September 2022 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. I september minskade nettoutlåningen med 9 980 miljoner kronor. För de första nio månaderna 2022 har nettoutlåningen minskat med 118 362 miljoner kronor. När nettoutlåningen minskar påverkas saldot i statens budget positivt.

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp valutalån för vidareutlåning till Riksbanken i syfte att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och har sedan 2009 oftast ersatts med nya lån, men från och med februari 2021 avser Riksbanken att återbetala lånen i Riksgäldskontoret i den takt lånen förfaller. I stället kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta på valutamarknaden så att valutareservens storlek inte förändras nämnvärt över tid. Hittills i år har lån motsvarande totalt 39 200 miljoner kronor förfallit. Utlåningen till Riksbanken uppgår till 85 977 miljoner kronor vid utgången av september 2022. I september 2021 förföll lån motsvarande 17 081 miljoner kronor. Därmed återbetalade Riksbanken 17 081 miljoner kronor och nettoutlåningen påverkades negativt med motsvarande belopp. Det förklarar en del av skillnaden mellan åren.

Pensionsmyndigheten sätter in premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret i avvaktan på slutlig placering av premiepensionsspararna. I september ökade kontot för premiepensionsavgifterna med 6 493 miljoner kronor. Hittills i år har kontot ökat med 38 195 miljoner kronor. När pensionsavgifterna sätts in på konto i Riksgäldskontoret minskar nettoutlåningen.

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bland annat med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter
uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitetsavgifter uppstår alltså vid överföring av el mellan olika elområden. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från
kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i
Riksgäldskontoret. Sedan dess har affärsverkets behållningar ökat.

Affärsverket svenska kraftnät ökade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 8 041 miljoner kronor i september, vilket minskar nettoutlåningen. Hittills i år har Svenska kraftnät ökat behållningen med 52 001 miljoner kronor, vilket beror på att kapacitetsavgifterna har ökat kraftigt. Svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var, vid utgången av september 2022, 72 506 miljoner kronor. I september 2021 ökade behållningarna med 1 838 miljoner kronor, en skillnad på 6 203 miljoner kronor mellan åren.

Den sammanlagda nettobehållningen på myndigheternas räntekonton minskade med 3 064 miljoner kronor i september. Totalt har nettobehållningarna minskat med 3 051 miljoner kronor hittills i år. Det innebär att nettoutlåningen ökar.