Statsförvaltningen i korthet 2022

Sammanfattning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I den årliga rapporten Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation. Vi redogör för de förändringar som har skett under året och för trender under längre tid. De uppgifter vi redovisar bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar.

Två nya myndigheter från och med den första januari 2022

Den 1 januari 2022 fanns det 343 myndigheter under regeringen. Det är två myndigheter fler än ett år tidigare. Regeringen har också beslutat att inrätta ytterligare en ny myndighet som ska inleda sin verksamhet under sommaren 2022. Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat. Sedan år 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. Till myndigheter under regeringen räknar vi permanenta verksamheter med egen instruktion i förordning eller lag.

Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet samhällsskydd och rättsskipning. En av dessa är Polismyndigheten, som är den största myndigheten under regeringen. De flesta av myndigheterna är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Antalet årsarbetskrafter har ökat över tid

Antalet årsarbetskrafter i myndigheterna har ökat, trots att antalet myndigheter har minskat över tid. I dag finns det ungefär 241 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen. För tio år sedan fanns det ungefär 205 000 årsarbetskrafter. Statens andel av antalet anställda på arbetsmarknaden har i stort sett varit oförändrad under samma period.

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen

Nästan 40 procent av myndigheterna under regeringen är enrådighetsmyndigheter. I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Samtidigt har antalet styrelsemyndigheter ökat på senare tid. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid. Vår kartläggning visar att det finns 101 särskilda beslutsorgan och 65 särskilda rådgivande organ i myndigheterna under regeringen. Totalt sett är det 10 myndigheter som har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten bedömer myndigheternas kvalitet

Allmänheten uppfattar att myndigheterna under regeringen sköter sina uppgifter olika väl. Folkhälsomyndigheten, Skatteverket och Polisen är de myndigheter som allmänheten anser sköter sin uppgift bäst. De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med när det gäller hur de sköter sin uppgift är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Inledning

Statskontoret har i uppdrag att följa och beskriva den offentliga sektorns utveckling. I Statsförvaltningen i korthet redovisar vi information om den statliga förvaltningens struktur och organisation.

Vi redovisar bland annat uppgifter om antalet myndigheter, deras ledningsformer och särskilda organ. Rapporten beskriver även personalen i staten och hur många som arbetar i den statliga förvaltningen. Vi beskriver även allmänhetens uppfattning om vissa av de statliga myndigheterna.

Underlag och genomförande

Uppgifterna i den här rapporten bygger på statistik från andra aktörer och på egna kartläggningar. I rapporten redogör vi för förändringar som har skett under året, men även för trender under längre tid.

Vi använder data från flera olika källor

Rapporten bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), Domstolsverket och Arbetsgivarverket. Vi använder också uppgifter från den årliga undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför i samverkan med Statskontoret. Vi har även kartlagt vissa delar av innehållet i myndigheternas instruktioner.

Vi har beräknat antalet statliga myndigheter under regeringen utifrån uppgifter som Statskontoret har sammanställt från olika källor. I vår redovisning ingår de myndigheter som har fått en specifik förordning med instruktion från regeringen, samt myndigheter som styrs av en särskild lag. Ett ytterligare kriterium är att myndighetens uppdrag inte är tidsbegränsat.

Vi har fått uppgifter om myndigheternas årsarbetskrafter från SCB. Dessa uppgifter har vi kompletterat genom en egen undersökning, eftersom det saknas officiella uppgifter om årsarbetskrafter för ungefär 50 myndigheter. Det gäller framför allt mycket små myndigheter, ofta de nämndmyndigheter där de totala arbetsinsatserna är mindre än en heltidstjänst per år. De som arbetar vid de flesta av dessa myndigheter är anställda vid en så kallad värdmyndighet. Till exempel är Kammarkollegiet värdmyndighet för Statens skaderegleringsnämnd. Vi har hämtat information om årsarbetskrafter antingen direkt från dessa myndigheter eller från deras värdmyndighet. Uppgifter om årsarbetskrafter i domstolarna har vi fått från Domstolsverket.

Vi har använt två olika källor för att beskriva arbetskraften i den statliga sektorn. I första hand har vi använt statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS finns statistik till och med 2020. Vi har också använt oss av uppgifter om antalet anställda i staten från Arbetsgivarverket.

Statskontoret undersöker varje år hur allmänheten bedömer kvaliteten i den statliga verksamheten. Det gör vi i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Vi har baserat kapitel 6 i rapporten på resultaten från den senaste undersökningen.

Rapportens disposition

I kapitel 2 redovisar vi uppgifter om antalet myndigheter under regeringen och utvecklingen under senare år. Vi beskriver också myndigheterna utifrån verksamhetsområde och departement. Därtill redovisar vi vissa uppgifter om var i landet den statliga förvaltningen finns.

I kapitel 3 redovisar vi uppgifter om myndigheternas storlek mätt i antal årsarbetskrafter.

I kapitel 4 redogör vi för myndigheternas ledningsformer och för särskilda organ inom myndigheterna.

I kapitel 5 redovisar vi uppgifter om de som är anställda i staten.

I kapitel 6 beskriver vi allmänhetens uppfattning om kvaliteten i vissa av de statliga myndigheterna.

Myndigheter under regeringen

I det här kapitlet redovisar vi antalet myndigheter under regeringen och redogör för hur antalet har förändrats över tid. Vi redovisar även uppgifter om hur myndigheterna fördelar sig inom olika verksamhetsområden samt uppgifter om var i landet de finns.

Statskontoret definierar en myndighet som en varaktig verksamhet med en egen instruktion i förordning eller lag. Till myndigheter under regeringen räknar vi enbart permanenta verksamheter. Statliga förvaltningsmyndigheter, statliga affärsverk, domstolar och AP-fonderna ingår i vår definition av en myndighet.

Vi räknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet. Vi redovisar inte uppgifter om myndigheter under riksdagen, som till exempel Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen.

I vissa delar av redovisningen redogör vi för uppgifter om hela den statliga sektorn, där också myndigheter under riksdagen ingår. Då framgår det i texten att uppgifterna gäller för hela den statliga sektorn.

Det finns 343 myndigheter under regeringen

Den första januari 2022 fanns det 343 myndigheter under regeringen. Det är två myndigheter fler än ett år tidigare.

Två nya myndigheter från och med den första januari 2022

Regeringen inrättade två nya myndigheter den första januari 2022: Institutet för mänskliga rättigheter och Myndigheten för psykologiskt försvar.

Institutet för mänskliga rättigheter är en styrelsemyndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Myndigheten ska arbeta för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i bland annat regeringsformen och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.^[1]

Myndigheten för psykologiskt försvar är en enrådighetsmyndighet under Justitiedepartementet. Myndigheten ska leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, stödja sådan verksamhet och bidra till att stärka befolkningens motståndskraft.^[2]

Ytterligare en myndighet tillkommer under 2022

Regeringen och riksdagen har även beslutat att inrätta en ny myndighet som ska inleda sin verksamhet under sommaren 2022: Fondtorgsnämnden. Fondtorgsnämnden ska vara en nämndmyndighet med Pensionsmyndigheten som värdmyndighet. Myndigheten ska förvalta och upphandla fonder till premiepensionens fondtorg.^[3]

Antalet myndigheter har minskat i ett längre perspektiv

Under det senaste årtiondet har antalet myndigheter från år till år oftast inte förändrats mycket (figur 1), utom mellan 2014 och 2015 då Polismyndigheten bildades genom att slå samman Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de 21 regionala länspolismyndigheterna. Men i ett längre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt. Sedan år 2005 har antalet myndigheter under regeringen minskat med nästan 200. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter under regeringen.^[4]

Figur 1. Antal myndigheter under regeringen.

Kommentar: Gäller 1 januari varje år. I tidigare upplagor av Statsförvaltningen i korthet har vi uppgett att det fanns 552 myndigheter under regeringen 2005, vilket inte stämmer. I den siffran var även 10 myndigheter under riksdagen inräknade.

Källa: SCB och Statskontoret.

Myndigheterna har blivit färre men större

Myndigheterna under regeringen har blivit färre till antalet, men större sett till antal anställda i genomsnitt. Den främsta anledningen till att antalet myndigheter har minskat är att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter. De har då gått från så kallade myndighetskoncerner till enmyndigheter. Regeringen har också slagit ihop mindre myndigheter till större myndigheter, eller införlivat mindre myndigheter i större myndigheter. Flera av de största myndigheterna i statsförvaltningen har tidigare varit myndighetskoncerner med en regional organisation. Det gäller till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Myndigheterna kan delas in i tio verksamhetsområden

Myndigheternas verksamheter och funktioner är i många fall mycket olika varandra. Men det går att dela in dem i några generella grupper utifrån deras verksamhetsområde.

Vi använder de verksamhetsområden som framgår av OECD:s officiella indelning av offentlig verksamhet, Classification of the Functions of Government (Cofog). OECD delar in den i följande tio områden:

• Allmän offentlig förvaltning
• Bostadsförsörjning och samhällsutveckling
• Fritid, kultur och religion
• Försvar
• Hälso- och sjukvård
• Miljöskydd
• Näringslivsfrågor
• Samhällsskydd och rättsskipning
• Socialt skydd
• Utbildning.^[5]

Flest myndigheter finns inom området samhällsskydd och rättsskipning

Myndigheterna är koncentrerade till ett fåtal verksamhetsområden (figur 2). Flest myndigheter finns inom verksamhetsområdet Samhällsskydd och rättsskipning. Det beror på att landets domstolar ingår i det verksamhetsområdet. Förhållandevis många myndigheter finns också inom områdena Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Utbildning. Det finns betydligt färre myndigheter inom områdena Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Miljöskydd samt Hälso- och sjukvård.

Figur 2. Antal myndigheter under regeringen efter verksamhetsområde, 2022

Källa: ESV och Statskontorets egna beräkningar.

Ytterligare ett exempel på hur myndigheterna skiljer sig åt är att det är drygt 160 myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter. Det gäller med andra ord knappt hälften av myndigheterna. Sådana myndigheter finns inom samtliga verksamhetsområden.

Flest myndigheter finns under Justitiedepartementet

Nästan en tredjedel av myndigheterna finns under Justitiedepartementet. Det beror på att domstolarna ligger där. Om vi räknar bort domstolarna så finns det flest myndigheter under Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Under Finansdepartementet ligger bland annat de 21 länsstyrelserna och de 6 AP-fonderna. Under Utbildningsdepartementet ligger bland annat 30 högskolor och universitet.^[6]

Tabell 1. Antal myndigheter per departement, 2022.

Anmärkning: Det förekommer viss avrundningsdifferens i kolumnen som anger andel. Därför summerar kolumnen inte till 100 procent.

Flest statligt anställda finns i Stockholms län

Det finns flest statligt förvärvsarbetande i Stockholms län. Även i Västra Götalands, Skåne och Uppsala län är antalet statligt förvärvsarbetande förhållandevis högt. Lägst antal statligt förvärvsarbetande finns i Gotlands, Kronobergs, Kalmar och Jämtlands län (figur 3).

Figur 3. Antal statligt förvärvsarbetande per län, 2020.

Kommentar: Figuren avser förvärvsarbetande i statlig förvaltning, exklusive affärsverk.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), 2020.

Ett annat sätt att undersöka den statliga närvaron är att beräkna en så kallad lokaliseringskvot. Det vill säga att relatera andelen statligt anställda per län till den andel av befolkningen som bor i länet. Ju större kvoten är desto större är antalet statligt anställda i förhållande till befolkningen i länet. Om ett län har en lokaliseringskvot på 1,0 innebär det att antalet statligt förvärvsarbetande ligger i nivå med befolkningen. Om kvoten är mindre än 1,0 innebär det att andelen statligt förvärvsarbetande är lågt i förhållande till befolkningen.^[7]

Uppsala, Gotlands, och Norrbottens län har högst lokaliseringskvot år 2020. Lägst kvot har Kronobergs, Jönköpings och Hallands län.

Figur 4. Antal anställda i statlig förvaltning i förhållande till befolkningen.

Kommentar: Intervallet är konstruerat så att alla kategorier så långt som möjligt innehåller samma antal län.

Källa: SCB:s befolkningsstatistik per län 2020 och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik 2020 (förvärvsarbetande 16–74 år med bostad i regionen (nattbefolkning) efter region och arbetsställets sektorstillhörighet). Figuren gäller anställda i statlig förvaltning enligt RAMS.

Länsstyrelserna har i uppdrag av regeringen att redovisa statlig närvaro och service i länen.^[8] Deras senaste kartläggning visar att det under 2020 fanns statliga arbetsställen i samtliga 21 län och i 268 av landets 290 kommuner.^[9]

Inga beslut om att omlokalisera myndigheter under 2022

Regeringen har inte fattat beslut om att omlokalisera någon statlig myndighet under 2022. Men regeringen planerar att omlokalisera delar av fyra myndigheters verksamhet från Stockholm till Härnösand.^[10] Regeringen har också sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna flera nya servicekontor i landet under 2022 och 2023, och Skolverket i uppdrag att etablera flera nya regionala kontor.^[11]

Regeringen har tidigare omlokaliserat myndigheter

Regeringen har under senare år omlokaliserat myndigheter för att öka statens regionala närvaro. Regeringens ambition att öka antalet statliga arbetstillfällen utanför Stockholm får också genomslag när myndigheter flyttar tjänster från Stockholm till andra delar av landet.^[12]

Regeringen har sedan 2016 fattat beslut om att omlokalisera hela eller delar av nästan 20 myndigheter. Regeringen har också beslutat om att placera vissa nya myndigheter utanför Stockholms län för att öka den statliga närvaron i landet. De två myndigheter som regeringen inrättade den första januari 2022 ligger till exempel utanför Stockholm. Institutet för mänskliga rättigheter finns i Lund och Myndigheten för psykologiskt försvar har sitt huvudkontor i Karlstad. Under 2021 gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att lokalisera delar av sin verksamhet i Kiruna.^[13]

Flera nya servicekontor under 2022 och 2023

Regeringen har sedan tidigare gett Statens servicecenter i uppdrag att öppna minst 28 nya servicekontor under 2022 och 2023. Kontoren ska främst inrättas i gles- och landsbygden samt i socialt utsatta områden.^[14]

Under 2022 kommer Statens servicecenter att öppna 14 nya servicekontor, bland annat i Åre, Filipstad, Borgholm och Laholm. När samtliga nya servicekontor har inrättats 2023 kommer det att finnas nästan 150 servicekontor i landet.^[15]

Myndigheternas storlek

I det här kapitlet redovisar vi myndigheternas storlek i antal årsarbetskrafter. Vi redogör för hur många årsarbetskrafter som finns i myndigheterna under regeringen och för vissa skillnader jämfört med tidigare år.

Vi använder måttet antal årsarbetskrafter för att jämföra myndigheternas storlek. Antalet årsarbetskrafter motsvarar antalet anställda omräknat till heltidstjänster.

Myndigheterna varierar stort i antal årsarbetskrafter

Det finns allt från tiotusentals årsarbetskrafter hos de största myndigheterna under regeringen till mindre än en hel årsarbetskraft hos de minsta. Totalt finns det ungefär 241 000 årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen.

Figur 5. Antal myndigheter under regeringen indelade efter antal årsarbetskrafter, 2022.

Kommentar: Vi saknar uppgifter om tre myndigheter. En av dessa är en liten myndighet som vi redovisar i kategorin 0–49. Två myndigheter saknas alltså i figuren ovan (FRA och Säpo).

Källa: SCB, Domstolsverket, myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Många myndigheter är små

Många myndigheter är förhållandevis små. Drygt 40 procent av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter. Något mer än 25 procent av myndigheterna har färre än 30 årsarbetskrafter. Bland de minsta myndigheterna finns ett antal nämndmyndigheter, till exempel Krigsförsäkringsnämnden och Statens ansvarsnämnd. De har färre än en halv årsarbetskraft var.

Polisen och Försvarsmakten är störst

Fyra myndigheter har fler än 10 000 årsarbetskrafter. Den största är Polismyndigheten som har drygt 32 000 årsarbetskrafter. Näst störst är Försvarsmakten, som följs av Försäkringskassan och Kriminalvården. Försvarsmakten har drygt 22 000 årsarbetskrafter, och både Försäkringskassan och Kriminalvården har ungefär 12 000 årsarbetskrafter.

Bland domstolarna är Förvaltningsrätten i Stockholm störst, med drygt 450 årsarbetskrafter. I övrigt är många domstolar små i förhållande till andra myndigheter. Majoriteten av domstolarna har färre än 50 årsarbetskrafter.

Bland universiteten och högskolorna är Lunds universitet störst, följt av Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Vid Lunds universitet finns drygt 7 400 årsarbetskrafter, vid Uppsala universitet knappt 6 700 och vid Göteborgs universitet drygt 5 700. Övriga universitet och högskolor har mellan 60 och 5 000 årsarbetskrafter. Minst är Kungliga konsthögskolan.

Årsarbetskrafterna i myndigheterna har ökat

Under 2021 ökade antalet årsarbetskrafter i myndigheterna under regeringen med ungefär tre tusen. Årsarbetskrafterna har ökat varje år under de senaste tio åren (figur 6).

Figur 6. Antal årsarbetskrafter i myndigheter under regeringen, tusental.

Kommentar: Uppgifterna är från februari varje år med vissa undantag. För AP-fonderna använder vi uppgifter från årsredovisningarna.

Källa: SCB, Domstolsverket, myndigheternas årsredovisningar, mejluppgifter från myndigheter samt Statskontorets egna beräkningar.

Vissa myndigheter har ökat i storlek, medan andra har minskat

Vissa myndigheter har ökat förhållandevis mycket i storlek under året. I absoluta tal har Kriminalvården och Tillväxtverket ökat mest. Regeringen har under senare tid tillfört resurser till Kriminalvården så att myndigheten ska kunna utöka sin kapacitet, eftersom myndigheten behöver kunna hantera den ökade beläggningen i häkten och på anstalter. Tillväxtverket har behövt förstärka personalen för att hantera den ökade arbetsbelastningen under covid-19-pandemin.

Arbetsförmedlingen och Åklagarmyndigheten är de myndigheter som i absoluta tal har minskat mest under 2021. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är de myndigheter som har minskat mest i absoluta tal under de senaste fem åren. Försvarsmakten och Polismyndigheten är de myndigheter som har ökat mest i absoluta tal under samma period.

Myndigheternas ledningsformer och särskilda organ

I det här kapitlet beskriver vi myndigheternas organisering, det vill säga vilka ledningsformer och särskilda organ som de har. Vi redovisar uppgifter för i år och vissa förändringar som har skett sedan Statskontoret kartlade myndigheternas ledningsformer och särskilda organ 2014.^[16]

Det finns tre ledningsformer i myndigheter

Regeringen anger en myndighets ledningsform i myndighetens instruktion. Myndighetsförordningen (2007:515) beskriver tre olika ledningsformer.

I en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen.

I en styrelsemyndighet är det en styrelse som är myndighetens ledning och som har det fulla ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Myndighetschefen svarar för den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

I en nämndmyndighet är det nämndens ledamöter som kollektivt är myndighetens ledning. Till skillnad från de andra två ledningsformerna saknar nämndmyndigheterna en myndighetschef. Vissa av dem har i stället en kanslichef som sköter de administrativa uppgifterna.

Det finns myndigheter som har ledningsformer som fungerar annorlunda och som därmed faller utanför ramen för dessa tre former. Det gäller högskolor och universitet, AP-fonderna och några andra myndigheter. Både högskolor och universitet samt AP-fonderna leds visserligen av styrelser, men dessa styrelser är av ett annat slag än de som myndighetsförordningen beskriver.

Enrådighetsmyndighet är den vanligaste ledningsformen

Enrådighet är den vanligaste ledningsformen bland myndigheterna under regeringen. Det finns sammanlagt 131 enrådighetsmyndigheter. Det motsvarar nästan 40 procent av det totala antalet myndigheter i Sverige. Antalet enrådighetsmyndigheter år 2022 är samma som år 2014 (tabell 2). Detta gäller trots att regeringen sedan 2014 har ombildat flera enrådighetsmyndigheter till styrelsemyndigheter. Det beror på att regeringen ofta har valt enrådighet som ledningsform för nya myndigheter. Till exempel valde regeringen enrådighet som ledningsform när den inrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Myndigheten för digital förvaltning 2018.

Nästan tre fjärdedelar (95) av de 131 enrådighetsmyndigheterna har ett insynsråd. Det är regeringen som bestämmer om det ska finnas ett insynsråd vid myndigheten eller inte. Insynsrådens uppgift är att ha insyn i myndigheten och att ge råd till myndighetschefen.

Tabell 2. Myndigheternas ledningsform (antal).

Källa: Myndigheternas instruktioner.

*Hit räknas Arbetsgivarverket, Lagrådet, Regeringskansliet, Styrelsen för samefonden, Svenska FAO-kommittén och Svenska ILO-kommittén.

**Hit räknades tidigare de regionala länspolismyndigheterna i vår kartläggning 2014. Dessa upphörde från 1 januari 2015. Nu finns endast Sametinget kvar i kategorin.

Antalet styrelsemyndigheter har ökat sedan 2014

Styrelsemyndigheterna har blivit fler sedan 2014. Under perioden har flera enrådighetsmyndigheter ombildats till styrelsemyndigheter. Några exempel är Socialstyrelsen, Skatteverket och Statens jordbruksverk. Det är vanligt att stora myndigheter leds av en styrelse.

Antalet nämndmyndigheter har minskat sedan 2014

Nämndmyndigheterna har blivit färre sedan 2014. Det beror delvis på att vissa nämndmyndigheter har upphört, men också på att vissa har införlivats i andra myndigheter. Ett exempel är nämndmyndigheten E-legitimationsnämnden som 2018 uppgick i den nybildade Myndigheten för digital förvaltning. Ett annat exempel är de sex regionala etikprövningsnämnderna som 2019 uppgick i den nybildade Etikprövningsmyndigheten.

17 myndigheter har en överdirektör

17 myndigheter ska enligt sin instruktion ha en överdirektör. Det är regeringen som utser en myndighets överdirektör. Överdirektören är myndighetschefens ställföreträdare.^[17] Några exempel på myndigheter som enligt sin instruktion ska ha en överdirektör är Tillväxtverket, Luftfartsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Det finns ytterligare ett antal myndigheter som enligt sin instruktion ska ha någonting som liknar en överdirektör. Till exempel ska Riksantikvarieämbetet ha en överantikvarie. Ett annat exempel är att länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ska ha en länsöverdirektör och att övriga länsstyrelser ska ha ett länsråd.

Vissa myndigheter inrymmer särskilda organ

Inom en del myndigheter finns så kallade särskilda organ. En del av dessa kan fatta egna beslut, medan andra är rådgivande.^[18] Regeringen beslutar i många fall om vissa eller samtliga ledamöter i dessa organ. I de flesta fall är det myndighetschefen som är ordförande. Vår kartläggning omfattar de särskilda organ som regleras i myndigheternas instruktioner.^[19]

Särskilda beslutsorgan beslutar om frågor av olika slag. De kallas ofta råd, nämnder eller delegationer. Det finns också fristående myndigheter som kallas råd, nämnder eller delegationer. Den huvudsakliga skillnaden mellan dem är att de råd, nämnder eller delegationer som är fristående myndigheter regleras av en egen instruktion.

Särskilda rådgivande organ besitter ofta någon typ av expertkunskap. Till exempel är vissa av de rådgivande organen vetenskapliga råd och vissa bidrar med råd eller tolkningar av författningsfrågor. De särskilda rådgivande organen fattar inte egna beslut.

Statskontoret har tidigare kartlagt och analyserat hur de särskilda organen är konstruerade. Vår kartläggning visar exempelvis att det inte finns några bestämmelser om särskilda organ i myndighetsförordningen. Analysen visar att särskilda organ verkligen är särskilda, eftersom de inte liknar varandra.^[20]

Det finns över 160 särskilda organ i myndigheterna

Vår kartläggning visar att det finns 166 särskilda organ i myndigheterna. Av dessa är 101 särskilda beslutsorgan och 65 särskilda rådgivande organ.

Det är 55 myndigheter som har minst ett särskilt beslutsorgan. Det är en myndighet färre än förra året, vilket beror på att Konstnärliga rådet vid Statens musikverk har upphört. Det totala antalet särskilda beslutsorgan är trots det samma som förra året. Det beror på att regeringen har inrättat det särskilda beslutsorganet Delegationen för kommunal ekonomi i balans vid Kammarkollegiet (SFS 2021:821).^[21] Flest särskilda beslutsorgan har Vetenskapsrådet (sju stycken) och Statens jordbruksverk (sex stycken).

Det är 45 myndigheter som har minst ett särskilt rådgivande organ. Det är två fler myndigheter än förra året. Det beror delvis på att vi i förra årets redovisning inte räknade Etiska rådet vid Polismyndigheten som ett rådgivande organ, vilket vi gör nu. Det beror också på att regeringen har beslutat att den nybildade myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter ska ha ett rådgivande organ. Det rådgivande organet ska tillföra myndigheten kunskaper och erfarenheter från det civila samhällets och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter.^[22]

Tio myndigheter har både minst ett särskilt beslutsorgan och ett särskilt rådgivande organ. Många myndigheter har mer än ett särskilt beslutsorgan (tabell 3).

Tabell 3. Särskilda organ i myndigheterna 2022 (antal).

Källa: Statskontorets kartläggning av myndigheternas instruktioner.

Antalet särskilda organ i myndigheterna har blivit fler över tid

Antalet särskilda beslutsorgan och särskilda rådgivande organ har ökat över tid. Under 2013 fanns det 97 särskilda beslutsorgan fördelade på 51 myndigheter och 59 särskilda rådgivande organ fördelade på 46 myndigheter.^[23] Totalt finns det 10 fler särskilda organ i år än under 2013.

De som arbetar i myndigheterna

I det här kapitlet redovisar vi vissa uppgifter om medarbetarna i den statliga sektorn. Det handlar exempelvis om kön, ålder och utbildningsbakgrund. Vi redovisar också uppgifter om andelen tillsvidareanställda och andelen tidsbegränsat anställda, samt om sjukfrånvaron i staten.

Antalet anställda anger hur många som arbetar i staten

Vi använder oss av begreppet anställda när vi talar om antalet personer som arbetar i staten, på heltid eller deltid. Detta begrepp skiljer sig från begreppet årsarbetskrafter som är ett mått på antalet anställda omräknat till heltidstjänster. Vi använder uppgifter om antalet anställda för att kunna säga något om de anställda i statsförvaltningen som grupp, exempelvis när vi delar in gruppen efter arbetsområde, kön eller ålder.

Vi har hämtat statistiken över de anställda i statsförvaltningen från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara, eftersom definitioner och tidpunkten för när de har uppdaterats kan skilja sig åt. I vissa delar av kapitlet ingår hela den statliga sektorn i begreppet anställda. Det betyder att myndigheter under riksdagen, Regeringskansliet och riksdagens anställda är inkluderade. I andra delar redovisar vi endast uppgifter om de anställda i myndigheter under regeringen. Vi redogör i varje del vilken grupp som uppgifterna gäller för.

Antalet anställda i den statliga sektorn har ökat

Antalet anställda i staten som helhet har ökat under perioden 2010–2020 (figur 7). Antalet anställda har alltså ökat trots att antalet statliga myndigheter har minskat under samma period.

Figur 7. Antal anställda i statlig sektor 2010–2020.

Kommentar: I figuren omfattar statlig sektor de som är anställda i statlig förvaltning och statliga affärsverk.

SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).^[24]

Den statliga sektorn är fortfarande en liten del av den totala arbetsmarknaden

Staten står sedan länge för en liten andel av den totala arbetsmarknaden. År 2020 arbetade ungefär fem procent av de anställda på hela arbetsmarknaden inom den statliga sektorn (figur 8). Andelen statligt anställda har legat på ungefär samma nivå sedan år 2000.^[25]

Figur 8. Andel anställda i staten och övriga sektorer 2020 (procent).

Kommentar: I kategorin Staten ingår statlig förvaltning och statliga affärsverk. Kategorin Övriga offentliga institutioner syns inte i figuren, eftersom dess andel endast är 0,03 procent.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Främst fyra områden sysselsätter de anställda i myndigheterna under regeringen

Det totala antalet anställda i myndigheter under regeringen var ungefär 272 000 år 2021.^[26] De fyra områden där flest anställda vid myndigheterna under regeringen arbetar är:

• forskning och utbildning
• administration och ekonomi
• utredning
• rättsligt arbete.^[27]

Figur 9. Anställda i myndigheter under regeringen per arbetsområde 2021 (procent)

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. Det totala antalet anställda som andelarna avser är 272 132.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat materialet.

Könsfördelningen i staten är jämn

Det är ungefär lika många män och kvinnor som arbetar i den statliga sektorn (figur 10). Under 2020 utgjorde kvinnor 53 procent av de som arbetar i statlig sektor, medan män utgjorde 47 procent. I den offentliga sektorn i övrigt är könsfördelningen mer ojämn. I kommuner utgjorde kvinnor 73 procent och män 27 procent under 2020. I regioner utgjorde kvinnor 78 procent och män 22 procent.^[28]

Figur 10. Kvinnor och män i statlig sektor (procent).

Kommentar: Figuren visar anställda män och kvinnor i hela den statliga sektorn (statlig förvaltning och statliga affärsverk).

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Andelen kvinnor i staten har ökat i ett längre perspektiv

I ett längre perspektiv har andelen kvinnor som arbetar i staten ökat. I slutet av nittiotalet var ungefär 60 procent av de som arbetade i staten män. Sedan 2010 har andelen kvinnor varit större än andelen män som arbetar i staten. Under perioden 2010–2020 har antalet kvinnor som arbetar i staten ökat med 20 procent. Antalet män har under samma period ökat med 10 procent.

Ojämn könsfördelning inom vissa arbetsområden

Könsfördelningen bland de anställda i myndigheter under regeringen skiljer sig åt inom olika verksamhetsområden. Störst skillnad finns inom området militärt arbete. Där är 88 procent av de anställda män. Kvinnor är i klar majoritet inom områdena kund- och medborgarservice samt utredning. Könsfördelningen är jämnast inom områdena förvaltning, skötsel m.m., samt forskning och utbildning.

Figur 11. Andel anställda kvinnor och män inom olika verksamhetsområden, 2021 (procent).

Kommentar: Uppgifterna gäller anställda i myndigheter under regeringen. Både anställda med månadslön och med timlön ingår.

Källa: Arbetsgivarverket. Statskontoret har bearbetat siffrorna.

Det är få av de anställda som är under 25 år

Av de som är anställda i statlig sektor är det få som är under 25 år. Det hänger ihop med att utbildningsnivån generellt sett är högre inom den statliga sektorn än på arbetsmarknaden i övrigt (se avsnitt 5.6). Drygt 70 procent av de som är anställda i statlig sektor är mellan 25 och 54 år.

Figur 12. Antal män och kvinnor i statlig sektor per ålderskategori, 2020.

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

Under de senaste tio åren har andelen anställda som är mellan 25 och 54 år ökat något. Det är framför allt andelen kvinnor i åldersgruppen 25–54 som har ökat under perioden. Jämfört med 2010 har andelen anställda som är yngre än 25 år ökat något, medan andelen anställda som är 55 år eller äldre har minskat.^[29]

Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning

De som är statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbetsmarknaden i stort. Av de anställda i myndigheter under regeringen hade knappt 79 procent en eftergymnasial utbildning 2021.^[30] På hela arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning omkring 54 procent. Ungefär 14 procent av de anställda i myndigheter under regeringen har en forskarutbildning. De flesta av dessa finns inom utbildningssektorn.^[31]

Kvinnor som är anställda i myndigheter under regeringen har en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än män. Även på arbetsmarknaden i stort är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än motsvarande andel för män.^[32]

Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund ökar

Andelen anställda i myndigheter under regeringen som har utländsk bakgrund har ökat från omkring 15 procent 2011 till ungefär 22 procent 2021 (figur 13). Trenden blir ännu tydligare när vi studerar andelen personer med utländsk bakgrund bland de nyanställda i myndigheter under regeringen. Denna andel var drygt 29 procent 2021 och var ungefär samma som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen (drygt 30 procent). Könsfördelningen bland de anställda i myndigheter under regeringen med utländsk bakgrund är jämn. En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda. Förutom de som är födda i något annat land räknas även personer med okänt födelseland som utrikes födda.

Figur 13. Andel personer med utländsk bakgrund (procent)

Kommentar: Staten avser myndigheter under regeringen exklusive Polisen. Uppgifter om andel förvärvsarbetande med utländsk bakgrund 2021 fanns inte tillgängliga vid publiceringen av denna rapport.

Källa: Arbetsgivarverket och SCB.

De flesta statsanställda är tillsvidareanställda

Under 2021 var 80 procent av de som arbetade i myndigheterna under regeringen tillsvidareanställda. 20 procent var visstidsanställda. Det är ungefär samma proportioner som under tidigare år.

Figur 14. Antal tillsvidareanställda och antal med tidsbegränsad anställning i myndigheterna under regeringen, 2011–2021.

Källa: Arbetsgivarverket.

Hur stor andelen visstidsanställda är skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Det finns till exempel en relativt stor andel visstidsanställda vid universitet och högskolor. En del visstidsanställningar beror på arbetets karaktär. Till exempel är soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna visstidsanställda.

Den statliga sektorn som helhet har en ungefär lika stor andel tillsvidareanställda som andra sektorer. Under 2021 hade ungefär 86 procent av de anställda i den statliga sektorn en fast anställning. I den kommunala sektorn var motsvarande andel cirka 83 procent, och i den privata sektorn cirka 86 procent.^[33]

Sjukfrånvaron i staten har minskat något

Sjukfrånvaron i myndigheterna var 3,6 procent av den ordinarie arbetstiden under 2021. Det är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2020.

Långtidsfrånvaron (mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron var 48,9 procent under 2021. Den har ökat i förhållande till 2020, då den var 45,9 procent.

Sjukfrånvaron minskade för både kvinnor och män under 2021. Kvinnornas sjukfrånvaro minskade med 0,4 procentenheter, från 4,9 till 4,5 procent. Sjukfrånvaron för män minskade med 0,3 procentenheter till 3,6 procent.^[34]

Allmänhetens uppfattning om kvaliteten i de statliga verksamheterna

I det här kapitlet redovisar vi allmänhetens uppfattning om tio myndigheter. Kapitlet bygger på den undersökning som SOM-institutet genomför varje år i samverkan med Statskontoret. Några stora myndigheter har ingått i undersökningen varje år, medan andra varierar mellan åren för att spegla bredden i och belysa olika aspekter av förvaltningen.

Statskontoret har i samverkan med SOM-institutet vid Göteborgs universitet under de senaste elva åren undersökt hur allmänheten uppfattar verksamheten inom den offentliga förvaltningen.^[35] I 2021 års mätning ingick tio myndigheter (se tabell 4).

Följande myndigheter har ingått i undersökningen varje år sedan 2015:

• Skatteverket
• Polismyndigheten
• Arbetsförmedlingen
• Försäkringskassan
• Migrationsverket.

Stora skillnader när det gäller hur allmänheten uppfattar myndigheterna

Allmänhetens uppfattning om de tio myndigheter som ingick i undersökningen 2021 skiljer sig tydligt åt (tabell 4). Sex av myndigheterna har en positiv betygsbalans. Det innebär att det är en större andel av allmänheten som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska bra än den andel som tycker att myndigheten utför sitt arbete mycket eller ganska dåligt. Fyra av myndigheterna har en negativ betygsbalans.

Tabell 4. Svenska folkets bedömning av 10 myndigheters arbete 2021 (procent).

Kommentar: Frågan lyder: ”Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?”. Balansmåttet visar andelen som svarat mycket eller ganska bra minus andelen som svarat mycket eller ganska dåligt. Rangordningen i tabellen följer högst betygsbalans.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2021.

Allmänheten är mest nöjd med Folkhälsomyndigheten, Skatteverket och Polisen

Folkhälsomyndigheten, Skatteverket och Polisen är de myndigheter som har högst betygsbalans år 2021. Det är också de myndigheter som flest svarande har kännedom om. Folkhälsomyndigheten är den myndighet som allmänheten varit mest nöjd med 2021, samtidigt som myndighetens betygsbalans har minskat i jämförelse med förra året. Skatteverket har under flera år haft en hög betygsbalans, och landar i år på ett något högre betyg än 2020. Även Polisen får i 2021 års mätning en högre betygsbalans än förra året. Utöver dessa myndigheter har också Socialstyrelsen, MSB och Spelinspektionen en positiv betygsbalans.

Fortsatt missnöje med några stora myndigheter

De myndigheter som allmänheten är minst nöjd med är Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Både Migrationsverket och Försäkringskassan har en lägre betygsbalans än 2020, medan Arbetsförmedlingen landar på samma betyg som 2020.

Skolverket är den fjärde myndigheten som har en negativ betygsbalans i 2021 års mätning. Men myndighetens balansmått är relativt nära 0 (-3). Allmänhetens uppfattning av hur väl myndigheten sköter sin uppgift har ökat sedan 2019 då myndigheten senast var med i undersökningen.

Den positiva trenden för Polisen håller i sig, men andra får fortsatt negativa betyg

Allmänhetens uppfattning om hur väl Polismyndigheten sköter sin uppgift har ökat för femte året i rad. Men Försäkringskassan får i år en betygsbalans på -17. Myndigheten har haft en negativ betygsbalans de senaste fem åren. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har haft en negativ betygsbalans samtliga år som de har varit med i undersökningen.

Figur 15. Allmänhetens uppfattning om hur ett urval av myndigheter sköter sin uppgift 2011–2021, betygsbalans.*

Kommentar: Observera att data saknas för Skatteverket 2011, 2012 och 2014. Data saknas för Polismyndigheten 2011 och 2012. Data saknas för Migrationsverket 2010, 2012 och 2014. Dessa år var de myndigheterna inte med i undersökningen. För de åren har vi fyllt i myndighetens senast uppmätta siffra för att möjliggöra figuren.

*Balansmåttet visar andelen som svarat att myndigheten sköter sin uppgift mycket eller ganska bra minus andelen som svarat mycket eller ganska dåligt.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011–2021.

De flesta myndigheter har fått positiva betyg de senaste åren

Allmänheten har över åren gett positiva betyg till de flesta myndigheter (tabell 5). Bara 7 av de 29 myndigheter som någon gång har ingått i undersökningen har vid minst ett tillfälle fått en negativ betygsbalans. Förutom de 4 som ingick i 2021 års mätning (se avsnitt 6.2.2) har också Inspektionen för vård och omsorg, Energimarknadsinspektionen och Spelinspektionen tidigare fått en negativ betygsbalans.

De övervägande positiva betygen från allmänheten indikerar att de har förtroende för den statliga förvaltningen. Samtidigt är det tydligt att allmänheten håller fast vid en negativ uppfattning om några av de stora statliga myndigheterna.

Tabell 5. Allmänhetens uppfattning om myndigheter, betygsbalans, 2010–2021.

Kommentar: Balansmåttet är andelen som uppfattar att myndigheten sköter sin uppgift mycket eller ganska bra minus andelen som anser att den
sköter sin uppgift mycket eller ganska dåligt. Ett balansmått på 100 innebär att alla svarande är nöjda, medan -100 innebär att alla är missnöjda.

*Allmänna reklamationsnämnden, Centrala studiestödsnämnden, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, Statistiska centralbyrån.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2021.

Positiva omdömen för Statens servicecenter

I SOM-undersökningen ingår även Statens servicecenter. Frågorna som berör de statliga servicekontoren skiljer sig från frågorna för de andra myndigheterna, eftersom kontoren ger service och vägledning i andra myndigheters tjänster.

Undersökningen visar att de flesta som har besökt ett statligt servicekontor är förhållandevis nöjda med väntetiden, lokaliseringen och den hjälp som de fick (figur 16). Samtidigt är det endast 12 procent av de svarande i undersökningen som har besökt ett statligt servicekontor under det senaste året.

Figur 16. Andel som instämmer i påståenden om Statens servicecenter (procent).

Kommentar: Frågan lyder ”Om ja, i vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden om ditt senaste besök”. Endast de som besökt ett statligt servicekontor har svarat på frågan. Andelarna baseras på 197, 199 respektive 200 svarande.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2021.

Referenser

Arbetsgivarverket (2022). Sjukfrånvaro i staten 2021. Dnr 2022/0169.

Länsstyrelserna (2022). Kartläggning av statlig närvaro och service 2021.

OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a glance 2013, OECD Publishing, Paris.

Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att etablera ett kontor i Kiruna. Pressmeddelande 2021-03-24.

Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att öppna minst 28 nya servicekontor. Pressmeddelande 2021-05-26.

Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Regeringsbeslut 2021-09-23.

Regeringskansliet (2022). Regeringen ökar den statliga närvaron i Härnösands kommun. Pressmeddelande 2022-06-07.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/2022:SfU24. Ett bättre premiepensionssystem, Riksdagsskrivelse 2021/2022:330.

Statens servicecenter (2021). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 1.

Statskontoret (2005:32). Statsförvaltningens utveckling 1990–2005.

Statskontoret (2014:4). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys.

Statskontoret (2016:8). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag.

Statskontoret (2018). Myndigheternas personalansvarsnämnder.

Statskontoret (2019:13). Planerad lokalisering av statlig verksamhet. En kartläggning av tio större myndigheter.

Bilaga

Myndigheter under regeringen utifrån departement

Arbetsmarknadsdepartementet

Finansdepartementet

Försvarsdepartementet

Infrastrukturdepartementet

Justitiedepartementet

Kulturdepartementet

Miljödepartementet

Näringsdepartementet

Socialdepartementet

Statsrådsberedningen

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Fotnoter

1. Lag (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. ↑

2. Förordning (2021:936) med instruktion för Myndigheten för psykologiskt försvar. ↑

3. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/2022:SfU24. Ett bättre premiepensionssystem, Riksdagsskrivelse 2021/2022:330. ↑

4. Statskontoret (2005). Statsförvaltningens utveckling 1990–2005. ↑

5. OECD (2013). Classification of the Functions of Government (COFOG). Government at a glance 2013. ↑

6. Det finns 31 universitet och högskolor. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ligger under Näringsdepartementet. ↑

7. Läs mer om definitionen i Statskontoret (2016). Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag. ↑

8. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna. ↑

9. Länsstyrelserna (2022). Kartläggning av statlig närvaro och service 2021. ↑

10. Regeringskansliet (2022). Regeringen ökar den statliga närvaron i Härnösands kommun. Pressmeddelande 2022-06-07. ↑

11. Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att öppna minst 28 nya servicekontor. Pressmeddelande 2021-05-26 och Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Regeringsbeslut 2021-09-23. ↑

12. Statskontoret (2019). Planerad lokalisering av statlig verksamhet. En kartläggning av tio större myndigheter. ↑

13. Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att etablera ett kontor i Kiruna. Pressmeddelande 2021-03-24. ↑

14. Regeringskansliet (2021). Uppdrag till Statens servicecenter att öppna minst 28 nya servicekontor. Pressmeddelande 2021-05-26. ↑

15. Statens servicecenter (2021). Regeringsuppdrag att öppna nya servicekontor – Delredovisning 1. ↑

16. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

17. 24§ myndighetsförordningen (2007:515). ↑

18. Det finns också personalansvarsnämnder. Dessa omfattas inte av vår kartläggning. Läs om myndigheternas personalansvarsnämnder i Statskontoret (2018). Myndigheternas personalansvarsnämnder. ↑

19. Vi har identifierat enstaka exempel på särskilda organ som regleras i andra förordningar, men dessa ingår inte i vår kartläggning. ↑

20. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

21. Vid Kammarkollegiet finns sedan tidigare det särskilda beslutsorganet Fonddelegationen. ↑

22. Lag (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter. ↑

23. Statskontoret (2014). Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys. ↑

24. Metodförändringar i SCB:s statistik gör att jämförelser mellan 2018 och 2019 ska göras med försiktighet. Se mer på SCB:s webbsida under Ny källa och metod vid framställning av RAMS. ↑

25. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

26. Arbetsgivarverkets webbplats, Anställda i staten. Hämtad 2022-05-24. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda. ↑

27. Indelningen utgår från Arbetsgivarverkets indelningsgrund BESTA. BESTA används för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda inom det statliga avtalsområdet. ↑

28. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

29. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). ↑

30. Exklusive Polisen eftersom uppgifter saknas för myndigheten. ↑

31. Arbetsgivarverkets webbplats, Anställda i staten, utbildning. Hämtad 2022-05-09. ↑

32. Ibid. ↑

33. SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), 2021. ↑

34. Arbetsgivarverket (2022). Sjukfrånvaro i staten 2021. Dnr 2022/0169. ↑

35. SOM-undersökningen skickas ut till ett urval av den svenska befolkningen. År 2021 ingick 24 500 personer i det totala urvalet. Av dessa var det 11 423 personer som svarade, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 48 procent. En nettosvarsfrekvens är svarsfrekvensen efter att det naturliga bortfallet har definierats bort. Det naturliga bortfallet består av personer som inte har möjlighet att svara på enkäten, till exempel på grund av att de är bortresta, har emigrerat eller avlidit. ↑