Myndighetens uppgifter framgår av skollagen (2010:800) och förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.

Statens skolinspektions löpande tillsyn ska vad gäller förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet och vuxenutbildning i huvudsak ske på huvudmannanivå. För förskoleklass och barn- och ungdomsutbildningen ska den ske på huvudmanna- och skolnivå.

En utgångspunkt för den löpande tillsynen ska vara att den ska omfatta sådana tillsynsaspekter som kräver en mer kvalitativ bedömning av hur huvudmännen och verksamheterna uppfyller författningarnas krav.

Skolinspektionen ska särskilt redovisa:

• erfarenheter från myndighetens tillsyn utifrån den nya skollagen, där det av redovisningen särskilt ska framgå hur möjligheterna till ingripanden enligt 26 kap. har använts,
• erfarenheter från tillsyn över utbildning i svenska för invandrare med avseende på kommunernas erbjudande av sådan utbildning inom utsatt tid och hänsynstagande till de studerandes individuella erfarenheter och behov,
• insatser för att samlat granska fristående skolor inom samma koncern eller motsvarande, 
• insatser för att bedöma effekter av myndighetens arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning samt resultaten av dessa insatser, och
• insatser för att säkerställa en effektiv och likvärdig hantering av anmälningsärenden.

Skolinspektionen ska särskilt redovisa:

• en analys av utvecklingen av antalet ansökningar om godkännande som huvudman för fristående skolor, handläggningstider när det gäller ansökningar om s.k. betygsrätt, myndighetens beslut i dessa ärenden och resultat av ev. överklaganden av besluten,
• insatser för att öka effektivitet, rättssäkerhet och kvalitet i prövningen av ansökningar om godkännande som enskild huvudman,
• insatser för att förbättra tillgängligheten till och sökbarheten i den information om fristående skolor som Skolinspektionen har tillgång till, och
• insatser för att säkerställa att Skolinspektionen kan tillhandahålla aktuell och uppdaterad information om antalet fristående skolor samt antalet huvudmän för fristående skolor.

Skolinspektionen ska sträva efter att 80 procent av de ärenden som Barn- och elevombudet fattar beslut om ska avgöras inom fem månader och 100 procent inom sex månader. Skolinspektionen ska redovisa ombudets insatser för att nå målet i fråga om handläggningstider samt övriga insatser för att säkerställa en rättssäker och effektiv verksamhet. Vidare ska Skolinspektionen när det gäller Barn- och elevombudets verksamhet redovisa uppgifter om ärendenas antal och innehåll, vilken skol- eller verksamhetsform de hänför sig till samt de beslut som ombudet har fattat. Redovisningen ska därutöver omfatta resultatet av de domstolsprocesser som ombudet drivit och en redogörelse för ombudets verksamhet utöver ärendehanteringen.

Skolinspektionen ska i årsredovisningen redogöra för verksamheten vid Skolväsendets överklagandenämnd. Av redovisningen ska framgå ärendenas antal och innehåll, vilken skol- eller verksamhetsform de hänför sig till, de beslut som nämnden har fattat samt insatser för att säkerställa en rättssäker och effektiv verksamhet.

Skolinspektionen ska redovisa prognoser för 2013–2017 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognoser lämnas senast
den 16 januari,
den 20 februari,
den 2 maj,
den 29 juli, och
den 25 oktober 2013.

Skolinspektionen ska redovisa sin verksamhet och resursåtgång uppdelad på tillsyn, kvalitetsgranskning och tillståndsprövning. Redovisningen ska vidare delas upp på samtliga skol- och verksamhetsformer samt på offentliga respektive fristående skolor och annan enskild verksamhet. I den utsträckning som det är möjligt, och myndigheten bedömer det lämpligt, ska det av redovisningen framgå hur verksamheten berör flickor och pojkar resp. kvinnor och män. Kostnader som avser Skolväsendets överklagandenämnds respektive Barn- och elevombudets verksamheter ska särredovisas, liksom kostnader för genomförandet av uppdrag om viss central rättning av nationella prov samt förstärkt tillsyn över huvudmännens och skolornas arbete med nationella prov.

Statens skolinspektion ska redovisa hur myndighetens interna kvalitetssäkringsarbete har bedrivits och resultatet av detta arbete.  

Vidare ska Skolinspektionen redovisa hur myndigheten har samverkat med Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen samt andra myndigheter och organisationer. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har samverkat med Skolverket i syfte att bidra med underlag till arbetet i de nationella programråden för gymnasieskolans yrkesprogram. 

Skolinspektionen ska redovisa insatser för att säkerställa myndighetens tillgång till relevant kompetens inom yrkesutbildningsområdet.

Statens skolinspektion ska sammanfatta och analysera erfarenheter av sin verksamhet när det gäller tillsyn och kvalitetsgranskning. Av redovisningen ska framgå myndighetens erfarenheter av skolornas och verksamheternas systematiska kvalitetsarbete med särskilt fokus på rektorerna och förskolechefernas ansvar. Vidare ska myndighetens erfarenheter av hur huvudmännen arbetar för att säkerställa att behöriga lärare används för undervisningen och hur huvudmän och rektorer säkerställer att personalen får nödvändig kompetensutveckling redovisas. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 maj 2013.

Skolinspektionen ska vidareutveckla sina metoder för löpande tillsyn och kvalitetsgranskning av den gymnasiala yrkesutbildningen i enlighet med vad regeringen har anfört i budgetpropositionen för 2012 i fråga om skolmyndigheternas arbete med yrkesutbildning (prop. 2011/12:1, utg.omr. 16, avsnitt 3.4.5, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). Särskild vikt ska läggas vid att utveckla former för granskning av kvaliteten i de yrkesinriktade delarna av utbildningen. Uppdraget omfattar såväl huvudsakligen skolförlagd utbildning som lärlingsutbildning. Skolinspektionen ska redovisa dels vilka insatser som har genomförts när det gäller metodutveckling, dels sina erfarenheter inom verksamheterna tillsyn och kvalitetsgranskning när det gäller efterlevnad av regelverk och av kvalitet i yrkesutbildning. De metoder som utvecklas bör kunna användas för att granska yrkesutbildning såväl inom gymnasieskolan som inom den kommunala vuxenutbildningen. Redovisningen av vunna erfarenheter ska främst fokusera på yrkesutbildning inom gymnasieskolan. I den mån det är möjligt ska en analys av resultaten redovisas uppdelat på lärlingsutbildning och i huvudsak skolförlagd yrkesutbildning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i anslutning till årsredovisningen för 2012.

1. Enligt beslut i regleringsbrevet för budgetåret 2011 (2010/7804/G) skulle Skolinspektionen granska hur huvudmännen informerar om rätten till modersmålsundervisning i minoritetsspråken och fullgör sina skyldigheter att erbjuda sådan undervisning. Den redovisning som Skolinspektionen lämnade avsåg enbart grundskolan. Skolinspektionens granskning ska avse även gymnasieskolan. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 december 2013.

2. Regeringsbeslut (U2011/6544/GV) med uppdrag om viss central rättning av nationella prov samt förstärkt tillsyn över huvudmännens och skolornas arbete med nationella prov ersätter tidigare uppdrag om viss central rättning av sådana prov(U2009/4877/G och U2010/7804/G).

Utöver det som regeringen tidigare beslutat ska följande gälla för den del av uppdraget som avser nationella prov som genomförts läsåret 2011/12. Skolinspektionen ska samla in kompletterande information om hur och av vem respektive prov rättats på respektive skola i syfte att få ytterligare underlag för analys av vilka faktorer och förutsättningar som främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av nationella prov. Skolinspektionen ska, utifrån en analys av vad som är att anse som normala avvikelser för respektive ämne och delprov, ta ställning till och redovisa avvikelser som framstår som obefogade. Skolinspektionen ska redovisa resultatet avseende den centrala rättningen senast den 2 september 2013 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Utöver det som regeringen tidigare beslutat ska följande gälla vad avser  nationella prov som genomförs från och med läsåret 2012/13. Antalet skolor som omfattas av Skolinspektionens uppdrag om centrala rättning, och för vilka resultatet av rättningen är representativt på skolnivån, ska utökas. Skolinspektionens urval av elevlösningar när det gäller nationella prov ska kopplas till myndighetens planerade regelbundna tillsyn vilket innebär att kravet på riksrepresentation utgår. Urvalet ska kompletteras utifrån en behovsanalys, så att de prov och delprov där risken för avvikelser är störst ingår i så hög utsträckning som möjligt. I övrigt ska Skolinspektionens insamling av underlag för analys ske enligt vad som gäller enligt ovan.

3. Skolinspektionen ska fortsätta sitt arbete med att följa upp, analysera och redovisa sina insatser utifrån minoritetspolitikens mål att ge skydd för de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande samt med att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:158). Redovisningen ska innehålla en sammanfattning och analys av erfarenheter av myndighetens granskningar av skolväsendet utifrån de minoritetspolitiska målen. I arbetet ingår även att redovisa hur Skolinspektionen arbetar med dessa frågor internt. I denna del av arbetet ingår att redovisa vilka effekter som myndigheten avser att uppnå med insatserna och vilket eller vilka av minoritetspolitikens tre delområden, diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet som insatserna avser. Uppdraget ska redovisas till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget den 15 november 2013, den 14 november 2014 och den 16 november 2015. Redovisningarna ska avse genomfört arbete sedan föregående redovisningstillfälle.

Från anslaget får högst 20 miljoner kronor användas för genomförandet av regeringsuppdrag (U2011/6544/GV) om viss central rättning av nationella prov samt förstärkt tillsyn över huvudmännens och skolornas arbete med nationella prov.

Från anslaget får högst 15 miljoner kronor användas för kostnader för Barn- och elevombudets verksamhet.