September 2022 Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 8 354 miljoner kronor i september, vilket är 208 miljoner kronor (2,4 procent) lägre jämfört med september 2021.

För perioden januari-september uppgår utfallet till 88 355 miljoner kronor, vilket är 1 047 miljoner kronor (1,2 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021.

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 3 652 miljoner kronor i september, vilket är 96 miljoner kronor (2,7 procent) högre jämfört med september 2021. För perioden januari-september uppgår utfallet till 34 491 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (7,3 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021. Det beror bland annat på ett ökat antal ersatta nettodagar till följd av regeländringar vid bedömning av arbetsförmåga. Vidare har utgifterna ökat på grund av att inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst höjts från 8 till 10 prisbasbelopp från 1 januari 2022.

Tabell 1 visar sjukpenningtalet. Det är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning och anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Den tillfälliga ersättningen för försäkrade som fått ett karensavdrag samt förebyggande sjukpenning för riskgrupper ingår inte i beräkningen. Sjukpenningtalet beräknas som ett 12-månaders rullande värde.

Sjukpenningtalet för september uppgår till 9,65 dagar, vilket är 6,4 procent högre än sjukpenningtalet för september 2021. Sjukpenningtalet för kvinnor i september var 82,5 procent högre än sjukpenningtalet för män. I september 2021 var sjukpenningtalet för kvinnor 81,6 procent högre än sjukpenningtalet för män.

Aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 3 501 miljoner kronor i september, vilket är 125 miljoner kronor (3,7 procent) högre jämfört med september 2021. För perioden januari-september uppgår utfallet till 31 545 miljoner kronor, vilket är 881 miljoner kronor (2,9 procent) högre jämfört med motsvarande period 2021. Från och med 1 januari 2022 har nivån höjts för så kallad garantiersättning inom aktivitets- och sjukersättningen. Från samma tidpunkt gäller även höjda ersättningsnivåer för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Utgifterna påverkas också av att prisbasbeloppet har höjts från 47 600 kronor 2021 till 48 300 kronor 2022.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev -1 miljoner kronor i september, vilket är 460 miljoner kronor lägre jämfört med september 2021. Det negativa utfallet beror på återkrav av tidigare utbetald ersättning. För perioden januari-september uppgår utfallet till 11 753 miljoner kronor. Det är 1 362 miljoner kronor (10,4 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2021.

Jämförelsen mellan åren påverkas av den tillfälligt höjda ersättningen för höga sjuklönekostnader som infördes med anledning av spridningen av covid-19. Under 2021 utbetalades tillfälligt höjd ersättning för sjuklönekostnader avseende perioden januari till september. Innevarande år har tillfälligt höjd ersättning utbetalats för sjuklönekostnader avseende perioden december 2021 till och med mars 2022.

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen uppgår till 994 miljoner kronor för perioden januari-september. Det är 823 miljoner kronor (45,3 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2021. Det lägre utfallet avser främst riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården som upphört från och med 2022.