Stora offentliga underskott både 2025 och 2026
2025-09-12 | Pressmeddelande
Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett stort underskott och det är en tydlig avvikelse från överskottsmålet i år. Det blir underskott även nästa år och det strukturella sparandet ligger då vid den nedre gränsen för målnivån, utan att förslagen i budgetpropositionen för 2026 har räknats med. Det framgår av Ekonomistyrningsverkets nya prognos.
Det finns tecken på ljusning i ekonomin och BNP-tillväxten tar tydlig fart under hösten. Nästa år växer BNP starkt och ekonomin återhämtar sig. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå i år, men sjunker tillbaka nästa år. Inflationen överstiger tillfälligt målet på 2 procent i år.
Framför allt lågkonjunkturen, men även olika skattesänkningar, bidrar till att skatteintäkterna ökar långsamt i år. Utgifterna i staten ökar samtidigt förhållandevis snabbt. Det beror på stora utgiftsökningar inom i första hand försvaret, rättsväsendet och kommunikationer. Det får till följd att det finansiella sparandet försvagas i staten. Samtidigt stärks sparandet i kommunsektorn eftersom utgifterna sjunker. Sammantaget blir underskottet i offentlig sektor lika stort som förra året. Nästa år stärks sparandet i staten när aktiviteten i ekonomin tilltar och utgifterna ökar långsammare.
– Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett stort underskott på 100 miljarder kronor i år. Nästa år förbättras sparandet men det blir ändå underskott i de offentliga finanserna på 46 miljarder kronor. Då har vi inte räknat in förslagen i budgetpropositionen för 2026, säger Helena Kaplan, prognoschef på ESV.
Det strukturella sparandet blir -0,4 procent i år. Det är därmed en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Nästa år visar det strukturella sparandet fortsatt underskott och ligger på gränsen till en tydlig avvikelse. Det innebär att det inte finns något budgetutrymme för ofinansierade reformer om regeringen ska respektera överskottsmålet.
Regeringen har kommunicerat att den ser ett utrymme för reformer på 80 miljarder kronor, motsvarande drygt 1 procent av BNP. Det kommer att försvaga såväl det finansiella som det strukturella sparandet jämfört med ESV:s nuvarande prognos.
Maastrichtskulden stiger i år men ligger i linje med skuldankaret både i år och nästa år.
Budgetutrymmet definieras enligt ESV som det utrymme som finns för ofinansierade finanspolitiska åtgärder givet ett strukturellt sparande som är förenligt med överskottsmålet. Det beräknas som skillnaden mellan det strukturella sparandet och målnivån för överskottsmålet. Av stabiliseringspolitiska skäl kan det vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar det strukturella sparandet, för att undvika en alltför utdragen lågkonjunktur. Från och med 2027 ska överskottsmålet ersättas med ett balansmål, men till dess är det överskottsmålet som ESV utvärderar finanspolitiken mot.
Prognosen i siffror
| Vissa nyckeltal | 2024 | 2025 | 2026 |
| BNP – procentuell utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad |
0,8 | 1,2 | 2,4 |
| Arbetslöshet – procent av arbetskraften | 8,4 | 8,7 | 8,2 |
| Finansiellt sparande – miljarder kronor Offentliga sektorn |
-100 | -100 | -46 |
| Finansiellt sparande – procent av BNP Offentliga sektorn |
-1,6 | -1,5 | -0,7 |
| Strukturellt sparande – procent av potentiell BNP Offentliga sektorn |
0,1 | -0,4 | -0,2 |
| Budgetsaldo – miljarder kronor | -104 | -90 | -54 |
| Maastrichtskuld – procent av BNP | 33,8 | 35,5 | 35,1 |
| Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor | 61 | 86 | 99 |
Presentation av prognosen
ESV:s utredare Martin Nilsson Öst presenterar prognosen utifrån ett antal diagram och tabeller som visas i bild.
Martin Nilsson Öst berättar:
Hej och välkomna till den här webbsändningen där jag kommer att presentera ESV:s septemberprognos som publiceras i dag den 12 september. Jag heter Martin Nilsson Öst och vi som gjort prognosen jobbar på enheten för analys och prognos här på ESV.
Vi tar avstamp i vår makroekonomiska bedömning och kikar på tillståndet i svensk ekonomi. Konjunkturen i Sverige är fortfarande svag och BNP ökar med 1,2 procent i år. Osäkerheten kring handelspolitiken har dock blivit något mindre och flera indikatorer talar för att hushåll och företag inte längre är lika pessimistiska om framtiden.
Nästa år ökar BNP med 2,4 procent, vilket är en stark tillväxt. Inflationen överstiger tillfälligt målnivån i år. Men för att stötta den svaga ekonomiska utvecklingen sänker Riksbanken ändå räntan en gång till i år.
Läget på arbetsmarknaden är fortfarande dämpat och arbetslösheten ligger kvar på nuvarande höga nivå under större delen av året. Först nästa år, när det blir mer drag i ekonomin, sjunker arbetslösheten. I år blir arbetslösheten 8,7 procent och nästa år 8,2 procent.
Då ska vi ta en titt på statens inkomster och utgifter. Men först vill jag klargöra att vi i vår septemberprognos inte har tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har kommunicerat inför kommande budgetproposition.
I detta diagram visas som sagt statens inkomster och utgifter. Och det är förändringen mellan åren i miljarder kronor som visas. Vi ser att både statens inkomster och utgifter ökar långsammare i år jämfört med förra året.
Skatteintäkterna dämpas av den svaga konjunkturen, men även av skattesänkningar. Det är skatt på arbete och kapital som växer långsammare medan intäkterna från mervärdesskatten å andra sidan ökar fter att ha varit i princip oförändrad de senaste två åren.
Utgifterna i staten ökar mycket i år, historiskt sett. Fortsatta tillskott till försvaret svarar för drygt hälften av utgiftsökningen. Men även utgifterna för Kommunikationer och Rättsväsendet ökar mycket. Nästa år, när tillväxten i ekonomin tar mer fart, ökar inkomsterna betydligt mer än i år.
Utgifterna ökar också men mindre än i år och långsammare än vad inkomsterna gör, vilket gör att sparandet stärks. I den här tabellen ser vi hela den offentliga sektorns finansiella sparande. I år är det ett underskott på 100 miljarder kronor. Det vill säga lika stort som förra året.
Sparandet i staten försvagas till följd av lågkonjunkturen, skattesänkningar och stora utgiftsökningar. Det är också här underskottet blir som störst. I kommunsektorn stärks i stället sparandet i år, trots att inkomsterna ökar betydligt långsammare än förra året. Förstärkningen förklaras av att utgifterna sjunker något då pensionskostnaderna återgår till en mer normal nivå.
Nästa år blir underskottet i offentlig sektor lägre. Det är framför allt sparandet i staten som förstärks men även sparandet i ålderspensionssystemet bidrar. Sparandet i kommunsektorn försvagas däremot nästa år då utgifterna ökar mer. Statens sparande fortsätter sedan att förbättras under prognosperioden, liksom sparandet i ålderspensionssystemet. Det gör att den offentliga sektorn går med överskott 2027, men sparandet i staten visar fortsatt underskott.
Förstärkningen av sparandet i staten påverkas dock av att ESV inte inkluderar någon bedömning av kommande finanspolitik. Och som sagt inte har med de förslag som regeringen har aviserat från kommande budgetpropositionen.
Den offentliga sektorns finansiella sparande visar alltså ett underskott på 100 miljarder kronor i år, vilket motsvarar -1,5 procent av BNP. Det strukturella sparandet, alltså det finansiella sparandet rensat för konjunktur- och engångseffekter beräknas visa ett underskott på -0,4 procent i år.
Det innebär att det är en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Även nästa år visar det strukturella sparandet ett underskott, om än mindre än i år. Det ligger då vid gränsen till en tydlig avvikelse, redan innan förslagen i budgetpropositionen för 2026 beaktats.
Maastrichtskulden stiger i år när såväl staten som kommunsektorn går med underskott. Nästa år fortsätter skulden att stiga något i nivå, men eftersom ekonomin växer snabbare så sjunker den i förhållande till BNP. Maastrichtskulden är i nivå med skuldankaret både i år och nästa år.
Tack för att ni har lyssnat. Ni hittar prognosrapporten på vår hemsida esv.se, och hör gärna av er på mejl till prognos@esv.se om ni har några frågor.
Kontakt
- Enhetschef
- Helena Kaplan
- helena.kaplan@statskontoret.se
- 08-690 43 07