Juni 2023 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I juni ökade nettoutlåningen med 9 662 miljoner kronor. Det är en skillnad på 21 381 miljoner kronor jämfört med juni 2022 då nettoutlåningen minskade med 11 720 miljoner kronor. Under årets första sex månader har nettoutlåningen minskat med 33 264 miljoner kronor. Det är en skillnad på 46 321 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2022 då nettoutlåningen minskade med 79 585 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken på motsvarande 39 309 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven.

Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. I mars 2023 tog Riksgäldskontoret upp lån för 52 miljoner SDR, vilket ökade nettoutlåningen. Värdet på lånet motsvarar 746 miljoner svenska kronor i slutet av juni.

Hittills i år har utlåningen till Riksbanken minskat med totalt 62 953 miljoner kronor. Motsvarande period 2022 minskade utlåningen med 39 200 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen till Riksbanken har minskat med 23 753 miljoner kronor mer hittills i år.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden. I juni minskade affärsverkets behållningar med 9 519 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av nettoutlåningen. Det beror främst på att affärsverket har överfört ca 10 000 miljoner kronor till Skatteverket för utbetalning till av elstöd till företag. I juni 2022 ökade i stället affärsverkets behållningar med 4 437 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Skillnaden för juni 2023 jämfört med juni 2022 är 13 956 miljoner kronor.

Hittills i år har Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar minskat med 29 965 miljoner kronor, vilket främst beror på att medel har överförts till Försäkringskassan och Skatteverket för utbetalning av elstöd till privatpersoner och företag. Det är en skillnad på 55 712 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2022 då behållningarna ökade med 25 747 miljoner kronor.  

Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 48 545 miljoner kronor vid utgången av juni.

Från och med januari 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare redovisades EU-kommissionens konto i posten kassamässig korrigering. I juni tog EU-kommissionen ut 6 385 miljoner kronor. Samtidigt deponerades Sveriges EU-avgift på kontot med 4 034 miljoner kronor. Netto ökade därför nettoutlåningen med 2 351 miljoner kronor i juni med anledning av EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Hittills i år ökar EU-kommissionens konto nettoutlåningen med 3 263 miljoner kronor. EU-avgiften belastar anslaget 1:1 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

I mars avvecklades den kreditreserv som CSN har haft i Riksgäldskontoret, i och med införandet av en ny räntemodell för studielån. Det ökade nettoutlåningen med 10 468 miljoner kronor i mars och påverkar jämförelsen hittills i år. Medlen i kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014-2022. Medlen levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkar därmed inte saldot i statens budget.