December 2022 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter
Under denna inkomsttyp redovisas skatter m.m. löpande av respektive myndighet. I samband med räkenskapsårets avslutning nollställs hela inkomsttypen 9000 av ESV genom omföring till inkomsttyp 1000 och i vissa fall 7000 och 8000.
| Månad | Utfall 2022 | Utfall 2021 |
|---|---|---|
| Januari | 102 984 | 103 660 |
| Februari | 151 041 | 120 938 |
| Mars | 104 227 | 91 253 |
| April | 75 262 | 69 224 |
| Maj | 108 817 | 115 015 |
| Juni | 59 032 | 61 425 |
| Juli | 91 363 | 94 575 |
| Augusti | 107 828 | 113 789 |
| September | 84 504 | 82 134 |
| Oktober | 81 750 | 73 036 |
| November | 121 708 | 116 234 |
| December | 89 565 | 73 234 |
9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto
Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i december 2022 till -18,2 miljarder kronor. I december 2021 var utfallet -15,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -2,5 miljarder kronor. Det beror främst på att förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2022 är 3,9 miljarder kronor högre än förskotten för 2021. Åt andra hållet går debiterad källskatt för 2022 som ökat med 2,1 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten.
Fysiska personers inkomstskatt uppgår 2022 preliminärt till ‑108,0 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2021 uppgick till ‑117,8 miljarder kronor. Skillnaden är 9,8 miljarder kronor och beror främst på att preliminärt debiterad källskatt att betala (för 2022) har ökat med 38,6 miljarder kronor och att debiterad skatt (för 2021), som skattskyldiga ska betala in till skattekonto, ökat med 26,3 miljarder kronor mer än debiterad skatt som ska återbetalas till skattskyldiga. Åt andra hållet går utbetalningarna av förskott till kommuner och regioner som ökat med 46,4 miljarder kronor och Pensionsmyndighetens debiteringar av allmän pensionsavgift som ökat med 14,8 miljarder kronor.
9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto
Juridiska personers inkomstskatt uppgick till -38,3 miljarder kronor i december, vilket är 1,0 miljard kronor högre jämfört med samma period föregående år. Att utfallet för juridiska personers inkomstskatt är negativ i december beror på att särskild löneskatt under året löpande rapporteras under juridiska personers inkomstskatt, men omförs i december till socialavgifter och löneskatter.
Inkomstskatten för juridiska personer uppgår 2022 preliminärt till 216,1 miljarder kronor, vilket är 33,6 miljarder kronor högre än 2021. Det beror främst på att preliminärt debiterad skatt att betala för innevarande år ökat med 32,4 miljarder kronor.
9141 Kupongskatt
Inkomsterna från kupongskatt uppgick i december till 1,1 miljard kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än december föregående år. Jämförelsen påverkas av att utfallet för 2021 var negativt pga kreditering av tidigare debiterad kupongskatt (efter beslut i domstol).
För 2022 har inkomsterna från kupongskatt preliminärt ökat med 3,4 miljarder kronor (37,8 procent).
Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.
9200 Socialavgifter och löneskatter
Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i december 84,5 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre jämfört med december 2021.
Inkomsterna för 2022 uppgår preliminärt till 509,3 miljarder kronor. Det är 23,9 miljarder kronor högre (4,9 procent) än föregående år.
Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).
9300 Skatt på egendom
Inkomsterna från Skatt på egendom uppgick under 2022 preliminärt till 30,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljard kronor högre än föregående år. Inkomsterna från fastighetsskatt ökade med 0,2 miljarder kronor och inkomsterna från stämpelskatt, det vill säga den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (lagfart) eller tomträtt, med 0,2 miljarder kronor.
9400 Skatt på varor och tjänster
Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 48,3 miljarder kronor i december. Det är 1,0 miljard kronor (2,0 procent) lägre jämfört med december 2021.
Det preliminära årsutfallet för skatt på varor och tjänster uppgår till 649,6 miljarder kronor, vilket är 37,3 miljarder kronor (6,1 procent) högre jämfört med 2021.
Mervärdesskatt
Inkomsterna i december från Mervärdesskatt, netto blev 37,4 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre jämfört med december 2021. För året uppgår inkomsterna från mervärdesskatt preliminärt till 505,6 miljarder kronor, vilket är 40,0 miljarder kronor (8,6 procent) högre jämfört med 2021.
Energiskatt
Inkomsterna från energiskatt blev 5,3 miljarder kronor i december. Det är 0,5 miljarder kronor (9,2 procent) lägre jämfört med december 2021.
Det preliminära årsutfallet för energiskatt uppgår till 68,0 miljarder kronor vilket är 6,3 miljarder kronor (8,5 procent) lägre jämfört med 2021.
Inkomsterna från energiskatt på bensin och oljeprodukter uppgår preliminärt till 20,0 miljarder kronor för året, vilket är 6,1 miljarder kronor lägre jämfört med 2021. Riksdagen beslutade den 27 april att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 1 krona och 5 öre per liter. Den tillfälliga sänkningen trädde i kraft den 1 maj och gällde till och med 30 september.
Inkomsterna från skatt på elektrisk kraft blev 1,7 miljarder kronor i december, vilket är 0,1 miljarder kronor lägre jämfört med december 2021. Det preliminära årsutfallet uppgår till 26,3 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med 2021.
Tullmedel
Inkomsterna från Tullmedel uppgår preliminärt till 9,4 miljarder kronor för 2022. Det är 2,2 miljarder kronor (31,5 procent) högre jämfört med föregående år.
Skatt på flygresor
Inkomsterna från skatt på flygresor uppgår preliminärt till 1,1 miljarder kronor för 2022, vilket är 0,7 miljarder kronor (161,8 procent) högre jämfört med föregående år.
Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter
Intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter uppgår preliminärt till 3,0 miljarder kronor för 2022. Det är 0,8 miljarder kronor (33,5 procent) högre jämfört med föregående år.
9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt uppgår preliminärt till -76,5 miljarder kronor för 2022. Det är en skillnad på 5,9 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2021 då utfallet var -70,6 miljarder kronor. Utfallet är negativt och avser framför allt kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet.
9600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Betalningsdifferensen på skattekonto är positiv och uppgick till 2,8 miljarder kronor i december 2022. I december 2021 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till -12,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 15,0 miljarder kronor. En positiv betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är högre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En positiv betalningsdifferens innebär också en positiv effekt på saldot för statens budget och vice versa.
Inbetalningarna till skattekonto ökade med 21,8 miljarder kronor jämfört med i december 2021, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp. Debiteringarna av skattekonto ökade med 6,5 miljarder kronor och utbetalningarna med 0,7 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 7,2 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta 14,6 miljarder kronor av den totala skillnaden mellan åren.
Betalningsdifferensen för 2022 är negativ och uppgår till -60,4 miljarder kronor, det är en skillnad -39,8 miljarder kronor jämfört med 2021. Inbetalningarna till skattekonto ökade med 199,9 miljarder kronor jämfört 2021, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp. Debiteringarna av skattekonto ökade med 176,7 miljarder kronor och utbetalningarna med 56,7 miljarder kronor, vilket påverkat betalningsdifferensen negativt med 233,4 miljarder kronor. Sammantaget förklarar detta -33,4 miljarder kronor av den totala skillnaden mellan åren.
Stöden via krediteringar på skattekonto minskade med 10,8 miljarder kronor under 2022. Det beror på att de särskilda stöd som infördes i samband med pandemin fasats ut under 2022. Krediteringarna antas inte ha någon effekt betalningsdifferensen eftersom inbetalningarna på skattekonto minskar med motsvarande belopp.
| Inkomsttyp | Utfall dec 2022 |
Förändring jämfört med dec 2021 |
Utfall jan-dec 2022 |
Förändring jämfört med jan-dec 2021 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 9000 Löpande redovisade skatter | 89 565 | 16 331 | 1 178 079 | 63 560 | ||
| 9100 Skatt på inkomst | - 55 354 | 183 | 122 082 | 46 884 | ||
| 9200 Socialavgifter och löneskatter | 84 515 | 2 883 | 509 298 | 23 874 | ||
| 9300 Skatt på egendom | 16 106 | - 106 | 30 687 | 424 | ||
| 9400 Skatt på varor och tjänster | 48 337 | - 1 000 | 649 613 | 37 335 | ||
| 9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt | - 6 963 | - 636 | - 76 494 | - 5 870 | ||
| 9600 Betalningsdifferenser, skattekonto | 2 816 | 14 997 | - 60 401 | - 39 763 | ||
| 9800 Skattetillägg och förseningsavgifter | 109 | 10 | 3 294 | 677 | ||
I månadsutfallet under inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. redovisas debiterade samt in- och utbetalda skatter (alltså kassamässigt redovisade skatter). Inkomsttypen 9000 redovisas däremot inte i statens budget. Sedan 2006 tillämpar Sverige en periodiserad redovisning av skatterna på statens budget under inkomsttyperna:
- 1000 Statens skatteinkomster
- 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
- 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton.
Det innebär att skatterna redovisas det inkomstår de avser, det vill säga det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter får vi en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år.
En konsekvens av periodiserad redovisning är att utfallet för statens budget på inkomsttitelnivå inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Skillnaderna mellan de kassamässigt redovisade skatterna och de periodiserade skatterna är normalt störst för de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. Årsutfallet för de månatligt fastställda skatterna arbetsgivaravgifter, mervärdeskatter och punktskatter varierar mindre mellan den kassamässiga och den periodiserade redovisningen. På totalnivå redovisas skatterna kassamässigt på statens budget, inkomsttitel 9000 är en sammanslagning av inkomsttitlarna 1000, 7000 och 8000. Detta är möjligt genom att budgetredovisningen redovisar skillnaden mellan de kassamässiga och de periodiserade skatterna. Inkomsttitel 1911 är periodiseringar.