Förvaltningspolitisk dag 2025

Den 13 maj arrangerade Statskontoret för 14:e gången konferensen Förvaltningspolitisk dag. Cirka 250 myndighetschefer, forskare och företrädare för Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet samlades för att ta del av samtal och diskussioner utifrån temat Inre svagheter och yttre hot – hur bygger vi motståndskraftskraft mot korruption och andra oegentligheter i förvaltningen.

Inledande panelsamtal om temat

Moderator: Matilda Ardenfors (utredningschef Statskontoret).

Panel: Annelie Roswall-Ljunggren (GD Statskontoret), Clas Olsson (GD Ekonomistyrningsverket), Thomas Bull (Justitiekansler) och Johan Mörck (utredare Statskontoret).

En bakgrund till dagens tema är att det enligt forskningen finns starka bevis för att förvaltningens funktion, att vi lever upp till de grundläggande krav på bland annat objektivitet, har stor påverkan på utvecklingen i ett land. Och för den svenska förvaltningen har det här varit en paradgren, vi faller väl ut i mätningar på området.

Men det finns nya, framför allt yttre hot. Det handlar bland annat om organiserad brottslighet. Vi har inte varit lika bra på att hantera dessa hot och förhoppningsvis kan vi idag prata om hur vi i förvaltningen kan arbeta för att möta de här hoten. Vi har många regler för att hantera risker men en utmaning är att hitta balansen mellan säkerhet och att värna våra ideal om bland annat öppenhet och åsiktsfrihet.

Regeringen har beslutat en ny handlingsplan mot korruption och Statskontoret har fått i uppgift att främja och stödja arbetet mot korruption. Den här dagen är en möjlighet för Statskontoret att lyfta frågan med en viktig målgrupp. Vi hoppas att alla får med sig en lite djupare insikt i vad man ska tänka på, hur man kan få hjälp av varandra och vad man själv behöver göra i sin roll.

Om regeringens handlingsplan mot korruption

Erik Slottner (civilminister).

Handlingsplanen kommer att revideras av OECD och uppdateras löpande så att den tar hänsyn till nya aktörer och hot.

Handlingsplanen tar upp flera viktiga områden.

• Samverkan mellan myndigheter behöver utvecklas. Murar och stuprör behöver rivas.
• God förvaltningskultur och ökad transparens är viktigt.
• Fusk med offentlig upphandling ska motverkas genom nya uppdrag till Utbetalningsmyndigheten, Bolagsverket och Konkurrensverket. AI kan användas för att upptäcka brister i upphandlingen.

De inre och yttre hoten mot förvaltningen har påverkat regeringens politik på många sätt. Det gäller inte minst förebyggande åtgärder som den nya socialtjänstlagen, möjligheten för myndigheterna att dela information genom att bryta sekretessen, olika satsningar på rättsväsendet. Genom att för första gången ändra myndighetsförordningen har regeringen gett alla myndigheter ansvar för att motverka korruption.

En allt större del av korruption och otillbörlig påverkan gäller kommunerna och regionerna. Därför skärper regeringen vid halvårsskiftet kraven på deras interna kontroll samt förbättrar förutsättningarna för att skydda förtroendevalda och tjänstemän mot hot och trakasserier.

Förutom korruptionsfrågan tog civilministern upp några exempel på vad de myndigheter som han ansvarar för gör bra. Det gäller bland annat hur länsstyrelserna deltar i att bygga upp det civila försvaret, hur flera myndigheter utvecklar sin upphandling genom digitaliserade processer, e-handel och så kallad kategoribaserad upphandling. Andra exempel är myndigheter som effektiviserar sina verksamheter genom att digitalisera och utnyttja AI. Regeringen avsatt 60 miljoner kronor för att inrätta AI-verkstäder. Slutligen nämnde civilministern att vissa myndigheter har effektiviserat sina lokaler och på så sätt lyckats sänka kostnaderna.

Slutligen redovisade civilministern regeringens arbete för att förenkla de regler och processer som påverkar medborgare och företag. Regeringen har inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd, ett antal myndigheter har fått i uppdrag att visa hur de kan förenkla för medborgare och företag, kommuner och regioner ska kunna lämna förslag till Statskontoret om att förenkla regler. Det finns dessutom tankar på att ge vissa kommuner undantag från en del regler, som ett sätt att testa effekterna och konsekvenserna.

Vad säger forskningen om externa hot mot förvaltningen?

Carina Gunnarson (forskare i statsvetenskap vid FOI) och Sebastian Cancino (forskare i socialpsykologi vid FOI).

Det finns många larmrapporter från myndigheter och organisationer som visar på en sårbarhet för påverkan från organiserad brottslighet och att därmed centrala värden hotas. Olika påverkansmetoder kan vara subtila hot till öppet våld. Påverkan kan också ske dolt genom mutor, korruption och ryktesspridning av personer man vill påverka. Vissa områden är extra utsatta för att bli utnyttjade såsom avfallshantering, föreningsstöd, välfärden, folkbokföring och offentliga upphandlingar.

Särskilt lokal nivå i Sverige är sårbar på grund av de stora välfärdsresurser som fördelas och beslutas där. Svag medial bevakning och social och geografisk närhet gör också att kommuntjänstepersoner är extra utsatta. Medvetenheten om detta på kommunal nivå anses brista och den organiserade brottsligheten hittar snabbt vilka kommuner som har färre kontroller och utnyttjar det lokala systemet.

Budskapet som forskarna vill skicka med är att de statliga åtgärderna mot den organiserade brottsligheten behöver vara uthålliga. Det handlar om att hantera målkonflikter såsom rimliga kontroller versus service, bakgrundskontroller versus tillit. Det handlar också om att synliggöra och dokumentera misstag och fel i systemet, bryta tystandskulturer, sätta in arbetsrutiner som förhindrar korruption och ytterst om att skydda de tjänstepersoner som sitter i positioner som är extra utsatta för påverkansförsök från den organiserade brottsligheten.

Hur skapar vi motståndskraft inom våra myndigheter?

Reflektioner från Åklagarmyndigheten och Revisorsinspektionen

Katarina Johansson Welin (Åklagarmyndigheten) och Per Johansson (Revisorsinspektionen).

Passet inleddes med reflektioner från Katarina Johansson Welin, riksåklagare vid Åklagarmyndigheten, och Per Johansson, myndighetschef vid Revisorsinspektionen. Katarina Johansson Welin berättade om Åklagarmyndighetens arbete med att öka säkerhetsmedvetandet och att stärka säkerhetskulturen på myndigheten.

Det sker bland annat genom att utöka säkerhetsavdelningen och genom arbete med etiska riktlinjer, värdegrund och diskussion om verkliga fall. Katarina Johansson Welin lyfte också vikten av ett närvarande ledarskap och att lära känna varandra i organisationen.

Per Johansson berättade om revisionsverksamhetens viktiga roll i att säkerställa att näringsliv och samhälle har ett tryggt beslutsfattande. Revisorsinspektionen har utvecklat sin riskanalys så att den blir mer träffsäker i att identifiera revisorer som myndigheten tilldelar varningar eller sanktionsavgifter. I inspektionerna tittar myndigheten på tre delar: kultur, systematik och struktur. Per Johansson pratade också om betydelsen av att ha professionell skepticism.

Reflektioner från Sjätte AP-fonden och Transportstyrelsen

Katarina Staaf (Sjätte AP-fonden) och Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen).

Passet fortsatte sedan med reflektioner från Katarina Staaf, VD för Sjätte AP-fonden, och Jonas Bjelfvenstam, GD vid Transportstyrelsen.

Sjätte AP-fonden har valt att rama in antikorruption som en hållbarhetsfråga. Utgångspunkten är att korruption undergräver demokratin och riskerar att kränka mänskliga rättigheter. De jobbar framför allt med frågan i sättet Sjätte AP-fonden investerar och vilka de investerar med. Hållbarhet är en viktig fråga i den bedömningen. Katarina Staaf berättade också om Sjätte AP-fondens ansats att fokusera på medarbetarnas vilja att göra rätt, snarare än att inte göra fel.

Jonas Bjelfvenstam berättade om hur Transportstyrelsen arbetar med antikorruption på ett idéburet sätt. Det handlar om att slå fast de värden som präglar en demokratisk rättsstat och hur vår offentliga förvaltning bör fungera. Arbetet sker bland annat inom ramen för introduktionsutbildning och regelbundna samtal om frågorna och dilemmaövningar. Frågan ingår även i processen för intern styrning och kontroll och i rutiner för att anmäla och hantera brott och oegentligheter.

Ett återkommande tema hos myndighetscheferna var vikten att ha en balans mellan kontroller och tillit i arbetet mot korruption. Ledarskapet är viktigt i den avvägningen. Rädda organisationer blir inte effektiva, utan människor måste få förtroende att göra rätt och att utveckla verksamheten.

Reflektioner från Staffan Andersson, docent på Linnéuniversitetet

Många av de åtgärder som myndighetscheferna på scenen nämner ser även forskningen som viktiga faktorer. Här är några exempel.

Vikten av att jobba med balansen – tillit å ena sida och kontroll å andra sidan

Arbetet mot korruption och oegentligheter är helt parallellt med generellt arbete för god förvaltning. Vi behöver ha en god balans och kombinera arbete som stärker förvaltningskulturen, ha tillit, skapa förutsättningar för att personal ska växa osv i kombination med viss kontroll.

För mycket kontroll riskerar leda till att andra värden står tillbaka som är viktiga för en god förvaltningskultur. Demokrativärden är viktiga att upprätthålla även när förvaltningen är under stor påfrestning. Hellre jobba med personalens etiska kompass. Om vi kontrollerar tar vi inte bara bort det som medarbetare gör dåligt utan också det som de gör bra.

Också viktigt att verksamhetsanpassa arbetet. Personalomsättning kan t.ex. spela roll.

Arbetet mot korruption hänger tydligt samman med hållbarhetsmålen

Positivt att det finns exempel där man ramar in arbetet mot korruption som en hållbarhetsfråga. I Agenda 2030-målen pekas arbete för starka institutioner och arbete mot korruption ut som centrala i hållbarhetsarbetet. En förutsättning för att nå andra mål i agendan är att institutioner fungerar väl.

För vem skapar vi robusthet?

Slutligen är det viktigt att vi inte skapar robusthet mot någonting som har negativ effekt på andra värden. För vem skapar vi robusthet? För organisationen? Gentemot medborgarna? Det är viktigt att vara uppmärksam när det uppstår värdekonflikter.

Panelens avslutande reflektioner och frågor från publiken

Den ekonomiska brottsligheten ökar inom det kommunala och regionala. Samtidigt är revisionen på kommuner och regioner svag. Kan det vara något att lägga till i regeringens handlingsplan?

Vikten av trygghet i rollen och att vi inte har självcensur. Tror mycket på att stärka rollen. Vi måste ha en utvecklingsinriktad förvaltning och då behöver man jobba med värdegrunden. Vi ska vara försiktiga med att anropa för mycket kontroller.

På frågan från publiken hur viktigt det är att det finns tydliga siffror som visar problemens omfattning för att arbetet ska prioriteras svarar panelen att det inte är viktigt. Bara vetskapen om vad som kan hända och det tappande förtroendet det innebär om vi utsätts för korruption och otillåten påverkan motiverar arbetet. Samtidigt avslutar Per Johansson med att siffror kan vara bra. Ekobrottsmyndighetens rapport i förra veckan om ekobrott väckte viss kämpaglöd.

En annan fråga från handlade om hur mycket korruption ett stabilt samhälle som Sverige kan klara av utan att vi passera den "tipping point" som innebär att samhällets institutioner och människors beteenden påverkas negativt.

Svar från Staffan Andersson: Det är därför det är så viktigt att mota Olle vid grind. Korruption är svårt att ta sig tillbaka från. När allt fler människor tror att korruption är vanligt och det påverka deras egna beteenden negativt kan det vara svårt att vara den enda som inte är det.

Avslutande reflektioner

Annelie Roswall-Ljunggren (GD Statskontoret), Clas Olsson (GD Ekonomistyrningsverket), Thomas Bull (Justitiekansler) och Johan Mörck (utredare Statskontoret).

Mycket klokskap på scenen idag. Tydligt att alla behöver hitta sitt sätt. Ordet för dagen är balans. Hur viktigt det är att kombinera struktur och kultur. Men att vi har en kultur mot korruption. Att jobba med det framöver och ha en stödjande struktur för det.

Vi ska inte skilja på värden och regler eftersom värden baseras på regler. Intressant från en av forskarna om ryktesspridning och vad det kan få för konsekvenser för förtroendet.

Statsrådet pratade om exempelvis om samverkan. Men vad betyder samverkan?  Regeringens styrning är viktig. Frågan är hur regeringen kan ge bra styrning kring detta?

Vi har haft stort fokus på att göra saker. Det visar att det här arbetet är kärnverksamhet.