De som arbetar i myndigheterna
Här redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om kön, ålder och utbildningsbakgrund. Vi redovisar också uppgifter om andelen tillsvidareanställda och andelen tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrånvaron i staten.
Vi använder oss av begreppet anställda när vi talar om antalet personer som arbetar i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig från begreppet årsarbetskrafter som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder uppgifter om antalet anställda för att kunna säga något om de anställda i statsförvaltningen som grupp, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.
Vi har hämtat statistiken över de anställda i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara, eftersom definitioner och tidpunkten för när källorna har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet anställda. Det betyder att även myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riksdagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de anställda i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.
Antalet anställda i den statliga sektorn har ökat
Antalet anställda i staten som helhet har ökat under perioden 2013–2023. Antalet anställda har ökat trots att antalet statliga myndigheter har minskat under samma period.
Antal anställda i staten 2013–2023. Kommentar: SCB har ersatt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) med statistikprodukten Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I RAMS finns statistik fram till och med 2021. Statistiken som bygger på BAS finns framställd med 2020 och 2022 som första respektive senaste referensår. De årliga uppgifterna om antalet sysselsatta i staten och övriga sektorer är högre i BAS jämfört med RAMS. För mer information, se SCB (2023). Skillnader mellan RAMS och BAS årsregister. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Den statliga sektorn är sedan länge en liten del av den totala arbetsmarknaden
Staten står sedan länge för en liten andel av den totala arbetsmarknaden. År 2023 arbetade ungefär fem procent av de anställda på hela arbetsmarknaden i staten.
Andel anställda i staten och övriga sektorer 2023 (procent). Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen
Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen var ungefär 292 500 år 2024. De fyra områden där flest anställda vid myndigheterna under regeringen arbetar är:
- Forskning och utbildning
- Administration och ekonomi
- Rättsligt arbete
- Utredning
Indelningen utgår från Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda inom det statliga avtalsområdet.
Anställda i myndigheter under regeringen per arbetsområde 2024 (procent). Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. Det totala antalet anställda som andelarna avser är 292 459. Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat materialet.
Könsfördelningen i staten är ganska jämn
Det är något fler kvinnor än män som arbetar i den statliga sektorn. Under 2023 utgjorde kvinnor 54 procent av de som arbetar i staten, medan män utgjorde 46 procent. Det är samma andelar som föregående år. I den offentliga sektorn i övrigt är könsfördelningen mer ojämn. I kommuner utgjorde kvinnor 76 procent och män 24 procent under 2023. I regioner under samma år utgjorde kvinnor 78 procent och män 22 procent. Könsfördelningen i kommunal och regional sektor är samma som 2021. Men andelen kvinnor i staten har ökat med en procentenhet mellan 2021 och 2023.
Kvinnor och män i staten 2005–2023 (procent). Kommentar: När det gäller uppgifter om könsfördelning för 2021–2023 i figuren använder vi oss av SCB:s Befolkningens arbetsmarknadsstatistik (BAS). För övriga år i figuren använder vi oss av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Könsfördelningen i staten år 2021 var 53 procent kvinnor och 47 procent män för både RAMS och BAS. Vi redovisar uppgifter för vart femte år mellan perioden 2005–2015. För 2021 och fram redovisar vi årliga siffror. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Andelen kvinnor har ökat i ett längre perspektiv
I ett längre perspektiv har andelen kvinnor som arbetar i staten ökat. I slutet av nittiotalet var ungefär 60 procent av de som arbetade i staten män. Sedan 2010 har andelen kvinnor varit större än andelen män som arbetar i staten. Under perioden 2010–2023 har antalet kvinnor som arbetar i staten ökat med nästan 35 procent. Antalet män har under samma period ökat med 20 procent.
Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden
Könsfördelningen bland de anställda i myndigheter under regeringen skiljer sig åt inom olika verksamhetsområden. Den största skillnaden finns inom området militärt arbete. Där är 85 procent av de anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom områdena kund- och medborgarservice samt utredning. Könsfördelningen är jämnast inom områdena förvaltning och skötsel, rättsligt arbete samt forskning och utbildning.
Andel anställda kvinnor och män inom olika verksamhetsområden, 2024 (procent). Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår. Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat siffrorna.
Det är få av de anställda som är under 25 år
De flesta som är anställda i staten är mellan 25 och 54 år. Av de som arbetar i staten är få yngre än 25 år. Det hänger samman med att utbildningsnivån generellt sett är högre i staten än på arbetsmarknaden i övrigt.
Antal män och kvinnor i staten per ålderskategori, 2023. Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
Under de senaste tio åren har andelen anställda som är mellan 25 och 54 år ökat något. Det är framför allt andelen kvinnor i åldersgruppen 25–54 som har ökat under perioden. Jämfört med 2012 har andelen anställda som är yngre än 25 år ökat något, medan andelen anställda som är 55 år eller äldre har minskat något.
80 procent av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning
De som är statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbetsmarknaden i stort. Av de anställda i myndigheter under regeringen hade 80 procent en eftergymnasial utbildning 2024. På hela arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning omkring 56 procent. Ungefär 11 procent av de anställda i myndigheter under regeringen har en forskarutbildning. De flesta av dessa finns inom utbildningssektorn.
Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar, men släpar efter befolkningen i stort
Andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund har ökat från omkring 17 procent 2013 till nästan 23 procent 2024 (figur 13). Andelen nyanställda med utländsk bakgrund i myndigheter under regeringen var 29 procent 2024, vilket är något lägre än andelen i befolkningen i stort (32 procent).
Men andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund har inte ökat i samma takt som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen, eller bland förvärvsarbetande över lag. Skillnaderna har tvärtom ökat under flera år. År 2013 skiljde det 6,7 procentenheter mellan andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund och andelen med utländsk bakgrund i befolkningen. År 2024 hade skillnaden ökat till 9,2 procentenheter. Enbart mellan 2023 och 2024 har skillnaden ökat med 1,3 procentenheter.
Könsfördelningen är jämn bland de anställda i myndigheter under regeringen med utländsk bakgrund.
Andel personer med utländsk bakgrund (procent). Kommentar: Staten avser myndigheter under regeringen. Uppgifter om andel förvärvsarbetande med utländsk bakgrund 2024 fanns inte tillgängliga vid publiceringen av denna rapport. Källa: Arbetsgivarverket och SCB.
De flesta statsanställda är tillsvidareanställda
Under 2024 var 82 procent av de som arbetade i myndigheterna under regeringen tillsvidareanställda. 18 procent var visstidsanställda. Det är ungefär samma proportioner som under tidigare år.
Antal tillsvidareanställda och antal med tidsbegränsad anställning i myndigheterna under regeringen, 2013–2024. Källa: Arbetsgivarverket.
Andelen visstidsanställda skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Det finns till exempel en relativt stor andel visstidsanställda vid universitet och högskolor. En del visstidsanställningar beror på arbetets karaktär. Till exempel är soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna visstidsanställda.
Den statliga sektorn som helhet har en ungefär lika stor andel tillsvidareanställda som andra sektorer. Under 2024 hade ungefär 87 procent av de anställda i den statliga sektorn en fast anställning. I den kommunala respektive privata sektorn var motsvarande andel cirka 86 procent.
Sjukfrånvaron har minskat marginellt
Sjukfrånvaron i myndigheterna var 3,6 procent av den ordinarie arbetstiden under 2024. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2023. Sjukfrånvaron har varierat under de senaste åren. Exempelvis minskade den något mellan 2020 och 2021, och ökade mellan 2021 och 2022. Under 2022 var sjukfrånvaron den högsta sedan 2016. Minskningen av sjukfrånvaron i år innebär att den ligger på samma nivå som under 2021.
Sjukfrånvaron minskade för både kvinnor och män under 2024. Kvinnornas sjukfrånvaro minskade med 0,1 procentenheter, från 4,7 till 4,6 procent. Sjukfrånvaron för män minskade också med 0,1 procentenheter från 2,6 procent till 2,5 procent.
Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 50,8 procent under 2024, vilket innebär att den har ökat marginellt med 0,2 procentenheter jämfört med förra året.