Augusti 2023 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I augusti minskade nettoutlåningen med 6 900 miljoner kronor. Det är en skillnad på 10 605 miljoner kronor jämfört med augusti 2022 då nettoutlåningen minskade med 17 505 miljoner kronor. Under perioden januari‒augusti har nettoutlåningen minskat med 38 638 miljoner kronor. Det är en skillnad på 69 744 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2022 då nettoutlåningen minskade med 108 382 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken bestod egentligen av flera lån med olika löptid som har refinansierats löpande. Från och med februari 2021 har Riksbanken återbetalat lånen i Riksgäldskontoret i den takt de förfaller. I stället köper Riksbanken utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. I april förföll det sista utestående lånet till Riksbanken på motsvarande 39 309 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Därmed har Riksbanken återbetalat samtliga lån i Riksgäldskontoret som är kopplade till valutareserven.

Enligt 6 kap. 4§ riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i så kallade särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under perioden januari‒augusti har Riksgäldskontoret tagit upp lån för ca. 144 miljoner SDR, vilket ökar nettoutlåningen. Värdet på lånet motsvarar 2 091 miljoner svenska kronor i slutet av augusti.

Hittills i år har utlåningen till Riksbanken minskat med totalt 61 609 miljoner kronor. Motsvarande period 2022 minskade utlåningen med 39 200 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen till Riksbanken har minskat med 22 409 miljoner kronor mer hittills i år.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden. I augusti minskade affärsverkets behållningar med 719 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av nettoutlåningen. I augusti 2022 ökade i stället behållningarna med 12 125 miljoner kronor, en skillnad på 12 844 miljoner kronor. Under perioden januari‒augusti har Affärsverket Svenska kraftnäts behållningar minskat med 39 500 miljoner kronor, vilket främst beror på att medel har överförts till Försäkringskassan och Skatteverket för utbetalning av elstöd till privatpersoner och företag. Det är en skillnad på 83 460 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2022 då behållningarna ökade med 43 960 miljoner kronor.  

Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 39 010 miljoner kronor vid utgången av augusti.

Från och med januari 2023 redovisas Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret i posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Tidigare redovisades EU-kommissionens konto i posten kassamässig korrigering. I augusti tog EU-kommissionen ut 3 430 miljoner kronor. Samtidigt deponerades Sveriges EU-avgift på kontot med 3 461 miljoner kronor. Netto minskade därför nettoutlåningen med 31 miljoner kronor i augusti med anledning av EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Hittills i år ökar EU-kommissionens konto nettoutlåningen med 394 miljoner kronor. EU-avgiften belastar anslaget 1:1 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

I mars avvecklades den kreditreserv som CSN har haft i Riksgäldskontoret, i och med införandet av en ny räntemodell för studielån. Det ökade nettoutlåningen med 10 468 miljoner kronor i mars och påverkar jämförelsen hittills i år. Medlen i kreditreserven har inte byggts upp genom låntagarnas ränteinbetalningar utan genom belastning av anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster, inom utgiftsområde 15 Studiestöd under perioden 2014-2022. Medlen levererades in på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, och påverkar därmed inte saldot i statens budget.