Saldo i statens budget
Miljoner kr
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Jan |
-35287 |
-45682 |
| Feb |
|
97956 |
| Mars |
|
-12928 |
| Apr |
|
12694 |
| Maj |
|
39079 |
| Juni |
|
-34333 |
| Juli |
|
6483 |
| Aug |
|
34303 |
| Sep |
|
-6283 |
| Okt |
|
-717 |
| Nov |
|
28839 |
| Dec |
|
-100348 |
| Månad |
Utfall 2024 |
Utfall 2023 |
| Januari |
-35 287 | -45 682 |
| Februari |
| 97 956 |
| Mars |
| -12 928 |
| April |
| 12 694 |
| Maj |
| 39 079 |
| Juni |
| -34 333 |
| Juli |
| 6 483 |
| Augusti |
| 34 303 |
| September |
| -6 283 |
| Oktober |
| -717 |
| November |
| 28 839 |
| December |
| -100 348 |
Saldot i statens budget i januari blev ett underskott på 35,3 miljarder kronor. Det är 10,4 miljarder kronor högre jämfört med januari 2023, då saldot visade ett underskott på 45,7 miljarder kronor. De totala inkomsterna i statens budget blev 80,4 miljarder kronor i januari. Det är 17,8 miljarder kronor (28,4 procent) högre än i januari 2023. De totala utgifterna i statens budget uppgick till 115,6 miljarder kronor i januari, vilket är 7,4 miljarder kronor (6,8 procent) högre än i januari 2023
Statens budget omfattar alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Saldobegreppet är sedan 1997 detsamma som statens lånebehov. Ett budgetunderskott på 10 miljarder kronor innebär med andra ord att staten har ett lånebehov på 10 miljarder kronor.
För att statens budgetsaldo ska kunna motsvara lånebehovet har en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning lagts till på utgiftssidan. Den kassamässiga korrigeringsposten är skillnaden mellan det redovisade saldot av inkomsttitlar och utgiftsanslag, och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels på grund av periodiseringsskillnader, dels på grund av att myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar delvis är utgiftsmässig, och dels på grund av att vissa poster inte redovisas över anslag eller inkomsttitlar överhuvudtaget. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder.
Budgetsaldo, miljarder kronor
| Statens budget |
Utfall
jan 2024
|
Förändring jämfört
med jan 2023
|
Utfall
jan–jan 2024
|
Förändring jämfört
med jan–jan 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Totala inkomster |
80,4 |
17,8 |
80,4 |
17,8 |
1 324,3 |
|
Skatter |
76,8 |
17,8 |
76,8 |
17,8 |
1 199,9 |
|
Övriga inkomster |
3,5 |
0,0 |
3,5 |
0,0 |
124,3 |
|
Totala utgifter |
115,6 |
7,4 |
115,6 |
7,4 |
1 331,1 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
106,5 |
11,4 |
106,5 |
11,4 |
1 315,4 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
0,0 |
- 1,3 |
0,0 |
- 1,3 |
20,5 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning
|
1,6 |
- 3,2 |
1,6 |
- 3,2 |
- 5,0 |
|
Kassamässig korrigering
|
7,5 |
0,4 |
7,5 |
0,4 |
0,4 |
|
Budgetsaldo |
- 35,3 |
10,4 |
- 35,3 |
10,4 |
- 6,9 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Utgiftstaket för 2024 fastställdes inför årets början till 1 747 miljarder kronor. Det beslutade utgiftstaket är 82 miljarder kronor (4,9 procent) högre än utgiftstaket 2023. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftstaket omfattar också Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.
De takbegränsade utgifterna för januari uppgick till 136,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 11,7 miljarder kronor (9,3 procent) jämfört med januari 2023.
Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statens budget och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Utgiftstaket har inte överskridits sedan det infördes 1997.
Det statliga utgiftstaket omfattar:
- Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor
- Ålderspensionssystemet
Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal.
För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk.
Riksdagen kan justera nivån på redan fastställda utgiftstak. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet.
Takbegränsade utgifter, miljarder kronor
| Utgifter under taket |
Utfall
jan 2024
|
Förändring jämfört
med jan 2023
|
Utfall
jan–jan 2024
|
Förändring jämfört
med jan–jan 2023
|
SB + ÄB
2024
|
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
|
106,5 |
11,4 |
106,5 |
11,4 |
1 315,4 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
|
30,3 |
0,3 |
30,3 |
0,3 |
372,9 |
|
Takbegränsade utgifter |
136,8 |
11,7 |
136,8 |
11,7 |
1 688,4 |
| SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget |
Om månadsutfallet för statens budget
Månadsutfallet för statens budget publiceras senast den sista vardagen i månaden efter aktuell utfallsmånad. Utfallet bygger på de statliga myndigheternas rapportering i statens koncerninformationssystem Hermes.
Öppna data
Månadsutfallet som öppna data
Publiceringsplan
Datum för publicering av månadsutfallet