Myndigheten för en effektiv statsförvaltning
Meny

Myndigheterna under regeringen

I det här kapitlet redogör vi för hur antalet myndigheter har utvecklats över tid och inom vilka områden som myndigheterna finns. Vi tar även upp vissa uppgifter om var den statliga förvaltningen finns.

Myndigheter är varaktiga verksamheter med egen instruktion

Vi definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Statliga förvaltnings-myndigheter, statliga affärsverk, domstolar och AP-fonderna ingår i vår definition av en myndighet.

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som till exempel Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.

Det finns 341 myndigheter under regeringen

Den första januari 2020 fanns det 341 myndigheter under regeringen. Det är en myndighet mer än 2019.

Visa diagraminformation

 

En ny myndighet från 1 januari 2020

Regeringen inrättade en ny myndighet 1 januari 2020. Myndigheten heter Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof). Nämnden ska pröva frågor enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.[1] Nämnden är en egen myndighet, men Etikprövningsmyndigheten är värdmyndighet och upplåter lokaler och sköter administrativa och handläggande uppgifter åt myndigheten.

Antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv

Sedan år 2000 har antalet myndigheter under regeringen nästan halverats. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen. Men det senaste årtiondet har antalet myndigheter inte minskat i samma takt och befinner sig på en förhållandevis stabil nivå.

Myndigheterna har blivit färre men större

Myndigheterna under regeringen har blivit färre till antalet men större sett till antal anställda. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat är att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De har då gått från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Mindre myndigheter har också slagits ihop till större myndigheter, eller införlivats i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men vi kan dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde.

Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of Functions of Government (Cofog). Enligt OECD:s indelning kan myndigheter delas in i följande tio verksamhetsområden:

  • Allmän offentlig förvaltning
  • Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
  • Fritid, kultur och religion
  • Försvar
  • Hälso- och sjukvård
  • Miljöskydd
  • Näringslivsfrågor
  • Samhällsskydd och rättsskipning
  • Socialt skydd
  • Utbildning [2]

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. Det är med andra ord knappt hälften av myndigheterna.

Flest myndigheter finns inom området samhällsskydd och rättskipning

Myndigheterna är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden. Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättskipning. Det beror på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.

Visa diagraminformation

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet

Myndigheterna är ojämnt fördelade mellan Regeringskansliets departement (se tabell nedan). De flesta myndigheter finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om man inte räknar domstolarna är det Finansdepartementet följt av Utbildningsdepartementet som har flest myndigheter. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet. [3]

Visa diagraminformation

 

Inga beslut att omlokalisera myndigheter under 2020

Regeringen har inte fattat beslut om att omlokalisera någon myndighet under 2020. Men regeringen har fattat beslut om att öppna fyra nya servicekontor under året. Sedan den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicecenter för servicekontoren.

Regeringen har tidigare beslutat att omlokalisera myndigheter

Regeringen har under senare år omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Regeringens ambition att öka antalet statliga arbetstillfällen utanför Stockholm får också genomslag när myndigheter flyttar tjänster från Stockholm till andra delar av landet. [4]

Statskontoret kartlade under 2016 den statliga närvaron i landet. [5] Kartläggningen visade att staten då fanns representerad i samtliga län och i 265 av landets kommuner. Ungefär 60 procent av myndigheterna hade då sitt huvudkontor i Stockholms län. Flest statligt anställda fanns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län.

Regeringen har sedan dess verkat för att öka den statliga närvaron i olika delar av landet genom att omlokalisera myndigheter. Regeringen har sedan 2016 fattat beslut om att omlokalisera hela eller delar av nästan 20 myndigheter. Regeringen har dessutom beslutat om att placera vissa nya myndigheter utanför Stockholms län för att öka den statliga närvaron i andra delar av landet. Exempelvis lokaliserade regeringen den nybildade Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) till Sundsvall.

I mars 2019 fick Länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att ta fram en kartläggning över statlig närvaro och service i länen. [6] Deras kartläggning visar att det finns statliga arbetsställen i 275 av landets 290 kommuner. Flest statliga arbetsställen finns i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Uppsala län.

Flest statligt anställda finns i Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län

Det finns flest statligt förvärvsarbetande i absoluta tal i Stockholms, Västra Götalands och Skånes och Uppsala län. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs och Kalmar och Jämtlands län. I förhållande till övriga län arbetar ungefär trettio procent av de anställda i statlig förvaltning i Stockholms län.

Visa diagraminformation

 

Vi kan beräkna den så kallade lokaliseringskvoten genom att relatera andelen statligt anställda per län till andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det tvärt om att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.

De län som har högst lokaliseringskvot 2018 är Uppsala, Gotlands och Norrbottens län. Lägst får Kronobergs, Jönköpings och Hallands län.

Visa diagraminformation

Från och med i år finns det statliga servicekontor i landets samtliga FA-regioner

Regeringen har fattat beslut om att inrätta fyra nya servicekontor från 1 januari 2020. Servicekontoren kommer att öppna i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele. Sammanlagt finns det nu 117 statliga servicekontor på olika orter i landet. Det innebär att det nu finns minst ett statligt servicekontor i samtliga av Sveriges 60 funktionella analysregioner (FA-region). En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att göra tidsödande resor. Indelningen är huvudsakligen baserad på SCB:s prognos av hur de lokala arbetsmarknaderna kommer att utvecklas fram till 2025.

Regeringen har även gett en utredare i uppdrag att utreda hur de statliga servicekontoren ska utvecklas, både när det gäller var nya kontor ska ligga och om det går att utöka serviceutbudet med ytterligare myndigheters verksamheter. I den första redovisningen av uppdraget föreslog utredningen att regeringen inrättar nya servicekontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 16 november 2020.


Referenser

[1] Förordning (2019:1152) med instruktion för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

[2] OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a Glance 2013.

[3] Det finns sammanlagt 31 universitet och högskolor. Sveriges lantbruksuniversitet ligger under Näringsdepartementet.

[4] Statskontoret (2019:13). Planerad lokalisering av statlig verksamhet. En kartläggning av tio större myndigheter.

[5] Statskontoret (2016:8). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag.

[6] Länsstyrelserna (2019). Kartläggning av statlig närvaro och service i länen. En samlad delredovisning.