Domstolsväsendets verksamhet under politikområdet Rättsväsendet delas in i följande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar.

Mål

Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet.

Mål

Mål och ärenden skall handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Mål 1 för verksamhetsgren Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet

Brottmål, tvistemål och förvaltningsmål skall handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Tings- och hovrätter samt läns- och kammarrätter

Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2004 i uppdrag att lämna förslag på hur verksamhetsmålen på kort och lång sikt bör vara utformade för att bli mer överskådliga och lättillämpade för domstolarna. Uppdraget redovisades den 27 april 2005. I Domstolsverkets rapport föreslås en helt ny modell för domstolarnas verksamhetsmål. Den föreslagna modellen fokuserar på hur gamla målen är när de avgörs i stället för hur gamla de mål är som ännu inte har avgjorts. Enligt regeringen bör den nya modellen genomföras. Genomförandet kräver dock vissa förändringar i såväl målhanteringssystemet Vera som i statistiksystemet Siv. De nya verksamhetsmålen kan med hänsyn härtill tillämpas tidigast för budgetåret 2007. I avvaktan på genomförandet ändras inte de befintliga målen.

Inriktningen för tings- och hovrätter samt läns- och kammarrätter är att genomströmningstiderna (medianåldern) generellt skall minska för samtliga målkategorier. Målbalanserna och målbalansernas åldersstruktur skall förbättras och på sikt återspegla genomströmningstiderna.

Med utgångspunkt från denna inriktning och domstolarnas faktiska balanssituation är målet för 2006 att den totala balansen och andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader sammanlagt inte bör överstiga de mål som anges i tabellen nedan.

* Antal balanserade mål per målkategori vid 2006 års utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inom målkategorin under de tre senaste åren.

**Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2006 års utgång som är äldre än sex månader/totalt antal balanserade mål inom målkategorin vid 2006 års utgång.

***Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2006 års utgång som är äldre än tolv månader/totalt antal balanserade mål inom målkategorin vid 2006 års utgång.

**** I gruppen övriga mål ingår ett antal måltyper som skall tas upp till avgörande inom viss i lag angiven tid. Målen för gruppen övriga mål påverkar inte de handläggningstider som följer av lag. I gruppen övriga mål ingår inte mål vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.

Högsta domstolen och Regeringsrätten

Högsta domstolen och Regeringsrätten skall för år 2006 fastställa mål för de kategorier som anges nedan. Målen skall avse dels medianåldern för under året avgjorda mål, dels antalet balanserade mål som vid årets utgång är äldre än sex respektive tolv månader.

Högsta domstolen

- Dispensfrågan

- Tvistemål

- Brottmål

- Övriga mål

Regeringsrätten

- Dispensfrågan

- Skattemål

- Övriga mål

Återrapportering

Domstolsverket skall redovisa:

- En samlad bedömning av arbetsläget per domstolskategori.

- Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål.

- Totala antalet balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader.

- Antalet balanserade mål där förhållandena är sådana att målen inte kan avgöras förrän något har inträffat som står utanför domstolens kontroll.

- Genomsnittsåldern för avgjorda mål.

- Resultatet i förhållande till verksamhetsmålen och andelen domstolar per domstolskategori som har uppnått de av regeringen fastställda målen.

- Överklagandefrekvenser och - såvitt avser hovrätterna och kammarrätterna - ändringsfrekvenser.

- Den genomsnittliga kostnaden av ett mål per domstolskategori.

- Styckkostnader för tvistemål (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) och brottmål (exklusive notariemål) i tingsrätt, tvistemål och brottmål i hovrätt samt skattemål, socialförsäkringsmål och övriga mål (exklusive mål i migrationsdomstolarna respektive Migrationsöverdomstolen) i länsrätt respektive kammarrätt.

- Åtgärder som vidtagits eller som planeras för att minska långa handläggningstider och stora målbalanser samt kommentera genomförda insatser.

- Beträffande utlännings- och medborgarskapsmål skall särskilt redovisas:

• Avlägsnandemål: Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål, balanserade mål fördelade på mål äldre än 6 respektive 12 månader, antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål avseende barn utan legal vårdnadshavare samt antalet inkomna, avgjorda och balanserade dispensansökningar vid årets utgång.

• Verkställighetsärenden: Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål, balanserade mål fördelade på mål äldre än 6 respektive 12 månader samt antalet inkomna, avgjorda och balanserade dispensansökningar vid årets utgång.

• Övriga målgrupper: Antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål samt handläggningstiden (median) för målgrupperna uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning, svenskt medborgarskap och tvångsåtgärder.

• Styckkostnader för avlägsnandemål, verkställighetsärenden och övriga mål vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.

Domstolsverkets redovisning skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys som beaktar domstolsväsendet i sin helhet men också förändringar i organisation och regelverk utanför domstolsväsendet som kan ha påverkat resultatet. Kommentarerna och förklaringarna skall beakta materiella och processuella förändringar, t.ex. nya måltyper av förturskaraktär, domstolens eller domstolskategorins arbetsbelastning och målstockens sammansättning med avseende på måltypernas karaktär, t.ex. stor andel förtursmål eller stor andel arbetskrävande mål. Domstolsverket skall särskilt redovisa en bedömning av hur reformen med en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden har påverkat den övriga domstolsverksamheten.

Förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras.

Föreligger större skillnader i resultatet mellan olika domstolar inom samma domstolskategori skall Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader.

Mål 2 för verksamhetsgren Dömande, beslutande och rättsvårdande verksamhet

Ärenden som handläggs vid allmän domstol, vid hyres- och arrendenämnd samt vid Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden skall handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Återrapportering

Domstolsverkets återrapportering skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Förändringar i förhållande till föregående år skall kommenteras.

Domstolsverket skall särskilt redovisa:

Domstolarna

- Antalet inkomna och antalet avgjorda domstolsärenden samt antalet domstolsärenden i balans.

Föreligger större skillnader i resultatet mellan olika domstolar skall Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader.

Hyres- och arrendenämnderna

- Antalet inkomna och antalet avgjorda ärenden, antalet ärenden i balans samt genomströmningstid.

Föreligger större skillnader i resultatet mellan olika hyres- och arrendenämnder skall Domstolsverket särskilt kommentera dessa skillnader.

Rättshjälpsmyndigheten

- Antalet inkomna och antalet avgjorda ärenden, antalet ärenden i balans samt genomströmningstid.

- Under budgetåret behandlade återkravsärenden (antal och belopp).

- Andelen rättshjälpsärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden.

Rättshjälpsnämnden

- Antalet inkomna och antalet avgjorda ärenden, antalet ärenden i balans samt genomströmningstid.

- Andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring.

 

Mål för verksamhetsgren Övergripande administration, resursfördelning och reformarbete

Domstolsverket skall med respekt för den grundläggande rollfördelningen mellan domstolarna, Domstolsverket och andra myndigheter

- skapa förutsättningar för domstolarna att uppfylla domstolsväsendets del av målet för politikområdet genom effektiv och ändamålsenlig resursfördelning,

- vara en drivande och stödjande kraft i reformarbetet,

- ta initiativ i frågor om förändringar avseende domstolarnas organisation och arbetsformer,

- arbeta för en ökad samverkan inom domstolsväsendet,

- arbeta för att öka samverkan mellan domstolar och andra myndigheter med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.

Återrapportering

Domstolsverket skall redovisa:

- Åtgärder som vidtagits för att säkerställa att domstolsverksamheten håller en hög kvalitet.

- Åtgärder som vidtagits för att förbättra underlaget för en effektiv resursfördelning.

- Åtgärder som vidtagits för att uppnå en bra uppföljning och analys av domstolarnas verksamhet.

- Åtgärder som vidtagits för att utveckla domstolarnas organisation samt process- och arbetsformer.

- Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan inom domstolsväsendet.

- Åtgärder som vidtagits för att öka samverkan mellan domstolarna och polismyndigheter, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården med bl.a. inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom.

Serviceskyldighet

Domstolsverket skall redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att dels verka för en ökad tydlighet kring domstolarnas roll, dels verka för en ökad tillgänglighet med hög servicenivå och en utveckling i riktning mot en s.k. 24-timmarsmyndighet. Domstolsverket skall också redovisa hur man planerar att gå vidare med detta arbete, hur samverkan mellan domstolarna och Domstolsverket bedrivs samt om det finns några särskilda hinder för det fortsatta arbetet.

Bemötandefrågor

Domstolsverket och domstolarna skall redovisa vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsägande och vittnen får ett korrekt bemötande. Detta gäller särskilt brottsoffer, bl.a. kvinnor utsatta för olika former av sexualbrott.

Domstolsverket skall medverka i Brottsoffermyndighetens uppdrag att ta fram ett nationellt samordningsprogram för brottsofferfrågor i enlighet med SOU 2004:61 En översyn av Brottsoffermyndigheten.

Samordning av häktningsverksamhet

Domstolsverket och Kriminalvården skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för samordning av häktningsverksamheten i enlighet med de förslag som lämnats i rapporten Samordning av häktesverksamhet (Ju2004/5958/DOM).

Satsningen på notarietjänster inom ramen för regeringens sysselsättningspaket i budgetpropositionen för 2006

Domstolverket skall senast den 30 juni 2006 redovisa hur satsningen på notarietjänster inom ramen för regeringens sysselsättningspaket genomförs samt vilka resultat av satsningen som hittills kan konstateras. En slutredovisning av satsningen skall ske i samband med årsredovisningen för 2007.

Internationellt samarbete

Domstolsverket får delta i utvecklingssamarbete som inte klassificeras som bistånd. Domstolsverket får dessutom delta i utvecklingssamarbete med andra länder som klassificeras som bistånd och fredsfrämjande verksamheter, dock under förutsättning att extern finansiering finns. Domstolsverket skall ha en samordnande roll av domstolsväsendets utvecklingssamarbete med andra länder och redovisa omfattningen och erfarenheterna av arbetet. Redovisningen skall omfatta antalet årsarbetskrafter som tagits i anspråk för internationellt utvecklingssamarbete.

Utgiftsprognoser

Domstolsverket skall redovisa utgiftsprognoser för budgetåren 2006 - 2009 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna, som skall omfatta samtliga anslag och poster som myndigheten disponerar, skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV.

17 januari

7 mars

9 maj

22 augusti

31 oktober

Mål

Domstolsverket skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens samt en god arbetsmiljö. Vidare skall säkerheten för de anställda och andra som besöker domstolarna vara hög.

Jämställdheten inom domstolsväsendet skall öka.

Domstolsverket skall sträva efter att öka andelen anställda inom domstolsväsendet med utländsk bakgrund. Inom domstolsväsendet skall finnas kunskaper för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer.

Kunskapen om mänskliga rättigheter skall ligga på en hög nivå.

Återrapportering

Kompetensutveckling

- Vilka strategiska överväganden som gjorts vid den löpande revideringen av utbildningsplanen och vilka insatser som gjorts i enlighet med denna plan.

- Åtgärder som vidtagits för att öka kunskapen om sådan brottslighet som avser prostitution, människohandel för sexuella och andra ändamål samt sexuell exploatering av barn.

- Åtgärder som vidtagits för att uppmuntra kvinnor och män i domstolsväsendet att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering.

- Åtgärder som vidtagits för att åstadkomma en ökad specialisering.

- Antalet anställda som haft utvecklingssamtal och åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att utvecklingssamtal skall erbjudas alla anställda.

Arbetsmiljö

- Åtgärder som vidtagits av myndigheterna inom domstolsväsendet för att främja en aktiv personalpolitik och god arbetsmiljö inklusive frågor om chefs- och ledarskapsutveckling och om etik.

- Vilka åtgärder som vidtagits för att minska ohälsan inom domstolsväsendet och vilka åtgärder som vidtagits för att rehabilitera de som drabbats av ohälsa.

- Sjukfrånvaron och vilka åtgärder som har vidtagits för att minska den.

Säkerhet

- Domstolsverkets och domstolarnas åtgärder för att öka skyddet och säkerheten för de anställda och andra som besöker domstolarna.

- I vilken omfattning domstolarna under året beslutat om säkerhetskontroll enligt lagen (2001:180) om säkerhetskontroll i domstol samt de kostnader domstolarna haft i anledning härav.

Jämställdhet

- Antalet män respektive kvinnor som sökt chefsanställningar som utlysts under perioden den 1 januari till den 31 december 2006 och vilka åtgärder som vidtagits för att uppmuntra kvinnor som är domare att söka chefsanställningar.

- Åtgärder som vidtagits för att strukturer och förhållningssätt inom domstolsväsendet skall bidra till att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor.

Mångfald

- Beskrivning och analys av åtgärder i enlighet med den upprättade kompetensstrategin i diskrimineringsfrågor som Domstolsverket överlämnade till regeringen den 14 november 2003 (Ju2003/8861/DOM).

- Andelen anställda inom domstolsväsendet som enligt Statistiska Centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB) är

- utrikes födda,

- inrikes födda med två utrikes födda föräldrar,

- inrikes födda med en utrikes född förälder,

fördelat på dessa kategorier.

Redovisningen skall vidare vara fördelad på yrkesgrupper (dömande personal, notarier, övriga).

- Beskrivning och analys av faktorer med anknytning till domstolsväsendets personalförsörjning som kan ha betydelse för regeringens mål att öka andelen anställda inom domstolsväsendet med utländsk bakgrund. Redovisningen skall utformas efter samråd med Integrationsverket. Domstolsverket ansvarar för att Integrationsverket i samband med årsredovisningen får del av ovanstående beskrivning och analys.

- Antalet anställda inom domstolsväsendet som under året genomgått utbildning i diskriminerings- och mångfaldsfrågor.

- Andelen anställda inom domstolsväsendet totalt som genomgått utbildning i diskriminerings- och mångfaldsfrågor.

Mänskliga rättigheter

- En redovisning av på vilket sätt bestämmelser och intentioner i FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har beaktats i utbildningsverksamheten.

- En redovisning av vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa effektiviteten av Europakonventionens övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll 14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer.

- Åtgärder som vidtagits för att tillgodose barns behov i domstolsprocessen utifrån de krav som anges i FN:s konvention om barnets rättigheter. Utbildningsinsatserna skall särskilt anges.

1. Regeringen har i prop. 2004/05:41 Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk, m.m., uttalat att det informationsmaterial som finns om rättshjälp behöver förbättras och göras mer tillgängligt för allmänheten. Domstolsverket ges i uppdrag att, i samråd med de myndigheter och organisationer som verket finner lämpligt, göra en översyn av tillgänglig information om rättshjälp och se över informationskanaler samt ta fram informationsmaterial som är bättre anpassat till behoven i dagens samhälle (jfr a. prop. s 42 f.). Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.

2. Domstolsverket, domstolarna samt hyres- och arrendenämnderna är skyldiga enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och informationen skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder. De som ännu inte har upprättat sådan handlingsplan skall göra det och redovisa den till Myndigheten för handikappolitisk samordning senast den 1 mars 2007.

3. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 gett Domstolverket i uppdrag att, efter samråd med Sveriges advokatsamfund, göra en uppföljning av metoden för beräkning av timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2005. Domstolsverket har i skrivelse till regeringen uppgett att genomförandet av en för uppdraget väsentlig enkätundersökning har försenats på grund av en låg svarsfrekvens vilket medfört att arbetet med uppdraget har försvårats och därmed dragit ut på tiden. Tidpunkten för redovisningen av uppdraget flyttas därför fram till den 28 februari 2006.

Tidigare beslutade uppdrag som ännu inte redovisats

1. Domstolsverket har fått i uppdrag att komplettera den tidigare genomförda utredningen om lokalisering av domstolarna i Göteborgsregionen genom att överväga en placering av en ny tingsrätt i Angered samt redovisa för- och nackdelar med att lokalisera en ny tingsrätt till Angered i förhållande till en lokalisering av tingsrätten till Hisingen. Uppdraget skall redovisas senast den 16 januari 2006. Ju2005/3658/DOM (delvis)

2. Den 12 september 2005 lades tingsrätterna i Ljungby och Växjö samman till en tingsrätt med kansliort i Växjö. Uppdraget att genomföra sammanläggningen skall slutredovisas senast den 1 februari 2006. Ju2004/11653/DOM

3. Mot bakgrund av målutvecklingen i fastighetsdomstolarna har Domstolsverket fått i uppdrag att göra en översyn av fastighetsdomstolarnas verksamhet. Uppdraget skall redovisas i samband med årsredovisningen för 2005.

4. Domstolsverket har fått i uppdrag att redovisa och utvärdera hur Stockholms tingsrätt arbetat med förslagen i slutrapporten om Stockholms tingsrätts organisation och ledning m.m. Uppdraget skall redovisas i samband med årsredovisningen för 2005. (Ju2002/7970/DOM)

5. Domstolsverket har fått i uppdrag att förbereda och vidta åtgärder för att inrätta en ny instans- och processordning för utlännings- och medborgarskapsärenden från och med den 31 mars 2006. Senast den 1 februari 2006 skall Domstolsverket lämna förslag till eventuella instruktionsändringar samt lämna förslag till regeringens verksamhetsmål. Uppdraget skall slutredovisas senast den 3 juli 2006. Ju2005/9049/DOM

6. Den 26 september 2005 lades tingsrätterna i Jönköping och Värnamo samman till en tingsrätt med kansliort i Jönköping. Uppdraget att genomföra sammanläggningen skall slutredovisas senast den 1 april 2006. Ju2005/709/DOM

7. Den 26 september 2005 lades tingsrätterna i Bollnäs och Hudiksvall samman till en tingsrätt med kansliort i Hudiksvall. Uppdraget att genomföra sammanläggningen skall slutredovisas senast den 28 april 2006. Ju2005/1860/DOM

8. Sedan den 1 april 2001 pågår ett försök med videokonferens i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Domstolsverket har i februari 2004 redovisat en utvärdering av försöksverksamheten. Regeringen har ansett att det behövs ytterligare underlag för att bedöma om verksamheten bör permanentas och försöksverksamheten har därför förlängts att gälla till den 31 december 2006. Domstolsverket har fått i uppdrag att göra en fortsatt utvärdering av försöksverksamheten. Utvärderingen skall redovisas senast den 30 april 2006.

9. Den 28 november 2005 lades tingsrätterna i Enköping, Tierp och Uppsala samman till en tingsrätt med kansliort i Uppsala. Uppdraget att genomföra sammanläggningen skall slutredovisas senast den 1 juni 2006. Ju2005/710/DOM

10. Den 12 december 2005 lades tingsrätterna i Trelleborg och Ystad samman till en tingsrätt med kansliort i Ystad. Uppdraget ett genomföra sammanläggningen skall slutredovisas senast den 1 juni 2006. Ju2005/712/DOM

11. Domstolsverket har fått i uppdrag att, tillsammans med lagmännen i Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms och Södra Roslags tingsrätter, vidta de åtgärder som krävs för att senast den 1 januari 2007 genomföra en rad förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2007. Ju2004/2476/DOM

12. Domstolsverket har tillsammans med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården fått i uppdrag att gemensamt lämna förslag för en förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland. Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006. Ju2005/5300/DOM

13. Domstolsverket har fått i uppdrag att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga för att reglerna om dokumentation av förhörsutsagor genom ljud- och bildupptagning och om uppspelning av sådana upptagningar skall kunna träda i kraft. Den första delen av uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006. Ju2005/5583/DOM

14. Domstolsverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att möjliggöra för de allmänna förvaltningsdomstolarna att hantera överklagande av beslut enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Ju2005/3756/DOM

15. Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten fått regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Ju2004/6170/KRIM

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket.

Domstolsverket skall särskilt redovisa kostnaderna för Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden för år 2006.

Från anslagsposten får avräknas:

- Utgifter för bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän, bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök på kriminalvårdsanstalter eller andra inrättningar av intresse för nämndemännens verksamhet.

- Utgifter för Rättshjälpsmyndighetens och Rättshjälpsnämndens verksamhet samt arvoden åt ordföranden och ledamötena i Rättshjälpsnämnden enligt särskilda regeringsbeslut.

- Utgifter för internationellt utvecklingssamarbete som inte klassificeras som bistånd.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket.

Från anslagsposten får avräknas:

- Utgifter för verksamheten i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarienämnden och för arvoden åt ledamöter och ersättare i dessa nämnder.

- Utgifter för tryckning av rättsfall.

- Uppstartskostnader för internationellt utvecklingsarbete på rättsområdet.

- Eventuella kvardröjande kostnader till följd av avvecklingen av de allmänna advokatbyråerna.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket.

Medel under denna anslagspost får användas för uppstartskostnader för den nya instans- och processordningen för utlännings- och medborgarskapsmål.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel betalas ut till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för flyttkostnader samt övriga nödvändiga kostnader som har ett direkt samband med att kammarrätten i Stockholm tar över rådets lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Ersättningen till FAS får högst uppgå till 3 000 000 kronor.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel betalas ut till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) för flyttkostnader samt övriga nödvändiga kostnader som har ett direkt samband med att kammarrätten i Stockholm tar över rådets lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Ersättningen till FORMAS får högst uppgå till 6 000 000 kronor.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel betalas ut till Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) för flyttkostnader samt övriga nödvändiga kostnader som har ett direkt samband med att kammarrätten i Stockholm tar över SPF:s lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Ersättningen till SPF får högst uppgå till 4 000 000 kronor.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medlen på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Anslagsposten finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagspost 1 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till biträden till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande skall betala enligt 23 § rättshjälpslagen (1996:1619).

- Ersättning som avses i 16-18 §§ rättshjälpslagen.

- Statens utgifter som avses i 20 § rättshjälpslagen.

- Utbetalningar till de advokatbyråer med vilka Domstolsverket har tecknat avtal för den sociala mottagningsverksamheten.

- Ersättning för kostnader som inte kunnat täckas till följd av befrielse från utsökningsavgifter enligt 16 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningskyldighet för rättshjälpskostnad redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medlen på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakninganämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Anslagsposten finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagspost 2 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till offentliga försvarare.

- Ersättning till offentliga ombud.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för offentligt försvar redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medel på anslagsposten betalas ut till de allmänna förvaltningsdomstolarna och till Rättshjälpsmyndigheten.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslagsposten betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Anslagsposten finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagspost 3 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till offentligt biträde.

- Ersättning till tredje man för utredning enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Utgifter för offentligt biträde i utlänningsärenden belastar anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden (utg.omr. 8 Invandrare och flyktingar).

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medlen på anslagsposten disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Anslagsposten finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagspost 4 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning enligt 5 § rättshjälpslagen (1996:1619) till den som lämnat rådgivning mot nedsatt avgift.

- Ersättning för utgifter för tolk (översättare) i rådgivningsärenden enligt 5 § rättshjälpslagen.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medel på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Anslagsposten finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagspost 5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till målsägandebiträde.

- Ersättning enligt 6 § lagen (1988: 609) om målsägandebiträde.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för målsägandebiträde redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medlen på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslagsposten betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnderna, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till särskild företrädare för barn.

- Ersättning enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medel på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna.

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslagsposten betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Från anslagsposten får avräknas:

- Ersättning till bodelningsförrättare enligt 17. kap 7 a § äktenskapsbalken.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Från anslagsposten får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte skall bäras av annan myndighet.

Anslagsposten disponeras av Domstolsverket. Efter beslut från Domstolsverket får medel på anslagsposten disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Från anslagsposten får avräknas:

Utgifter för bevisning

Vittne

- 36 kap. 24 § rättegångsbalken

- 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

- 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Målsägande

- 37 kap. 3 § rättegångsbalken

- 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

Sakkunnig

- 40 kap. 17 eller 19 § rättegångsbalken

- 24 eller 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Blodundersökning

- 3 § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap

Övrigt

- 19 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

- 19 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Utgifter för parter

Misstänkt i brottmål

- 21 kap. 12 § rättegångsbalken

- 31 kap. 2 eller 8 § rättegångsbalken

- 18 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Vårdnadshavare

- 21 kap. 11 § rättegångsbalken

- 26 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Part och parts ställföreträdare

- 11 kap. 6 § rättegångsbalken

- 15 eller 23 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Utgifter för tolk m.m.

Tolk

- 5 kap. 8 § rättegångsbalken

- 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

- 27 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

I utgifterna för tolk m.m. får även tolkförmedlings administrativa avgift ingå.

Översättning

- 33 kap. 9 § rättegångsbalken

- utgift som skall betalas av staten för översättning från finska till svenska språket av handling som inges i mål eller ärende i Haparanda och Gällivare tingsrätter samt vid Luleå tingsrätt i dess egenskap av fastighetsdomstol avseende mål från kommuner i Haparanda och Gällivare domsagor.

Utgifter för god man

God man

- 18 kap. 1 § äktenskapsbalken

- 20 kap. 2 b § föräldrabalken

Förvaltararvoden m.m. i konkurser

Konkursutgifter

- 6 kap. 10 § tredje stycket, 14 kap. 2 eller 3 § konkurslagen (1987:6729

Ersättning till likvidatorer och till bouppteckningsförrättare

Ersättning till likvidatorer där likvidatorn har förordnats av rätten och ersättning till den som förordnats att förrätta bouppteckning när den avlidne saknar anhöriga enligt förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till bouppteckningsförrättare och likvidator.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m.., anslagspost 9 Vissa domstolsutgifter m.m., skall redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Domstolsväsendet får ta emot bidrag från AMS för arbetsmarknadsåtgärder och från SIDA, EU och FN för finansiering av det internationella samarbete som Domstolsverket och domstolarna deltar i.

Villkor

Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp skall redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Föreligger oenighet mellan en domstol och Domstolsverket om en efterträdare till en ordinarie domare skall anställas eller om en ny ordinarie domare skall anställas skall frågan överlämnas till regeringen för beslut.