Augusti 2025 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder.

I augusti minskar nettoutlåningen med 22 957 miljoner kronor. Samma månad 2024 minskade nettoutlåningen med 9 277 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 13 680 miljoner kronor.

Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 43 401 miljoner kronor. Motsvarande period 2024 minskade nettoutlåningen med 39 539 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 3 861 miljoner kronor.

Pensionsmyndigheten ansvarar för förvaltningen av avgiftsmedel som betalas in till premiepensionssystemet i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. Medlen placeras i svenska statsobligationer, svenska säkerställda bostadsobligationer statsskuldväxlar utgivna av svenska staten och konto i Riksgäldskontoret. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen, vid uttag ökar nettoutlåningen. I augusti ökade Pensionsmyndighetens behållningar i Riksgäldskontoret med 9 540 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. I augusti 2024 ökade behållningen med 6 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 3 328 miljoner kronor. Hittills i år har Pensionsmyndigheten ökat behållningen i Riksgäldskontoret med 16 340 miljoner kronor. Motsvarande period 2024 ökade behållningen med 34 002 miljoner kronor, vilket är en skillnad mellan åren på 17 662 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bland annat med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifter uppstår alltså vid överföring av el mellan olika elområden. Affärsverket svenska kraftnät ökade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 920 miljoner kronor i augusti, vilket minskar nettoutlåningen. I augusti 2024 ökade behållningen med 930 miljoner kronor. Hittills i år har Svenska kraftnät ökat behållningen med 10 832 miljoner kronor. Motsvarande period 2024 ökade behållningen med 4 858 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 5 974 miljoner kronor. Svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var, vid utgången av augusti 2025, 60 698 miljoner kronor.

Den sammanlagda nettobehållningen på myndigheternas räntekonton ökade med 6 823 miljoner kronor i augusti, vilket minskar nettoutlåningen. I augusti 2024 ökade behållningarna med 2 215 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 608 miljoner kronor. Hittills i år har nettobehållningen på myndigheternas räntekonton ökat med 12 910 miljoner kronor. För perioden januari- augusti 2024 ökade behållningarna med 4 688 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 8 222 miljoner kronor.