Myndigheterna under regeringen

Här redovisar vi antalet myndigheter under regeringen och redogör för hur antalet har förändrats över tid. Vi redovisar även uppgifter om hur myndigheterna fördelar sig inom olika verksamhetsområden samt uppgifter om var i landet de finns.

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Vår definition omfattar de statliga förvaltnings­myndigheterna, de statliga affärsverken, domstolarna och AP-fonderna.

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.

Det finns 367 myndigheter under regeringen

Den första januari 2025 fanns det 367 myndigheter under regeringen. Det är lika många som den första januari 2024.

Ingen förändring i antalet myndigheter sedan 2024

Den senaste förändringen av antalet myndigheter under regeringen skedde 2024. Regeringen inrättade då två nya myndigheter: Utbetalningsmyndigheten och Mediemyndigheten.

Utbetalningsmyndigheten är en styrelsemyndighet under Finansdepartementet. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Sedan myndigheten inrättades har antalet årsarbetskrafter stigit med cirka 40 procent. I dag har myndigheten cirka 80 årsarbetskrafter.

Mediemyndigheten är en enrådighetsmyndighet under Kulturdepartementet. Myndigheten bildades genom en sammanslagning av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv. Myndigheten ska bland annat verka för yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet samt möjligheterna till mediemångfald och tillgänglighet. Mediemyndigheten har i dag samma antal årsarbetskrafter som när myndigheten inrättades.

Antalet myndigheter har inte förändrats mycket under de senaste tio åren

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket. Men mellan 2014 och 2015 är ett undantag, då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Efter det har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 364 och 374.

I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. Mellan 2007 och 2013 minskade antalet myndigheter under regeringen med 100, från 497 till 397. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.

Antal myndigheter under regeringen. Gäller 1 januari varje år. Vi har inte med uppgifter för 2006 eftersom det saknas data. Källa: SCB och Statskontoret.

Myndigheterna har blivit färre men större

Myndigheterna under regeringen har blivit färre, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv är att regeringen under en period ombildade regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De ombildades då från att vara så kallade myndighetskoncerner till att bli enmyndigheter. Regeringen har också slagit ihop mindre myndigheter till större myndigheter, eller införlivat mindre myndigheter i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Regeringen vill minska antalet myndigheter framöver

I budgetpropositionen för 2025 framgår regeringens inriktning gällande förvaltnings­politiken. Regeringen anser att statsförvaltningen behöver bli mer ändamålsenligt organiserad och mindre fragmenterad. För åstadkomma detta vill regeringen minska antalet myndigheter i statsförvaltningen samtidigt som myndigheterna prioriterar sina kärnuppgifter.

Till att följd av denna inriktning har regeringen bland annat beslutat att slå samman Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statskontoret, Myndigheten för stöd till tros­samfund (SST) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) och Arbetsmiljöverket.

Regeringen gav under 2024 en utredare i uppdrag att biträda Kulturdepartementet med att ta fram förslag om och hur uppgifterna vid Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) och Statens konstråd kan inordnas i Moderna museet. I början av 2025 föreslog utredaren att en sådan sammanslagning av myndigheterna bör genomföras.

Regeringen har även gett två myndighetspar i uppdrag att lämna förslag på hur ena myndighetens uppgifter kan överföras till och inordnas i den andra myndigheten. Myndigheterna är Post- och Telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) samt Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Statens försvarshistoriska museer (SFHM).

Regeringen vill även analysera vidare förslagen i Statskontorets rapport om nämnd­myndigheterna och förslagen i Utredningen om mindre myndigheters organisering och uppgifter. Statskontoret föreslår i sin rapport att vissa nämndmyndigheter bör avvecklas och deras uppgifter överförs i andra myndigheter samt att vissa nämnd­myndigheter ändrar sin organisationsform. Mot bakgrund av ett av förslagen i rapporten har regeringen beslutat att uppgifterna för Nämnden för hemslöjdsfrågor ska inordnas i Statens kulturråd. Beslutet innebär att nämnden avvecklas från och med den 1 januari 2026.

Utredningen om mindre myndigheters organisering och uppgifter föreslår att nio myndigheters uppgifter och verksamhet överförs till och inordnas i en annan myndighet samt att vissa uppgifter överförs från sju myndigheter till andra myndigheter.

Myndigheter kan delas in i 10 verksamhetsområden

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men det går att dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhets­område. Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of the Functions of Government (Cofog). OECD delar in offentlig verksamhet i följande tio områden:

1. Allmän offentlig förvaltning
2. Försvar
3. Samhällsskydd och rättsskipning
4. Näringslivsfrågor
5. Miljöskydd
6. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
7. Hälso- och sjukvård
8. Fritid, kultur och religion
9. Utbildning
10. Socialt skydd

Flest myndigheter finns inom området Samhällsskydd och rättsskipning

Sveriges myndigheter är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden. Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det beror framför allt på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Allmän offentlig förvaltning, Näringslivsfrågor och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.

Antal myndigheter under regeringen efter verksamhetsområde, 2025. Källa: ESV och Statskontorets beräkningar.

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att drygt 160 myndig­heter enligt sin instruktion har rätt att utfärda föreskrifter. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna. Sådana myndigheter finns inom samtliga verksamhetsområden.

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet

Drygt en tredjedel av myndigheterna finns under Justitiedepartementet. Det beror framför allt på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna så finns det flest myndigheter under Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet, det vill säga alla universitet och högskolor i Sverige utom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). SLU ligger under Landsbygds- och infrastruktur­departementet.

Antal myndigheter per departement, 2025.

Departement	Antal	Andel
Arbetsmarknadsdepartementet	15	4 %
Finansdepartementet	60	16 %
Försvarsdepartementet	16	4 %
Justitiedepartementet	125	34 %
Klimat- och näringslivsdepartementet	25	7 %
Kulturdepartementet	23	6 %
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet	17	5 %
Socialdepartementet	22	6 %
Statsrådsberedningen	3	1 %
Utbildningsdepartementet	52	14 %
Utrikesdepartementet	9	2 %
Samtliga	367	-

Kommentar: Det förekommer viss avrundningsdifferens i kolumnen som anger andel. Därför summerar kolumnen inte till 100 procent. Statens haverikommission övergick från Justitiedepartementet till Försvarsdepartementet 2023. Tidigare upplagor av rapporten har inte noterat denna förändring.

Flest statligt anställda finns i Stockholms län

Det finns flest statligt förvärvsarbetande i Stockholms län. Även i Västra Götalands, Skåne och Uppsala län är antalet statligt förvärvsarbetande förhållandevis högt. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar län.

Antal statliga förvärvsarbetare per län, 2023. Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

 

Ett annat sätt att undersöka den statliga närvaron är att beräkna en så kallad lokaliseringskvot. Kvoten relaterar andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det att andelen statligt förvärvsarbetande är låg i förhållande till befolkningen.

Uppsala, Gotlands och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot 2023. Lägst kvot har Kronobergs, Kalmar och Hallands län.

Antal anställda i statlig förvaltning i förhållande till befolkningen, 2023. Kommentar: Intervallet är konstruerat så att alla kategorier så långt som möjligt innehåller samma antal län. Källa: SCB:s befolkningsstatistik per län 2023 och SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) (Sysselsatta efter bostadens belägenhet. Årligt register efter region, arbetsställets sektorstillhörighet, kön, ålder och år). Figuren gäller sysselsatta i staten i åldrarna 15–74 år.

Få omlokaliseringar de senaste åren

Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Mellan 2016 och 2019 fattade regeringen beslut om att omlokalisera hela eller delar av 19 myndigheter. Därefter har endast ett fåtal myndigheter omlokaliserat delar av sin verksamhet. Ett exempel är att Statens servicecenter under 2021 fick i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.

Servicekontoren förväntas att minska framöver

Vi har i tidigare upplagor av denna rapport redovisat vilka nya servicekontor som Statens servicecenter har öppnat under året. Till exempel gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag 2021 att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren skulle främst ligga i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden. Regeringen ändrade sedan uppdraget 2022 och ville se att antalet kontor som skulle öppnas var i stället minst 27.

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen att anslag 1:15 Statens service­center ska minska under perioden 2025–2027. Anslaget beräknas att minska med 50 miljoner kronor 2025, 100 miljoner kronor 2026 och 150 miljoner kronor 2027. Regeringen avser att ge Statens servicecenter i högre grad bestämmanderätt över vart servicekontoren ska vara etablerade.

Till följd av den här inriktningen har Statens servicecenter fått i uppdrag av regeringen att redovisa en ny plan för organiseringen av servicekontorsnätet. I Statens service­centers delredovisning av uppdraget bedömer myndigheten att cirka 35 servicekontor behöver läggas ner till följd av det minskade anslaget. Enligt myndigheten kommer antalet kontor behöva minska i alla delar av landet, såsom gles- och landsbygds­områden, storstadsområden och områden där utanförskapet är stort. Myndigheten bedömer att nedläggningen av kontor kommer leda till minskad tillgänglighet i gles- och landsbygdsområden samt i områden där utanförskapet är stort. I storstads­områden bedömer myndigheten att det finns en risk för köbildning och längre väntetider.