Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

De som arbetar i myndigheterna

I de här kapitlet redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om uppgifter som kön, ålder och utbildningsbakgrund. Vi redogör också för hur många som är tillsvidare­anställda och hur många som är tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrån­varon i staten.

Antalet anställda anger hur många som arbetar i staten

Vi använder oss av begreppet anställda när vi talar om antalet personer som arbetar i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig alltså från begreppet årsarbetskrafter, som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder begreppet anställda när vi vill säga någonting om gruppen som sådan, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.

Vi har hämtat statistiken över de anställda i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara, eftersom definitioner och tidpunkten för när de har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet anställda. Det betyder att myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riksdagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de anställda i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.

Antalet anställda i den statliga sektorn har ökat

Antal anställda i staten som helhet har ökat de senaste tio åren (figur 7). Antalet anställda har alltså ökat trots att de statliga myndigheterna under lång tid har blivit färre. Antalet anställda i övriga sektorer på arbetsmarknaden har också ökat, vilket innebär att statens andel av arbetsmarknaden har legat på en förhållandevis stabil nivå.

Visa diagraminformation

 

Staten är en liten del av den totala arbetsmarknaden

Staten utgör sedan länge en liten andel av den totala arbetsmarknaden. Cirka fem procent av de anställda på hela arbetsmarknaden arbetar inom den statliga sektorn (figur 8). Andelen statligt anställda har legat på samma nivå under de senaste tjugo åren. Det var även fem procent som arbetade inom staten år 2000.[1]

Visa diagraminformation

Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen

Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen är närmare 255 000. De fyra områden där flest anställda vid myndigheterna under regeringen arbetar inom är

  • forskning och utbildning
  • utredning
  • administration och ekonomi
  • rättsligt arbete.[2]
Visa diagraminformation

 

Könsfördelningen i staten är jämn

Det arbetar ungefär lika många kvinnor som män i staten (figur 10). Under 2019 utgjorde kvinnor 53 procent av de som arbetar i statlig sektor, medan män utgjorde 47 procent. Fördelningen är mer ojämn i den offentliga sektorn i övrigt. I kommuner är 77 procent kvinnor och 23 procent män. I regioner är 78 procent kvinnor och 22 procent män.[3]

Visa diagraminformation

Andelen kvinnor i staten ökar

I ett längre perspektiv har andelen kvinnor som arbetar i staten ökat. I slutet av nittiotalet var andelen män som arbetade i staten omkring 60 procent. Sedan början av 2010-talet har andelen kvinnor varit större än andelen män som arbetar i staten. Förändringen i sammansättning beror huvudsakligen på att antalet kvinnor ökar. Antalet kvinnor som arbetar i staten ökade med 16 procent från 2010 till 2019. Antalet män ökade under samma period med 7 procent.

Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden

Könsfördelningen bland det totala antalet anställda i staten är alltså jämn, men fördelningen skiljer sig åt inom olika arbetsområden. Störst skillnad finns inom området Militärt arbete. Där är nio av tio anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom exempelvis kund- och medborgarservice samt utredning.

Visa diagraminformation

 

De flesta anställda är mellan 25 och 54 år

De flesta som är anställda i staten är mellan 25 och 54 år. Av de som arbetar i staten är få yngre än 25 år. Det hänger samman med att utbildningsnivån generellt sett är högre i staten än på arbetsmarknaden i övrigt (se avsnitt 5.6).

Visa diagraminformation

 

I ett längre perspektiv har åldersfördelningen bland de som arbetar i staten ändrats en del. Kvinnor i åldersgruppen 25–54 år har ökat mest under de senaste tio åren. Antalet anställda i staten som är äldre än 55 år har minskat under de senaste tio åren. Andelen som är äldre än 65 år har däremot ökat något de senaste tio åren.

Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning

De som är statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbetsmarknaden i stort. Av de anställda i myndigheter under regeringen (exklusive Polisen) hade omkring 78 procent en eftergymnasial utbildning 2019.[4] Totalt på arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning omkring 52 procent.[5] Ungefär 14 procent av de anställda i myndigheter under regeringen har en forskarutbildning. De allra flesta av dessa finns inom utbildningssektorn.

Kvinnor som är anställda i myndigheter under regeringen har en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än män. Både inom staten och på arbetsmarknaden i stort är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än motsvarande andel för män.[6]

Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund fortsätter att öka

Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund[7] har ökat från omkring 14 procent 2010 till drygt 21 procent 2019 (figur 13).[8] Trenden blir ännu tydligare när vi studerar andelen personer med utländsk bakgrund bland de nyanställda i staten. Denna andel var drygt 28 procent 2019 och var ungefär samma som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen (29 procent). Det är en något större andel kvinnor än män bland de statsanställda som har utländsk bakgrund, men skillnaden är liten.

Visa diagraminformation

 

Andel tillsvidareanställda

Knappt 80 procent av de som arbetar i myndigheterna under regeringen är tillsvidareanställda. Drygt 20 procent är visstidsanställda. Det är ungefär samma proportioner som under tidigare år. Däremot skiljer det sig åt mellan myndigheterna när det gäller hur stor andelen visstidsanställda är. En del visstidsanställningar beror på arbetets karaktär. Till exempel är soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna visstidsanställda. Det finns även en relativt stor andel visstidsanställda vid universitet och högskolor.

Den statliga sektorn som helhet har en ungefär lika stor andel tillsvidareanställda som andra sektorer. För 2020 hade drygt 83 procent av de anställda i den statliga sektorn en fast anställning. I den kommunala sektorn var motsvarande andel cirka 83 procent, och i den privata sektorn 86 procent.[9]

Visa diagraminformation

 

Sjukfrånvaron i staten har ökat marginellt

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var i genomsnitt 3,9 procent av den ordinarie arbetstiden under 2020.[10] Det är en marginell ökning från 2019, då sjukfrånvaron i genomsnitt var 3,8 procent. Det bryter trenden av att sjukfrånvaron har minskat under de tre föregående åren.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 45,9 procent under 2020. Den har minskat i förhållande till 2019, då den var 51,3 procent.  

Sjukfrånvaron har ökat bland männen i staten. Sjukfrånvaron för män ökade med 0,4 procentenheter under fjolåret till 2,9 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro minskade med 0,1 procentenhet till 4,9 procent.   



 

Referenser

[1] SCB, RAMS för 2000 och 1995.

[2] Indelningen utgår från Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda inom det statliga avtalsområdet.

[3] SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik för 2019.

[4] Dessa uppgifter gäller 2019, då 2020 års uppgifter inte fanns tillgängliga vid publicering av denna rapport. 2020 års uppgifter publiceras under 2021 på Arbetsgivarverkets webbsida under Anställda i staten, utbildning.

[5] SCB, AKU 2020.

[6] Uppgifter för 2019. Arbetsgivarverkets webbplats, Anställda i statens utbildning. Hämtad 2021-04-14.

[7] En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige men där båda föräldrarna är utrikes födda. Förutom de som är födda i något annat land, räknas även personer med okänt födelseland som utrikes födda.

[8] Dessa uppgifter gäller 2019, då 2020 års uppgifter inte fanns tillgängliga vid publicering av denna rapport. 2020 års uppgifter publiceras under 2021 på Arbetsgivarverkets webbsidaunder Anställda i staten, utländsk bakgrund.

[9] SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2020.

[10] En mer detaljerad beskrivning av sjukfrånvaron i staten finns i Statskontoret (2021). Sjukfrånvaron i staten år 2020 – myndigheter och sektorer. Dnr 2021/57–5