Arbetet mot otillåten påverkan utgår från flera regelverk

Det finns generella regler som ska skydda det allmänna mot maktmissbruk. Regeringsformen slår fast att all offentlig makt utgår från folket och att den ska utövas under lagarna. Domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Otillåten påverkan på tjänstepersoner i offentlig verksamhet syftar till att påverka beslut och åtgärder på ett sådant sätt att dessa grundläggande regler sätts ur spel.

Förvaltningslagen (2017:900) ger en grundläggande och central struktur för kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggningen. I lagen fastställs också grunderna för god förvaltning som bland annat innebär att alla åtgärder ska ha stöd i rättsordningen och att verksamheten i övrigt ska vara saklig och opartisk.

Kommunallagen och myndighetsförordningen klargör ansvar för att förebygga otillåten påverkan

Av kommunallagen (2017:725) framgår att nämnder i kommuner och regioner ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I uttrycken fel och oegentligheter inbegrips exempelvis korruption, otillåten och otillbörlig påverkan, bedrägerier, välfärdsbrottslighet och andra förtroendeskadliga ageranden (Ds. 2024:10). Detta ansvar gäller även när en kommunal angelägenhet har överlämnats till en extern aktör (Kommunallagen 2025:374).

De statliga myndigheternas ledning ansvarar enligt myndighetsförordningen (2007:515) inför regeringen för att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med gällande rätt. Ledningen ska säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt där det ingår att förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Cirka 75 myndigheter omfattas också av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, vilket innebär mer detaljerade regler för processen för intern styrning och kontroll.

Arbetsgivaren ansvarar för att skydda de anställda mot vissa former av otillåten påverkan

Arbetsmiljölagen (1977:1160) med dess föreskrifter och allmänna råd innebär att arbetsgivaren ansvarar för att förebygga alla risker som kan leda till ohälsa eller otrygghet. I det ingår hot, våld, hot om våld, trakasserier, men också andra former av påtryckningar som kan utgöra otillåten påverkan. Den skyldighet som statliga myndigheter, kommuner och regioner har för sina arbetstagare i fråga om hot, våld, trakasserier med mera, framgår bland annat av 3 kap. i arbetsmiljölagen (1977:1160).

Arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att skydda arbetstagare mot ohälsa och olycksfall. Det omfattar både fysiska och psykiska risker, till exempel när någon försöker påverka en anställd genom våld, hot eller trakasserier. Även anställdas oro för att bli utsatt för olika former av otillåten påverkan ingår i arbetsgivarens skyldigheter att vidta åtgärder för att skydda arbetstagaren.

Arbetsgivaren ska vidare försäkra sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad hen har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. 

Ytterst ansvarar ledningen för att förebygga alla risker, men det är vanligtvis arbetsmiljöansvarig chef som utför de praktiska uppgifterna i arbetsmiljöarbetet. 

Mer om arbetet mot hot och våld (Arbetsmiljöverket).  

Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) beskriver de grundläggande skyldigheterna för dig som har arbetsgivaransvar.

Mer om hur ledningen kan planera och organisera arbetet (Arbetsmiljöverket)

Statliga myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om vissa brott som begås av anställda

Enligt lagen om offentlig anställning (1994:260) finns det en skyldighet för statliga myndigheter att göra åtalsanmälan. Arbetsgivare ska polisanmäla skälig misstanke om brott såsom

• tagande av muta
• grovt tagande av muta
• tjänstefel eller grovt tjänstefel
• brott mot tystnadsplikt eller grovt brott mot tystnadsplikt
• annat brott.

Regler för att säkerställa lämplig personal

Bakgrundskontroller innebär att en arbetsgivare verifierar uppgifter om en kandidat till en tjänst innan anställning. Syftet är att minska risken att olämpliga personer anställs i relation till den aktuella befattningen. Inom vissa verksamheter är det särskilt angeläget för att skydda utsatta grupper som exempelvis barn, unga och äldre. Bakgrundskontroller kan också vara väsentliga för att hindra att personer med kopplingar till organiserad brottslighet anställs i offentlig verksamhet.

En grundläggande del i en bakgrundskontroll är referenstagning. Därutöver kan bakgrundskontroll inkludera styrkande av en persons identitet, kreditupplysning, granskning av ekonomisk historik och bolagsengagemang. Det finns även lagstiftning som ger vissa arbetsgivare rätt att hämta information från belastningsregistret och misstankeregistret.

Dessa regler ger vissa myndigheter fullständig tillgång till information från registren och vissa andra myndigheter rätt att få utdrag ur registren för specifikt angivna ändamål. Regleringen riktar in sig på vissa typer av anställningar eller uppdrag inom vissa sektorer. Arbetsgivare inom vissa verksamheter kan också begära att den enskilde själva ska visa ett utdrag ur belastningsregistret före anställning.

Bakgrundskontroller är framför allt ett viktigt verktyg i samband med anställning av personal. När personerna väl är anställda finns det andra åtgärder, såväl tekniska och organisatoriska åtgärder, som kan begränsa obehörigt tillträde på olika sätt eller som ökar insynen i anställdas agerande. Det kan röra sig om behörighetsstyrning, autentisering och loggning.

Genom att etablera en säkerhetskultur på arbetsplatsen kan anställda bli bättre på att hantera påverkansförsök och identifiera oönskade aktiviteter i organisationen. Sådana åtgärder kan också försvåra för insiders eller möjliggörare. Det kan även leda till att sådana personer blir upptäckta. Därmed undviker man att de orsakar skador för verksamheten, enskilda och samhället som helhet.

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) innebär skyldigheter att göra kontroller vid anställning. Sådana kontroller kan också göras under pågående anställning. Lagen syftar till att skydda myndigheter, samhällsviktiga verksamheter och anställda mot hot som kan skada Sveriges säkerhet. Lagen ställer krav på att den som genom anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Om anställningen är placerad i säkerhetsklass ska även en registerkontroll göras.

Mer om säkerhetsskydd (Säkerhetspolisen).

Lokala regler kompletterar och konkretiserar ansvar, roller och rutiner i arbetet mot otillåten påverkan

Statliga myndigheter, kommuner och regioner fattar ofta beslut om egna interna regler som ska gälla för verksamheten eller andra utförare. Dessa regler kompletterar och konkretiserar ofta de regler som riksdag och regering beslutat om. De lägger fast förhållningssätt och rutiner som är centrala för verksamheten.