April 2023 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I april minskade nettoutlåningen med 51 680 miljoner kronor. I april 2022 minskade nettoutlåningen med 11 079 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 40 601 miljoner kronor. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 51 620 miljoner kronor. Motsvarande period föregående år minskade nettoutlåningen med 64 435 miljoner kronor, en skillnad på 12 815 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken på motsvarande 39 309 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven.

Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. I mars 2023 tog Riksgäldskontoret upp lån för 52 miljoner SDR, vilket ökade nettoutlåningen. Värdet på lånet motsvarar 718 miljoner svenska kronor i slutet av april.

Hittills i år har utlåningen till Riksbanken minskat med totalt 62 982 miljoner kronor. Motsvarande period 2022 minskade utlåningen till Riksbanken med 39 200 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen minskade med 23 782 miljoner kronor mer hittills i år.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden. I april minskade affärsverkets behållningar med 389 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I april 2022 ökade i stället behållningarna med 2 360 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Skillnaden för april 2023 jämfört med april 2022 är 2 749 miljoner kronor.

I februari 2023 minskade Svenska kraftnäts behållningar med 15 051 miljoner kronor, då ca 17 600 miljoner kronor överfördes till Försäkringskassans icke räntebärande konto i Riksgäldskontoret för utbetalning av elstöd till hushåll.

Hittills i år har Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar minskat med 11 994 miljoner kronor. Motsvarande period 2022 ökade i stället behållningarna med 16 496 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 28 490 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 66 515 miljoner kronor vid utgången av april.

Från och med januari 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare redovisades EU-kommissionens konto i posten kassamässig korrigering. I april tog EU-kommissionen ut 3 864 miljoner kronor. Samtidigt deponerades Sveriges EU-avgift på kontot med 3 747 miljoner kronor. Netto ökade därför nettoutlåningen med 117 miljoner kronor i april med anledning av EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Hittills i år ökar EU-kommissionens konto nettoutlåningen med 4 092 miljoner kronor. EU-avgiften belastar anslaget 1:1 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

I mars avvecklades den kreditreserv som CSN har haft i Riksgäldskontoret, i och med införandet av en ny räntemodell för studielån. Det ökade nettoutlåningen med 10 468 miljoner kronor i mars och påverkar jämförelsen hittills i år. Medlen i kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014-2022. Medlen levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkar därmed inte saldot i statens budget.