April 2023 Inkomsttyp 9000: Löpande redovisade skatter
Under denna inkomsttyp redovisas skatter m.m. löpande av respektive myndighet. I samband med räkenskapsårets avslutning nollställs hela inkomsttypen 9000 av ESV genom omföring till inkomsttyperna 1000 Statens skatteinkomster och 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet.
| Månad | Utfall 2023 | Utfall 2022 |
|---|---|---|
| Januari | 59 058 | 102 984 |
| Februari | 155 539 | 151 041 |
| Mars | 107 000 | 104 227 |
| April | 64 273 | 75 262 |
| Maj | 108 817 | |
| Juni | 59 032 | |
| Juli | 91 363 | |
| Augusti | 107 828 | |
| September | 84 504 | |
| Oktober | 81 750 | |
| November | 121 708 | |
| December | 89 564 |
9111 Fysiska personers inkomstskatt, netto
Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto, uppgick i april 2023 till
-17,0 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att den till största delen hör till andra sektorer än den statliga. För att kunna redovisa statens skatteinkomster och budgetsaldo räknas bland annat samtliga utbetalningar till kommuner, regioner samt kyrkoavgiften av från den totala skatteinkomsten. I april 2022 var utfallet ‑12,9 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -4,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utbetalningarna till kommuner och regioner ökat med 4,6 miljarder kronor.
Utfallet för fysiska personers inkomstskatt för de första fyra månaderna uppgick till -135,5 miljarder kronor. Utfallet för samma period 2022 uppgick till ‑85,8 miljarder kronor. Skillnaden är -49,7 miljarder kronor. I januari slutreglerades förskotten till kommuner och regioner för beskattningsåret 2021. Den slutliga skatten för 2021 blev 24,1 miljarder högre än beräknat (förskotten var för låga), och har ökat utbetalningarna till kommuner och regioner i januari, vilket påverkat nettot för fysiska personers inkomstskatt och budgetsaldot negativt med samma belopp. Slutregleringen i januari 2022 avseende beskattningsåret 2019 var positiv och uppgick till 8,5 miljarder kronor, skillnaden mellan åren är -32,6 miljarder kronor. Utöver det har utbetalningarna till kommuner och regioner ökat med 18,5 miljarder kronor. Åt motsatt håll går debiterad källskatt att betala för 2023, som ökat med 8,9 miljarder kronor jämfört med 2022.
9121 Juridiska personers inkomstskatt, netto
Inkomstskatten för juridiska personer uppgick i april till 22,6 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljard kronor högre än i april 2022. Det beror främst på att preliminärt debiterad skatt att betala in till staten för beskattningsåret 2023, ökat med 2,1 miljarder kronor.
Utfallet för juridiska personers inkomstskatt för de första fyra månaderna uppgick till 97,1 miljarder kronor. Det är 7,6 miljarder kronor högre än motsvarande period 2022. Det beror främst på att preliminärt debiterad skatt att betala in till staten, både för beskattningsåret 2023 och för tidigare år, ökat med 8,5 miljarder kronor.
9141 Kupongskatt
Inkomsterna från kupongskatt blev i april 0,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det beror på att utfallet ifjol var negativt eftersom Skatteverket återbetalade innehållen kupongskatt i ett antal äldre ärenden där de utdelningsberättigade inte varit skyldig att betala kupongskatt. För perioden januari till och med april har inkomsterna från kupongskatt minskat med 0,9 miljarder kronor (49,8 procent).
Kupongskatt betalas av den som har fått utdelning på aktier från svenskt aktiebolag eller från andel i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands.
9200 Socialavgifter och löneskatter
Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev i april 40,5 miljarder kronor, vilket är 2,4 miljarder kronor högre jämfört med april 2022. För de första fyra månaderna har inkomsterna från socialavgifter och löneskatter ökat med 12,1 miljarder kronor (7,9 procent).
Noterbart är att lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar födda 2000-2004 upphörde den 31 mars 2023, vilket påverkat utfallet för april positivt.
Arbetsgivaravgifterna (sju olika avgifter) är sammanlagt 31,42 procent av den bruttolön och förmåner som arbetsgivaren betalar och ska finansiera socialförsäkringen. Undantaget är den allmänna löneavgiften, som inte är en socialavgift utan en skatt. Den betalas till exempel inte av den som saknar fast driftställe i Sverige. Löneavgiften uppgår till 11,62 procent av bruttolönen (ungefär en tredjedel av arbetsgivaravgiften) och är därmed den största avgiften. Inkomstutveckling av arbetsgivaravgiften styrs av lönesummans utveckling (timlön gånger arbetade timmar).
9300 Skatt på egendom
Inkomsterna från stämpelskatt minskar kraftigt
Inkomsterna från Skatt på egendom uppgår för de första fyra månaderna till 3,8 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor (31,1 procent) lägre jämfört med samma period föregående år. Inkomsterna avser i sin helhet inkomster från stämpelskatt, dvs. den avgift den skattskyldige betalar vid förvärv av fast egendom (Lagfart) eller tomträtt.
9400 Skatt på varor och tjänster
Inkomsterna från skatt på varor och tjänster blev 37,7 miljarder kronor i april, vilket är 7,2 miljarder kronor (16,0 procent) lägre jämfört med april 2022. För perioden januari‒april uppgår inkomsterna till 199,8 miljarder kronor, vilket är 4,9 miljarder kronor (2,4 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022.
Mervärdesskatt
Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto blev 25,9 miljarder kronor i april, vilket är 6,1 miljarder kronor (19,1 procent) lägre jämfört med april 2022. För perioden januari‒april uppgår inkomsterna från Mervärdesskatt, netto till 153,3 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (1,3 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022.
Energiskatt
Inkomsterna från energiskatt blev 6,5 miljarder kronor i april. Det är 0,7 miljarder kronor (9,7 procent) lägre jämfört med april 2022. För perioden januari‒april uppgår inkomsterna från energiskatt till 22,4 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor (13,7 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022. Det lägre utfallet avser främst allmän energiskatt på bensin och oljeprodukter m.m. (‑2,3 miljarder kronor) och skatt på elektrisk kraft (‑1,3 miljarder kronor). Riksdagen har beslutat att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler.
Tobaksskatt och alkoholskatt
Inkomsterna från tobaksskatt blev 0,9 miljarder kronor i april. Det är 0,2 miljarder kronor (20,1 procent) lägre jämfört med april 2022. För perioden januari‒april uppgår inkomsterna från tobaksskatt till 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (14,6 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022. Tobaksskatten höjdes med ca 8 procent från och med den 1 januari 2023, vilket medförde kraftigt ökade inköp av tobak i december 2022. Inkomsterna från tobaksskatten redovisas på statens budget i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. I januari var inkomsterna från tobaksskatt 0,9 miljarder kronor (86,2 procent) högre jämfört med januari 2022.
Inkomsterna från alkoholskatt blev 1,5 miljarder kronor i april. Det är 0,1 miljarder kronor (4,8 procent) högre jämfört med april 2022. För perioden januari‒april uppgår inkomsterna från alkoholskatt till 5,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (3,0 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022. Skatten på öl och vin m.m. har höjts med ca 5 procent från föregående år. För skatten på etylalkohol (sprit) är höjningen ca 1 procent.
9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt
Utfallet för Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt blev -9,4 miljarder kronor i april, vilket ska jämföras med ett utfall på -7,0 miljarder kronor i april 2022.
För perioden januari‒april uppgår utfallet till -31,3 miljarder kronor, vilket ska jämföras med ett utfall på -26,6 miljarder kronor för motsvarande period 2022. Utfallet är negativt och avser främst kompensation till kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Jämfört med perioden januari‒april 2022 blev kompensationen för mervärdesskatt 5,0 miljarder kronor (17,7 procent) högre. Det innebär en negativ påverkan på inkomsterna i statens budget.
9600 Betalningsdifferenser, skattekonto
Betalningsdifferensen på skattekonto är negativ och uppgick till 11,1 miljarder kronor i april 2023. I april 2022 uppgick betalningsdifferenserna på skattekonto till 10,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är -0,9 miljarder kronor. En negativ betalningsdifferens uppstår normalt om inbetalningarna på skattekonto är lägre än summan av utbetalningarna från skattekonto och vad som fördelats ut på de olika skatteslagen (debiterats skattekonto). En negativ betalningsdifferens innebär också en negativ effekt på saldot för statens budget och vice versa.
För april kan följande iakttagelser göras:
1) Inbetalningar till skattekonto ökade med 4,0 miljarder kronor jämfört med i april 2022, vilket har påverkat betalningsdifferensen positivt med samma belopp. Debiteringarna av skattekonto minskade med 3,5 miljarder kronor medan utbetalningarna ökade med 5,8 miljarder kronor, vilket sammantaget påverkat betalningsdifferensen negativt med 2,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren för in- och utbetalningar samt debiteringar blev alltså positiv, 1,7 miljarder. Samtidigt minskade stöden via krediteringar på skattekonto med 3,1 miljarder kronor i april. Det beror på att de särskilda stöd som infördes i samband med pandemin fasats ut.
Betalningsdifferensen på skattekonto för de första fyra månaderna är positiv och uppgår till 85,4 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor lägre jämför med samma period 2022. Nettot av inbetalningar på skattekonto å ena sidan och vad som debiterats och utbetalats från skattekonto å andra sidan är 4,1 miljarder högre (positivt) men samtidigt har krediteringarna av skattekonto minskat med 11,4 miljarder kronor.
| Inkomsttyp | Utfall april 2023 |
Förändring jämfört med april 2022 |
Utfall jan-april 2023 |
Förändring jämfört med jan-april 2022 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 9000 Löpande redovisade skatter | 64 273 | - 10 988 | 385 871 | - 47 642 | ||
| 9100 Skatt på inkomst | 5 673 | - 2 308 | - 37 327 | - 43 086 | ||
| 9200 Socialavgifter och löneskatter | 40 467 | 2 391 | 165 080 | 12 071 | ||
| 9300 Skatt på egendom | 795 | - 615 | 3 824 | - 1 728 | ||
| 9400 Skatt på varor och tjänster | 37 741 | - 7 173 | 199 825 | - 4 928 | ||
| 9500 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt | - 9 382 | - 2 376 | - 31 301 | - 4 727 | ||
| 9600 Betalningsdifferenser, skattekonto | - 11 075 | - 861 | 85 445 | - 4 241 | ||
| 9800 Skattetillägg och förseningsavgifter | 55 | - 46 | 326 | - 1 003 | ||
I månadsutfallet under inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. redovisas debiterade samt in- och utbetalda skatter (alltså kassamässigt redovisade skatter). Inkomsttypen 9000 redovisas däremot inte i statens budget. Sedan 2006 tillämpar Sverige en periodiserad redovisning av skatterna på statens budget under inkomsttyperna:
- 1000 Statens skatteinkomster
- 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
- 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton.
Det innebär att skatterna redovisas det inkomstår de avser, det vill säga det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter får vi en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år.
En konsekvens av periodiserad redovisning är att utfallet för statens budget på inkomsttitelnivå inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Skillnaderna mellan de kassamässigt redovisade skatterna och de periodiserade skatterna är normalt störst för de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. Årsutfallet för de månatligt fastställda skatterna arbetsgivaravgifter, mervärdeskatter och punktskatter varierar mindre mellan den kassamässiga och den periodiserade redovisningen. På totalnivå redovisas skatterna kassamässigt på statens budget, inkomsttitel 9000 är en sammanslagning av inkomsttitlarna 1000, 7000 och 8000. Detta är möjligt genom att budgetredovisningen redovisar skillnaden mellan de kassamässiga och de periodiserade skatterna. Inkomsttitel 1911 är periodiseringar.