↑

15. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

16. 24 § myndighetsförordningen (2007:515). ↑

17. Läs om myndigheternas personalansvarsnämnder i Statskontoret (2018). Myndigheternas personalansvarsnämnder. ↑

18. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

19. Nu är Delegationen för cirkulär ekonomi reglerad i Naturvårdsverkets instruktion. ↑

20. I årets rapport räknar vi exempelvis länsstyrelsernas rådgivande organ Fjälldelegationen som ett organ. I tidigare års redovisningar har vi räknat det som fyra separata organ. Ett annat exempel är att vi i årets rapport räknar Regionråden vid Polismyndigheten som särskilda organ. Dessa har inte räknats som särskilda organ i tidigare rapporter. ↑

21. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

22. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

23. Arbetsgivarverkets webbplats, Anställda i staten. Under våren 2023 har Arbetsgivarverket byggt om sin webbplats. Arbetsgivarverket har därför skickat uppgifterna till Statskontoret. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. ↑

24. I årets rapport räknar vi kommunala företag som offentligt ägda företag, i stället för kommuner. Det har vi inte gjort i tidigare upplagor av Statsförvaltningen i korthet. ↑

25. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

26. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

27. Exklusive Polisen eftersom uppgifter saknas för myndigheten. ↑

28. Arbetsgivarverkets webbplats, Anställda i staten. Under våren 2023 har Arbetsgivarverket byggt om sin webbplats. Arbetsgivarverket har därför skickat uppgifterna till Statskontoret. ↑

29. En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. Förutom de som är födda i något annat land räknas även personer med okänt födelseland som utrikes födda. ↑

30. SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2022. ↑

31. Arbetsgivarverket (2023). Sjukfrånvaro i staten 2022. Dnr 2023/0430. ↑

32. SOM-undersökningen skickas ut till ett urval av den svenska befolkningen. År 2022 ingick 26 250 personer i det totala urvalet. Av dessa var det 12 344 personer som svarade, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 49 procent. En nettosvarsfrekvens är svarsfrekvensen efter att det naturliga bortfallet har definierats bort. Det naturliga bortfallet består av personer som inte har möjlighet att svara på enkäten, till exempel på grund av att de är bortresta, har emigrerat eller avlidit. ↑

33. Vanligtvis redovisar vi uppfattningen om tio myndigheter. Men 2022 fick vi möjlighet att lägga till en myndighet eftersom Valmyndigheten var intresserade av att mäta samma fråga. ↑