Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

De som arbetar i myndigheterna

I de här kapitlet redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om uppgifter som kön, ålder och utbildningsbakgrund. Vi redogör också för hur många som är tillsvidare­anställda och hur många som är tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrån­varon i staten.

Antal sysselsatta anger hur många som är anställda i staten

Vi använder oss av begreppet sysselsatta när vi talar om antalet personer som är anställda i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig alltså från begreppet årsarbetskrafter, som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder måttet sysselsatta när vi vill säga någonting om gruppen som sådan, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.

Vi har hämtat statistiken över de sysselsatta i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara eftersom defini­tioner och tidpunkten för när de har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet syssel­satta. Det betyder att myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riks­dagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de sysselsatta i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.

Antalet sysselsatta i den statliga sektorn har ökat

Antal sysselsatta i staten som helhet har ökat de senaste tio åren. Antalet har alltså ökat trots att de statliga myndigheterna under lång tid har blivit färre. Antalet sysselsatta i övriga sektorer på arbetsmarknaden har också ökat, vilket innebär att statens andel av arbetsmarknaden har legat på en förhållandevis stabil nivå.

Visa diagraminformation

 

Staten är en liten del av den totala arbetsmarknaden

Staten har länge stått för en liten andel av den totala arbetsmarknaden. Cirka fem procent av de sysselsatta på hela arbetsmarknaden arbetar inom den statliga sektorn. Andelen statligt anställda har legat på samma nivå under de senaste tjugo åren. Det var även fem procent som arbetade inom staten 2000.[1]

Visa diagraminformation

Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen

Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen är närmare 263 000. De fyra områden där flest anställda vid myndigheter under regeringen arbetar inom är:

  • forskning och utbildning
  • utredning
  • administration och ekonomi
  • rättsligt arbete.[2]

Tillsammans sysselsätter dessa kategorier 71 procent av de anställda i myndigheter under regeringen.

Visa diagraminformation

 

Könsfördelningen i staten är jämn

Det är ungefär lika många män som kvinnor som arbetar i staten. Under 2018 var 52 procent kvinnor och 48 procent män. Detta skiljer staten från den offentliga sektorn i övrigt, där fördelningen ojämnare. I kommuner är 77 procent kvinnor och 23 procent män. I regioner är 78 procent kvinnor och 22 procent män.[3]

Visa diagraminformation

Andelen kvinnor i staten ökar

I ett längre perspektiv är trenden att andelen kvinnor som arbetar i staten ökar. I slutet av nittiotalet var andelen män som arbetade i staten omkring 60 procent. Sedan början av 2010-talet är andelen kvinnor större än andelen män som arbetar i staten. Antalet kvinnor som arbetar i staten ökade med 18 procent från 2009 till 2018. Antalet män ökade under samma period med 8 procent.

Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden

Samtidigt som könsfördelningen bland det totala antalet anställda i staten är jämn, skiljer sig fördelningen åt inom olika arbetsområden. Störst skillnad finns inom området Militärt arbete. Där är nio av tio anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom exempelvis kund- och medborgar­service samt utredning.

Visa diagraminformation

 

De flesta anställda är mellan 25 och 54 år

De flesta som är anställda i staten är mellan 25 och 54 år. Av de som arbetar i staten är få yngre än 25 år. Det hänger samman med att utbildningsnivån generellt sett är högre i staten än på arbetsmarknaden i övrigt.

Visa diagraminformation

 

I ett längre perspektiv har åldersfördelningen bland dem som arbetar i staten ändrats en del. Kvinnor i åldersgruppen 25–54 år har ökat mest under de senaste tio åren. Antalet anställda i staten som är äldre än 55 år har minskat de senaste tio åren. Andelen som är äldre än 65 år har däremot ökat något de senaste tio åren.

Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning

De som är statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbets­marknaden i stort. Av de anställda i myndigheter under regeringen (exklusive Polisen) hade omkring 78 procent en eftergymnasial utbildning. Totalt på arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning omkring 51 procent.[4] 14 procent av de anställda i myndigheter under regeringen har en forskarutbildning. De allra flesta av dessa finns inom utbildningssektorn.

Både 2018 och 2019 hade kvinnorna som är anställda i myndigheter under regeringen en någon högre genomsnittlig utbildningsnivå än männen. Det beror på att fler kvinnor än män har anställts i staten de senaste åren samtidigt som de som har nyanställts har en högre utbildningsnivå än de tidigare anställda.[5]

Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund fortsätter att öka

Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund[6] har ökat från omkring 14 procent 2010 till drygt 21 procent 2019. Trenden blir ännu tydligare när vi studerar andelen personer med utländsk bak­grund bland de nyanställda i staten. Denna andel var drygt 28 procent 2019 och var ungefär samma som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen. Den var omkring 29 procent. Det är en något större andel kvinnor än män bland de statsanställda som har utländsk bakgrund, men skillnaden är liten.

Visa diagraminformation

 

Fyra av fem i myndigheterna under regeringen är tillsvidareanställda

Knappt 80 procent av de som arbetar i myndigheterna under regeringen är tillsvidareanställda. Drygt 20 procent är visstidsanställda. Det är ungefär samma proportioner som under tidigare år. Däremot skiljer det sig åt mellan myndigheterna när det gäller hur stor andelen visstidsanställda är. En del visstidsanställningar beror på arbetets karaktär. Till exempel är soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna visstids­anställda. Det finns även en relativt hög andel visstidsanställda vid universitet och högskolor.

Den statliga sektorn som helhet har en ungefär lika stor andel tillsvidare­anställda som andra sektorer. För 2019 hade drygt 83 procent av de anställda i den statliga sektorn en fast anställning. I den kommunala sektorn var motsvarande andel cirka 82 procent, och i den privata sektorn 84 procent.[7]

Visa diagraminformation

 

Sjukfrånvaron i staten minskar för tredje året i rad

Sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna var i genomsnitt 3,8 procent av den tillgängliga arbetstiden under 2019.[8] Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2018. Det är tredje året i rad som sjukfrån­varon i staten minskar.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrån­varon var 51,3 procent under 2019. Även den har minskat i förhållande till förra året, då den var 52,4 procent.

Sjukfrånvaron för kvinnor minskade med 0,2 procentenheter under fjolåret till 5 procent. Männens sjukfrånvaro var 2,5 procent och ligger på samma nivå som förra året.


Referenser

[1] SCB, RAMS för 2000 och 1995.

[2] Vi använder här Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifterna för anställda inom det statliga avtalsområdet.

[3] SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik för 2018.

[4] SCB, AKU 2019.

[5] Arbetsgivarverkets webbplats, Statsanställdas utbildningsbakgrund, hämtad 2020-06-03.

[6] En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige men där båda föräldrarna är utrikes födda. Förutom de som är födda i något annat land, räknas även personer med okänt födelseland som utrikes födda.

[7] SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2019.

[8] En mer detaljerad beskrivning av sjukfrånvaron i staten finns i Statskontoret (2020). Sjukfrånvaron i staten år 2019 – myndigheter och sektorer. Dnr 2020/57-5.