Augusti 2025 Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 1 017 miljoner kronor i augusti, vilket är 747 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2024.

För perioden januari–augusti uppgår utfallet till 22 422 miljoner kronor. Det är 10 440 miljoner kronor (87,1 procent) högre jämfört med motsvarande period 2024.

Utfallet för anslag 1:1 Räntor på statsskulden blev 1 016 miljoner kronor i augusti, vilket är 746 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2024. Utfallet för perioden januari–augusti uppgår till 22 343 miljoner kronor, vilket är 10 437 miljoner kronor (87,7 procent) högre jämfört med motsvarande period 2024.

Tabell 1 visar räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 329 miljoner kronor i augusti, vilket är 259 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2024. För perioden januari–augusti uppgår utgifterna till 20 396 miljoner kronor, vilket är 12 319 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period 2024. De högre utgifterna avser främst inflationskompensation som Riksgälden betalar till de som äger realobligationer.

Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev 30 miljoner kronor i augusti, vilket är 107 miljoner kronor lägre jämfört med augusti 2024. För perioden januari–augusti uppgår utgifterna till 1 037 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Om Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs redovisas det som en ränteinkomst medan underkurser redovisas som en ränteutgift. För perioden januari–augusti uppgår underkurserna till 1 716 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Räntor på in- och utlåning är ett netto av ränteinkomster och ränteutgifter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet i augusti blev en nettoinkomst på 34 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2024. För perioden januari–augusti uppgår utfallet till en nettoinkomst på 1 163 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 3 148 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2024 då utfallet var en nettoutgift på 1 985 miljoner kronor.

Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Valutakursförlusterna blev 402 miljoner kronor i augusti, vilket är 297 miljoner kronor högre jämfört med augusti 2024. För perioden januari–augusti uppgår valutakursförlusterna till 539 miljoner kronor. Det är en skillnad på 1 789 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2024 då valutakursvinsterna uppgick till 1 250 miljoner kronor.

Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. På motsvarande sätt uppstår kursvinster när marknadsräntan vid köptillfället överstiger kupongräntan. Kursvinsterna uppgår till 181 miljoner kronor för perioden januari–augusti, vilket är 140 miljoner kronor lägre jämfört med motsvarande period 2024.