Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Modell för uppföljning av förvaltningspolitiken

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

Regeringen ska årligen i budgetpropositionen lämna en resultatredovisning om hur den förda politiken bidrar till att uppnå det riksdagsbundna målet. Regeringen har gett Statskontoret i uppdragatt lämna förslag på hur en systematisk uppföljning av det förvaltningspolitiska målet kan utformas.

Ett visionärt mål som omfattar hela statsförvaltningen

En utmaning för vårt uppdrag är att det förvaltningspolitiska målet är mer av en vision än ett konkretoch uppföljningsbart mål. Målet omfattar hela statsförvaltningen och sammanfattar kända, centrala förvaltningspolitiska värden som framgår av grundlag, lag och förordning.Regeringen har inte formulerat några delmål eller i någon större utsträckning omsatt målet i myndighetsstyrningen.

Förslaget till ny uppföljningsmodell ska baseras på ett begränsat antal indikatorer. Regeringen har även sagt att indikatorerna inte ska innebära att myndigheterna behöver lämna ifrån sig fler uppgifter.Vår analys visar också att den uppskattade kostnaden för att ta fram ny information ofta överstiger den förväntade nyttan som en indikator för med sig.

Statskontorets förslag på uppföljningsmodell

Vårt förslag till ny uppföljningsmodell innehåller två delar. Den ena delen handlar om hur regeringen årligen kanfölja utvecklingen i förhållande till det förvaltningspolitiska målet genom ett begränsat antal övergripande indikatorer. Den andra delen handlar om en fördjupad uppföljning av statsförvaltningens utveckling på längre sikt.

En årlig uppföljning bör fånga den övergripande utvecklingen

Den årliga indikatorsbaserade uppföljning somvi föreslår fångar resultatet av förvaltningens övergripande utveckling. Uppföljningen baseras på tre indikatorer som vi menar sammantaget fångar intentionen i målet:

  • allmänhetens bedömning av myndigheters arbete
  • myndigheternas verksamhetskostnader
  • myndigheternas bedömning av den interna styrningen och kontrollen.

Regeringen kan också använda sig av två internationella indikatorer som jämförelsetal:

  • OECD:s mått Trust in government
  • Transparency Internationalsmått Corruption Perceptions Index (CPI).

Utveckling behöver följas även på längre sikt

De värden som ingår i det förvaltningspolitiska målet är trögrörliga. Det beror bland annat på att det tar tid innan åtgärder får genomslag i förvaltningen. Vi ser också att indikatorerna som vi föreslår till den årliga uppföljningen i högre grad kommer att fokusera på effektivitet än på övriga värden i målet. Det beror på att det i dag finns begränsat med information för flera av de värden som ingår i målet.

Givet att värdena är trögrörliga bedömer vi att målet lämpar sig bättre för fördjupad uppföljning och analys i ett längre tidsperspektiv än för årlig uppföljning och analys.

Vi föreslår därför att regeringen med viss kontinuitet, cirka vart femte år, lämnar en resultatskrivelse till riksdagen. I skrivelsen bör regeringen beskriva och redogöra för den förda politiken inom området. Regeringen bör även i ett längre tidsperspektiv analysera och bedöma hur statsförvaltningen utvecklas på en övergripande nivå i förhållande till det förvaltningspolitiska målet.

Statskontoret kan stödja regeringen med underlag och analyser i arbetet med en resultatskrivelse. Vi bedömer att det skulle ge en långsiktig och sammanhållen inriktning för vårt arbete med att bistå regeringen med underlag för utvecklingen av förvaltningspolitiken. En del i arbetet med att utveckla en mer systematisk uppföljning av det förvaltningspolitiska målet kan vara att regeringen ger ett gemensamt uppdrag till Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) om att ta fram förslag till en struktur för en resultatskrivelse och underlag och analyser till en sådan skrivelse.

Den årliga uppföljningen kan minska i omfattning men kompletteras vid behov

Statskontoret anser att regeringen bör minska den årliga redovisningen av den statliga förvaltningspolitiken i budgetpropositionen vilket också skulle bli fallet med Statskontorets förslag. Men om regeringen bedömer att det fortfarande finns behov av en mer utförlig redovisning kan den årliga redovisningen kompletteras. I så fall med indikatorer som ger information om de prestationer och resultat som de myndigheter som har viktiga förvaltningspolitiska uppgifter inom utgiftsområde levererar.