Myndighetens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten i sitt arbete med frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav har bidragit i genomförandet av målen i Agenda 2030. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med andra aktörer i arbetet med att genomföra Agenda 2030. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en integrerad del i att uppfylla målen i havs- och vattenförvaltningen samt miljömålen, särskilt med hänsyn till Gemensam strategi för fiskets framtid. Redovisningen ska även innehålla en beskrivning av hur Havs- och vattenmyndigheten samråder med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter, näringar och intresseorganisationer i frågan. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultat av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och då särskilt avseende förstärkt fiskerikontroll, inklusive landningsskyldigheten. I detta ingår att redovisa hur myndigheten tillämpar den gemensamma fiskeripolitikens mellanarts- och mellanårsflexibilitet för att underlätta landningsskyldigheten. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för arbetet med att införa nödvändiga regleringar avseende fiske, inklusive bottentrålning, för att nå bevarandemålen i marina skyddade områden.  

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten i det svenska genomförandet av nationell och EU-reglerad förvaltning av ål säkerställt att alla åtgärder genomförts så att skyddet av beståndet prioriteras utöver det frivilliga programmet för uppköp av ålfiskefångster. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa arbetet med att genomföra ramverket för marint områdesskydd inklusive säkerställande av funktionaliteten i och en effektiv förvaltning av nätverket av marina skyddade områden.  

Havs- och vattenmyndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov.

Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt redogöra för följande:

 - Åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet inkl. myndighetsledningens roll i detta.

- Huruvida myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten genomfört för att förbättra och effektivisera den svenska fiskerikontrollen. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten bidragit till de internationella förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa myndighetens arbete med myndigheternas strategi för svenskt fiske och vattenbruk 2021–2026 och tillhörande handlingsplaner. Av redovisningen ska det framgå vilka åtgärder som myndigheten har genomfört eller planerar att genomföra i syfte att bidra till att målen i strategin uppnås samt hur myndigheten har samverkat med Statens jordbruksverk (likalydande till Statens jordbruksverk). 

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat blå näringars, inklusive fiskerinäringens och vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut har haft på fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft. Redovisningen ska särskilt belysa det småskaliga kustnära fisket och arbetets bidrag till riksdagens beslutade mål för livsmedelsstrategin.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa myndighetens arbete med att följa upp effekterna av licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Av redovisningen ska det framgå hur effekterna av jakten utvärderats i enlighet med målen i förvaltningsplanen och hur en mer ekosystembaserad förvaltning beaktas. Myndigheten ska också redovisa hur myndigheten har samverkat med Naturvårdsverket samt hur möjligheterna för en geografisk fördelning och flerartsmodellen för förvaltning vidareutvecklats. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla ett samlat kunskapsunderlag om olika fiskarters betydelse för den marina näringsväven och interaktioner dem emellan, både för utsjö och kust. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har arbetat med detta på kort sikt genom att systematisera, sammanställa och syntetisera befintlig kunskap samt hur myndigheten avser att arbeta på lång sikt. Av redovisningen ska också framgå hur myndigheten använt sig av kunskap från yrkes- och fritidsfisket. 

Havs- och vattenmyndigheten ska analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och större effektivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas som bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt. I uppdraget ingår att analysera behovet av en ökad nationell samordning av utgångspunkterna för bidragsgivningen och bidragens effekter och förslag till hur en sådan ska utformas och finansieras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 oktober 2023.  

Havs- och vattenmyndigheten ska genomföra och utöka det pågående uppdraget att genomföra åtgärder som motsvarar att flytta ut trålgränsen (dnr N2022/01237, N2022/00856, N2021/02882) till att omfatta resterande delar av det svenska territorialhavet. Området ska inkludera delområde 25 för att inkludera samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön, men exkludera Halland och Västra Götaland från uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska fortsatt kunna möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och det fiske som bedrivs av lokal eller regional betydelse och fiske för direkt användning som livsmedel. Myndigheten ska även fortsatt genomföra nödvändiga samråd med berörda EU-medlemsstater och vid behov med Europeiska kommissionen. I uppdraget ingår att redovisa eventuella konsekvenser. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast i april 2023, därefter årligen i april och slutredovisas senast 30 april 2027.

Havs- och vattenmyndigheten ska efter dialog med berörda myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeri-beroende och -oberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetableringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsuppskattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 30 december 2023. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2023. Av redovisningen ska framgå hur medlen använts inom förvaltningsområdena havsförvaltning, vattenförvaltning och fiskförvaltning. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till samt hur mycket som betalats ut i riktade statsbidrag till kommuner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2024. 

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts under 2023. Rapporteringen ska även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra medel som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2024.  

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

- 6 februari

- 25 april

- 28 juli

- 23 oktober

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

1. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester samt förordningen (2018:496) om statligt stöd för att minska utsläpp av mikroplaster till vattenmiljön. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stöden.

2. Högst 25 000 000 kronor får användas till undersökningar, utredningar och uppföljning som bland annat syftar till utvärdering mot avloppsdirektivet och bidragssatsningarna för minskade utsläpp av mikroplaster, läkemedelsrester och andra mikroföroreningar till vattenmiljön via åtgärder inom dagvattenhantering och på avloppsreningsverk. 

3. Högst 20 000 000 kronor får användas för bidrag i enlighet med förordningen (2018:58) om bidrag till strandstädning. Naturvårdsverket beslutar om fördelningen av medlen efter dialog med Havs- och vattenmyndigheten. Därutöver får anslagsposten användas för Naturvårdsverkets kostnader för att administrera stödet. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får där förordningar inom området så medger även användas för statsbidrag. Anslagsposten får också användas för medfinansiering av EU-medel, medlemskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder. 

2. Högst 40 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Av det angivna beloppet ska minst 30 000 000 kronor fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av Havs- och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna. 

3. En förstärkt satsning på 31 000 000 kronor får användas för att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. 

4. Anslagsposten får användas för åtgärdsarbetet mot övergödning, vilket bl. a. kan omfatta bidrag till länsstyrelser för åtgärdsarbetet och att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i avrinningsområden. 

5. Anslagsposten får användas till insatser för genomförande av ramverket för marint områdesskydd inklusive säkerställande av funktionaliteten i nätverket av marina skyddade områden. 

6. Högst 3 000 000 kronor får användas för projekt och åtgärder som avser yrkesfiskets delaktighet i forskningsprojekt eller metodutvecklingsprojekt som syftar till att förbättra fiskbestånds status och livsmiljöer eller som medfinansiering av motsvarande åtgärder inom havs- och fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

7. Anslagsposten får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av ett möte i syfte att ta fram en ny överenskommelse om europeisk ål inom ramen för arbetet inom konventionen för migrerande arter, CMS. 

8. Anslagsposten får användas för förberedelser och aktiviteter inför och under förhandlingarna om ett genomförandeavtal för marin biologisk mångfald (BBNJ) under havsrättskonventionen Unclos. 

9. Anslagsposten får användas för genomförande och uppföljning av aktiviteter i samband med Sveriges ordförandeskap i kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) och i samband med genomförande och uppföljning av Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådets arbetsgrupp för skydd av den marina miljön (Pame). 

10. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet. Användningen av medlen ska redovisas enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. 

11. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till ideella organisationers arbete som bidrar till att uppnå hållbart fiske genom att påverka utvecklingen av EU:s och annan internationell fiskeripolitik. Medlen betalas ut mot rekvisition.

12. Högst 6 000 000 kronor får användas till ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster som genom transport och utsättning minskar antropogen dödlighet. Bidrag får lämnas till Sveriges Lantbruksuniversitet för arbete med utvärdering och forskningsinsatser som effektiviserar genomförandet av programmet. 

13. Anslagsposten får användas för att finansiera underlag som krävs för att ge stöd åt Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BEP (bästa tillgängliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet. 

14. Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (Lova - projekt). Högst 300 000 000 kronor får, i första hand, användas för bidrag enligt förordningen samt för länsstyrelsernas kommunikation och administration av bidraget. Medel får även användas för länsstyrelsernas projekt avseende samma ändamål.  

15. Anslagsposten får användas i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341) och som medfinansiering av åtgärden genomförande av havsmiljödirektivet inom havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. 

16. Högst 27 000 000 kronor får betalas ut som bidrag för arbete enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) enligt följande:

• högst 18 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
• högst 9 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning. 

17. Anslagsposten får användas för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården. 

18. Anslagsposten får användas i enlighet med förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. 

19. Anslagsposten får användas i enlighet med havsplaneringsförordningen (2015:400). 

20. Högst 2 000 000 får betalas ut till Helcom för planering och insatser för havsmiljön i Östersjön. 

21. Högst 15 000 000 får användas till genomförande av de insatser som Havs- och vattenmyndigheten har ett samordnande ansvar för inom Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten (NEAES). Högst 10 000 000 kronor får betalas till Baltic Sea Action Plan Fund (BSAP- fonden). 

22. Ett belopp om 2 000 000 kronor ska användas för bidrag till Länsstyrelsen i Västmanlands län som är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt för att utveckla ett system för att minska övergödningen med kompensationsåtgärder.

23. Högst 2 000 000 kronor får efter rekvisition betalas ut till Sveriges lantbruksuniversitet för forskning om blåfenad tonfisk i svenska marina ekosystem.

24. Anslagsposten ska användas för den nationella finansieringen av den datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket som bedrivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008.

1. Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt vattenförvaltningsförordningen. Minst 25 000 000 kronor ska fördelas till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Länsstyrelserna fördelar medlen i dialog med Havs- och vattenmyndigheten. 

2. Ett belopp om 10 000 000 kronor ska användas som bidrag till vattenmyndigheterna för arbete med de för vattenmyndigheterna tillkommande uppgifter som följer av Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning). 

3. Högst 40 000 000 kronor ska användas till vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter, inkl. myndigheternas genomförande av lagstiftningen som innebär att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel, samt till restaurering och biologisk återställning. Av dessa medel ska minst 25 000 000 kronor användas till arbete med att upprätthålla och utveckla samverkan med verksamhetsutövare m.fl. samt ta fram underlag som behövs inför kommande prövningar. Medlen ska fördelas ut till länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som beslutas av länsstyrelserna i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Medel som inte använts senast den 31 augusti ska då redovisas till Länsstyrelsen i Örebro län för att möjliggöra omfördelning.

4. Högst 19 000 000 kronor får användas för arbetet med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bl.a. enligt förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter.

1. Ett belopp om högst 7 000 000 kronor ska användas som bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillsyn och tillsynsvägledning av avloppsreningsverk och enskilda avlopp.

1. Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden är indikativa.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får Havs- och vattenmyndigheten finansiera anläggningstillgångar, som huvudsakligen används i verksamhet som genomförs inom ramen för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, med bidrag från fonden.