Statsförvaltningen i korthet 2025

Statskontoret har i uppdrag att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling. I den årliga rapporten Statsförvaltningen i korthet redovisar vi en översiktlig bild av svenska myndigheter.

Ingen förändring i antalet myndigheter sedan 2024

Den första januari 2025 fanns det 367 myndigheter under regeringen. Det är lika många som den första januari 2024. Den senaste förändringen av antalet myndig­heter under regeringen skedde 2024. Regeringen inrättade då två nya myndigheter: Mediemyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. Mediemyndigheten bildades genom en sammanslagning av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv.

Sedan 2015 har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 364 och 374. Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200.

Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning. Många myndigheter finns också inom områdena näringslivsfrågor, allmän offentlig förvaltning och utbildning.

Antalet årsarbetskrafter fortsätter att öka

Antalet årsarbetskrafter i staten har ökat mer under senare år än tidigare, trots att antalet myndigheter inte har ökat. Samtidigt har statens andel av antalet anställda på arbetsmarknaden varit i stort sett oförändrad under många år. I dag finns drygt 262 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen. Det är ungefär 5 000 fler än under förra året. För tio år sedan fanns det ungefär 215 000 årsarbetskrafter i myndigheterna. Årsarbetskrafterna i myndigheterna under regeringen har ökat varje år sedan 2009.

Polismyndigheten är den största myndigheten under regeringen, med cirka 38 000 årsarbetskrafter. Men de flesta av myndigheterna är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen

Ungefär 35 procent av myndigheterna under regeringen är enrådighetsmyndigheter. I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Samtidigt har antalet styrelsemyndigheter ökat på senare tid. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid. Vår kartläggning visar att det finns 100 särskilda beslutsorgan och 79 särskilda rådgivande organ i myndigheterna under regeringen. Totalt sett är det 10 myndigheter som har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten bedömer myndigheternas kvalitet

Statskontoret undersöker varje år hur allmänheten uppfattar arbetet och kvaliteten vid ett antal myndigheter. Undersökningen visar att allmänheten anser att myndig­heterna under regeringen sköter sina uppgifter olika väl. Polisen och Skatteverket är de myndigheter som allmänheten anser sköter sin uppgift bäst. Försäkringskassans betygbalans har minskat jämfört med förra året och myndigheten hamnar nu på en negativ betygbalans. Det innebär att det är en större andel av allmänheten som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt än den andel som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra.

De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med när det gäller hur de sköter sin uppgift är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skolinspektionen. Men Arbetsförmedlingen får ändå bättre betyg i år än året innan.

Majoriteten av de som har besökt ett statligt servicekontor instämmer helt i att väntetiden var acceptabel samt att de har fått den hjälp som de behövde. De flesta som har besökt ett statligt servicekontor är också förhållandevis nöjda med var servicekontoret ligger. Sammantaget får Statens servicecenter fortsatt ett positivt omdöme från allmänheten, men resultatet är något lägre i år. Andelen som instämmer helt i påståendena har minskat, och detta gäller samtliga frågor i undersökningen.