Myndigheterna under regeringen

Här redogör vi för hur antalet myndigheter har förändrats över tid och hur de fördelar sig i olika verksamhetsområden. Vi redovisar även uppgifter om var myndigheterna är lokaliserade. Uppgifterna bygger på Statskontorets årliga rapport Statsförvaltningen i korthet som publiceras i juni varje år.

Myndigheter är varaktiga verksamheter med egen instruktion  

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Statliga förvaltningsmyndigheter, statliga affärsverk, domstolar och AP-fonderna ingår i vår definition av en myndighet.  

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som till exempel Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.  

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn. 

Antalet myndigheter under regeringen

I rapporten Statsförvaltningen i korthet 2023 redovisade Statskontoret att det 2023 fanns 342 myndigheter under regeringen. Texten på denna webbsida utgår från denna rapport, och det antalet myndigheter.

I Statskontorets pågående utredningsuppdrag Uppdrag att göra en översyn av nämndmyndigheter har det framkommit att det sedan många år finns ytterligare 24 stycken övervakningsnämnder samt 1 lokal värderingsnämnd. Statskontoret har därför uppdaterat sin myndighetsförteckning under våren 2024 till att innehålla sammanlagt 367 myndigheter. Kriminalvården får utföra administrativa uppgifter åt övervakningsnämnderna. Det arbete som utförs i dessa nämnder räknas därför in i årsarbetskrafterna för Kriminalvården. Den lokala värderingsnämnden bedriver i praktiken ingen verksamhet. Det innebär att uppdateringen av antalet myndigheter inte påverkar det totala antalet årsarbetskrafter i myndighetsförteckningen.

Under 2022 avvecklades en myndighet, samtidigt som en myndighet tillkom

Under 2022 inrättades en ny myndighet: Fondtorgsnämnden. Fondtorgsnämnden är en nämndmyndighet med Pensionsmyndigheten som värdmyndighet. Myndigheten ska förvalta och upphandla fonder till premiepensionens fondtorg. Regeringen avvecklade även en myndighet under 2022: Delegationen mot segregation (DELMOS). Delar av DELMOS uppgifter har flyttats över till Boverket.

En ny myndighet från och med den första januari 2023

Regeringen inrättade en ny myndighet den första januari 2023: Myndigheten för totalförsvarsanalys. Det är en enrådighetsmyndighet under Försvarsdepartementet. Myndigheten ska följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret ur ett systemperspektiv.

Under 2023 avvecklas flera myndigheter

Regeringen har hittills under 2023 avvecklat två myndigheter: den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Barsebäck och den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Studsvik. Ytterligare en myndighet kommer att avvecklas under 2023: Statens medieråd.

Antalet myndigheter har inte förändrats mycket under de senaste åren

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket (figur 1). Men mellan 2014 och 2015 är ett undantag, då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Efter det har antalet myndigheter under regeringen varierat mellan 340 och 350.

I ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.

Myndigheterna har blivit större 

Myndigheterna under regeringen har blivit färre till antalet, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat är att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De har då gått från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Mindre myndigheter har också slagits ihop till större myndigheter, eller införlivats i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden 

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men vi kan dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde.  

Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of Functions of Government (Cofog). Enligt OECD:s indelning kan myndigheter delas in i följande tio verksamhetsområden:  

• Allmän offentlig förvaltning 
• Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 
• Fritid, kultur och religion 
• Försvar 
• Hälso- och sjukvård 
• Miljöskydd 
• Näringslivsfrågor 
• Samhällsskydd och rättsskipning 
• Socialt skydd 
• Utbildning²

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna.

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet 

Myndigheterna är ojämnt fördelade mellan Regeringskansliets departement (tabell 1). De flesta myndigheter finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna är det Finansdepartementet följt av Utbildningsdepartementet som har flest myndigheter. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet.

Få omlokaliseringar under de senaste åren

Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Mellan 2016 och 2019 fattade regeringen beslut om att omlokalisera hela eller delar av 19 myndigheter. Därefter har endast ett fåtal myndigheter omlokaliserat delar av sin verksamhet. Ett exempel är att Statens servicecenter under 2021 fick i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet till Kiruna.

Flest statligt anställda finns i storstadsregionerna 

Flest statligt förvärvsarbetande finns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar och Jämtlands län. I förhållande till övriga län arbetar ungefär trettio procent av de anställda i statlig förvaltning i Stockholms län (figur 3). 

 

Vi kan beräkna den så kallade lokaliseringskvoten genom att relatera andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det tvärt om att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.

De län som har högst lokaliseringskvot 2021 är Uppsala, Gotlands och Norrbottens län. Lägst kvot har Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län.

Flera nya servicekontor under 2022 och 2023

Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst ligga i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.

Under 2023 kommer Statens servicecenter att öppna 14 nya servicekontor, bland annat i Eskilstuna, Järfälla, Lysekil och Ånge. När samtliga nya servicekontor har inrättats 2023 kommer det att finnas nästan 150 servicekontor i landet.