Till innehåll på sidan

Augusti 2023 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Utfall för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kr
Månad Utfall 2023 Utfall 2022
Januari 1 244 129
Februari 782 -165
Mars 4 028 2 758
April 1 467 -85
Maj 5 846 11 802
Juni 3 411 193
Juli 985 603
Augusti 1 950 1 344
September 1 794
Oktober 1 585
November 5 400
December 1 797

Utfallet för Statsskuldsräntor m.m. blev 1 950 miljoner kronor i augusti, vilket är 606 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2022. För perioden januari‒augusti uppgår utfallet till 19 713 miljoner kronor. Det är 3 134 miljoner kronor (18,9 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022.

Utfallet för utgiftsområdet består till största delen av anslag 1:1 Räntor på statsskulden. Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev -117 miljoner kronor i augusti, vilket är en skillnad på 95 miljoner kronor jämfört med augusti 2022 då utfallet var -22 miljoner kronor. För perioden januari‒augusti uppgår utgifterna till 5 130 miljoner kronor, vilket är 11 366 miljoner kronor (54,9 procent) lägre jämfört med motsvarande period 2022.

Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev 167 miljoner kronor i augusti, vilket är 162 miljoner kronor lägre jämfört med augusti 2022. För perioden januari‒augusti uppgår utgifterna till 1 629 miljoner kronor, vilket är 939 miljoner kronor (135,9 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022.

Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs redovisas det som en ränteinkomst medan underkurser redovisas som en ränteutgift. Underkurser vid emission blev 627 miljoner kronor i augusti, vilket är 738 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2022 då överkurserna uppgick till -111 miljoner kronor. För perioden januari‒augusti uppgår underkurserna till 2 082 miljoner kronor, vilket är 4 578 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2022 då inkomsterna från överkurser uppgick till 2 495 miljoner kronor.

Räntor på in- och utlåning är ett netto av ränteinkomster och ränteutgifter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet i augusti blev en nettoinkomst på 10 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor lägre jämfört med augusti 2022. För perioden januari‒augusti uppgår nettoutgiften till 2 580 miljoner kronor, vilket är 3 591 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2022 då utfallet var ett nettoöverskott på 1 011 miljoner kronor.

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Valutakursförlusterna blev 1 282 miljoner kronor i augusti, vilket är 220 miljoner kronor lägre jämfört med augusti 2022. För perioden januari‒augusti uppgår valutakursförlusterna till 8 250 miljoner kronor, vilket är 712 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med motsvarande period 2022.

Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. På motsvarande sätt uppstår kursvinster när marknadsräntan vid köptillfället överstiger kupongräntan. Kursvinsterna uppgår till 15 miljoner kronor för perioden januari‒augusti, vilket är 443 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2022 då kursförlusterna uppgick till 428 miljoner kronor.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., miljoner kronor
Utgiftsområde Utfall
aug 2023
Förändring
jämfört med
aug 2022
Utfall
jan-aug 2023
Förändring
jämfört med
jan-aug 2022
SB + ÄB
2023
26 Statsskuldsräntor m.m. 1 950 606 19 713 3 134 13 155
SB = statens budget, ÄB = ändringsbudget
Tabell 1: Räntor på statsskulden 2023 jämfört med 2022, fördelning på anslagets komponenter, miljoner kronor
Komponent Utfall aug 2023 Utfall aug 2022 Skillnad aug 2023 - aug 2022 Utfall jan-aug 2023 Utfall jan-aug 2022 Skillnad 2023-2022
Räntor på lån i svenska kronor -117 -22 -95 5 130 11 366 -6 236
Räntor på lån i utländsk valuta (*) 167 329 -162 1 629 691 939
Över- (-)/underkurser (+) vid emission 627 -111 738 2 082 -2 495 4 578
Summa räntor 677 196 481 8 841 9 561 -720
Räntor på in- och utlåning (*) -10 -371 361 2 580 -1 011 3 591
Valutakursförluster (+)/vinster (-) 1 282 1 502 -220 8 250 7 538 712
Kursförluster (+)/vinster (-) -1 17 -18 -15 428 -443
Summa ränteutgifter 1 950 1 344 606 19 656 16 516 3 140

(*) Räntor på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning. Det innebär att utgiftsräntor ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntor ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.