Maj 2024 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I maj ökar nettoutlåningen med 7 565 miljoner kronor. Samma månad 2023 ökade nettoutlåningen med 8 695 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 130 miljoner kronor. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 12 070 miljoner kronor. Motsvarande period 2023 minskade nettoutlåningen med 42 925 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 30 855 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 återbetalade Riksbanken lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förföll. I stället köpte Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april 2023 förföll det sista utestående lånet till Riksbanken på motsvarande 39 309 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Mellan januari och april 2023 återbetalade Riksbanken totalt 63 700 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen och påverkar jämförelsen mellan åren.

Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret sedan mars 2023 ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. I januari 2024 ökade Riksgäldskontoret lånet med 13 miljoner SDR, vilket ökade nettoutlåningen med 213 miljoner kronor. Hittills i år har lånet till IMF ökat nettoutlåningen med 252 miljoner kronor. Lånet uppgår vid slutet av maj till 205 miljoner SDR, vilket motsvarar 2 851 miljoner svenska kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden. I maj minskade affärsverkets behållningar med 465 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. Hittills i år har Svenska kraftnäts behållningar ökat med 2 428 miljoner kronor. Motsvarande period 2023 minskade i stället behållningarna med 20 446 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen hittills i år är 22 874 miljoner kronor lägre med anledning av Svenska kraftnäts inlåning. Det beror huvudsakligen på att utbetalningar av elstöd till hushåll 2023. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 44 139 miljoner kronor vid utgången av maj.

I mars 2023 avvecklades den kreditreserv som CSN har haft i Riksgäldskontoret, i och med införandet av en ny räntemodell för studielån. Det ökade nettoutlåningen med 10 468 miljoner kronor i mars 2023 och påverkar jämförelsen mellan åren. Medlen i kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014-2022. Medlen levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkade därmed inte saldot i statens budget.