December 2022 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Pensionsmyndigheten har överfört 48 miljarder kronor till hushållen

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen. I december har Pensionsmyndigheten överfört 47 585 miljoner kronor i premiepensionsavgifter till hushållen, då ökar nettoutlåningen. Premiepensionsavgifterna ökade nettoutlåningen med 42 409 miljoner kronor, netto, i december. Totalt har premiepensionsavgifterna preliminärt minskat nettoutlåningen med 6 448 miljoner kronor 2022.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen ökade med 50 191 miljoner kronor i december. Preliminärt minskade nettoutlåningen med 110 926 miljoner kronor under 2022. År 2021 minskade nettoutlåningen med 96 965 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkas saldot i statens budget positivt.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bland annat med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter
uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna

mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifter uppstår alltså vid överföring av el mellan olika elområden. Under många år har affärsverket finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från
kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i
Riksgäldskontoret. Sedan dess har affärsverkets behållningar ökat.

Affärsverket svenska kraftnät ökade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 1 128 miljoner kronor i december, vilket minskar nettoutlåningen. Hittills i år har Svenska kraftnät ökat behållningen med 58 004 miljoner kronor, vilket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var, vid utgången av december 2022, 78 510 miljoner kronor. Preliminärt ökade Svenska kraftnäts behållningar med 58 004 miljoner kronor 2022. År 2021 ökade affärsverkets behållningar med 17 350 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 40 654 miljoner kronor mer 2022 än 2021, med anledning av Svenska kraftnäts behållningar i Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån. Från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid.

Under 2022 har Riksbanken har återbetalat sammanlagt 61 477 miljoner kronor, vilket är 4 580 miljoner kronor mer än vad de återbetalade 2021. Utlåningen till Riksbanken uppgår till 63 700 miljoner kronor vid utgången av 2022.

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen med flera är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bland annat kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, statsskuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bland annat ränterisker. Under 2021 ökade fonden tillfälligt sina placeringar i Riksgäldskontoret med 7 030 miljoner kronor vilket minskade nettoutlåningen. Under 2022 minskade i stället inlåningen med 6 557 miljoner kronor, en skillnad på 13 587 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade preliminärt med 1 329 miljoner kronor 2022. Under 2021 ökade i stället behållningarna med 23 324 miljoner kronor, vilket är en skillnad mellan åren på 24 653 miljoner kronor. När behållningarna minskar ökar nettoutlåningen.

I mars 2020 lånade Riksgäldskontoret ut 10 000 miljoner kronor till det statligt helägda Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Svensk Exportkredits uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. I uppdraget ingår även att administrera det statsstödda CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). CIRR innebär att ett exportföretags köpare kan erbjudas finansiering till fast ränta. Exportkrediter och CIRR lyder under en överenskommelse inom OECD (Consensus) som innebär gemensamma riktlinjer för statsstödda krediter så att enskilda länder inte ska kunna gynna sin exportindustri på ett otillbörligt sätt. För att säkerställa att Svensk

Exportkredit alltid ska kunna utföra samhällsuppdraget med förvaltning av CIRR-systemet har bolaget en låneram i Riksgäldskontoret. Den utnyttjades för första gången i mars 2020. Tidigare har AB Svensk Exportkredit i stället lånat på marknaden, till exempel i andra länders centralbanker för CIRR-systemets räkning. Detta var inte möjligt i mars 2020 eftersom det rådde en osäkerhet på marknaden med anledning av coronapandemin. I mars 2022 återbetalade Svensk exportkredit lånet, vilket minskar nettoutlåningen med 10 000 miljoner kronor och påverkar jämförelsen mellan åren.