Oktober 2024 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 553 miljoner kronor i oktober, vilket är 445 miljoner kronor (44,6 procent) lägre jämfört med oktober 2023.

För perioden januari–oktober uppgår utfallet till 39 995 miljoner kronor. Det är 15 694 miljoner kronor (64,6 procent) högre jämfört med motsvarande period 2023.

Kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för det nya anslaget 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital uppgår till 25 000 miljoner kronor för perioden januari-oktober.

Den 1 januari 2023 började en ny riksbankslag tillämpas. Bland annat innehåller den nya lagen bestämmelser om Riksbankens egna kapital. Om Riksbankens egna kapital sjunker under 1/3 av målnivån, som är 60 miljarder kronor, ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen om kapitaltillskott. Beloppet som begärs ska normalt föra det egna kapitalet upp till den så kallade grundnivån, som är 2/3 av målnivån.

Som ett led i en expansiv penningpolitik byggde Riksbanken fram till 2021 upp en stor obligationsportfölj. När räntorna höjdes sjönk värdet på portföljen, vilket bidrog till att Riksbanken gjorde förlust 2021–2022. Resultatet för 2023 var positivt, men det egna kapitalet blev negativt efter resultatdisposition. Utifrån de nya bestämmelserna om Riksbankens egna kapital har Riksbanken begärt ett kapitaltillskott om knappt 44 miljarder kronor.

Riksdagen har beslutat att Riksbankens framställning delvis ska bifallas så att 25 miljarder kronor överförs från statens budget till Riksbanken i år.

I september utbetalades kapitaltillskottet på 25 miljarder kronor från anslaget 2:1 Återställning av Riksbankens eget kapital. Anslaget hör till utgiftsområde 26, vilket innebär att kapitaltillskottet inte redovisas under utgiftstaket för statens budget. Motivet är att kapitaltillskottet inte bör kopplas ihop med finanspolitiken då Riksbanken har en oberoende ställning i förhållande till regeringen.

Räntor på statsskulden

Utfallet för anslag 1:1 Räntor på statsskulden blev 552 miljoner kronor i oktober, vilket är 445 miljoner kronor (44,6 procent) lägre jämfört med oktober 2023. För perioden januari-oktober uppgår utfallet till 14 918 miljoner kronor. Det är 9 324 miljoner kronor (38,5 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2023.

Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev -225 miljoner kronor i oktober, vilket är en skillnad på 153 miljoner kronor jämfört med oktober 2023 då utfallet var ‑378 miljoner kronor. För perioden januari–oktober uppgår utgifterna till 8 245 miljoner kronor, vilket är 3 786 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2023.

Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev 261 miljoner kronor i oktober, vilket är 47 miljoner kronor högre jämfört med oktober 2023. För perioden januari–oktober uppgår utgifterna till 1 951 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2023.

Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs redovisas det som en ränteinkomst medan underkurser redovisas som en ränteutgift. Underkurserna vid emission blev 254 miljoner kronor i oktober, vilket är 500 miljoner kronor lägre jämfört med oktober 2023. För perioden januari–oktober uppgår underkurserna till 2 323 miljoner kronor, vilket är 1 167 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2023.

Räntor på in- och utlåning är ett netto av ränteinkomster och ränteutgifter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet i oktober blev en nettoinkomst på 65 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre jämfört med oktober 2023. För perioden januari–oktober uppgår utfallet till en nettoutgift om 3 544 miljoner kronor, vilket är 1 012 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2023.

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Valutakursförlusterna blev 325 miljoner kronor i oktober, vilket är 109 miljoner kronor lägre jämfört med oktober 2023. För perioden januari–oktober uppgår valutakursvinsterna till 826 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 10 519 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2023 då valutakursförlusterna uppgick till 9 693 miljoner kronor.

Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. På motsvarande sätt uppstår kursvinster när marknadsräntan vid köptillfället överstiger kupongräntan. Kursvinsterna uppgår till 320 miljoner kronor för perioden januari–oktober, vilket är 308 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2023.