Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat.

Institutet för språk och folkminnen ska i årsredovisningen för 2017 särskilt redovisa hur medlen från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter under utgiftsområde 1 Rikets styrelse har använts för att bedriva språkvårdande verksamhet för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib samt revitaliseringsinsatser i enlighet med förordningen (2010:21) om statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken. Myndigheten ska senast den 2 februari 2018 även redovisa detta i en särskild rapport till Länsstyrelsen i Stockholms län och till Sametinget.

Institutet för språk och folkminnen ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2017 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Institutet för språk och folkminnen ska redovisa utgiftsprognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras utförligt både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Utgiftsprognoserna lämnas senast:

• 18 januari
• 3 maj
• 25 oktober

Institutet för språk och folkminnen ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen. 

Institutet för språk och folkminnen ska redovisa fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen.

Institutet för språk och folkminnen ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund för användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, och
• en resultatbedömning av genomförda insatser.

I samband med årsredovisningen ska Institutet för språk och folkminnen redovisa en bedömning av i vilken mån myndighetens verksamhet, på såväl nationell som internationell nivå, bidrar till genomförandet av Agenda 2030 i dess tre dimensioner (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga).

Institutet för språk och folkminnen ska i samarbete med andra aktörer verka för att kulturen ska komma fler till del i hela landet.

Institutet för språk och folkminnen ska i samverkan med bland andra Statens jordbruksverk, Riksantikvarieämbetet och Sametinget under 2015–2018 främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning. Myndigheterna ska tillsammans synliggöra, ta till vara och utveckla bl.a. traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap. Befintliga uppgifter enligt instruktion samt myndigheternas pågående verksamheter inom områdena ska utgöra bas för genomförandet. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med berörda aktörer och ta sin utgångspunkt i befintliga samarbetsstrukturer. Uppdraget ska delredovisas av Statens jordbruksverk efter samråd med övriga myndigheter till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 5 maj 2017 och slutredovisas senast den 26 april 2019.

Institutet för språk och folkminnen ska ta fram underlag till Sveriges första periodiska rapport till Unesco om de åtgärder som vidtagits på nationell nivå för tillämpningen av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Underlaget ska tas fram i form av en färdigställd rapport i enlighet med anvisningar från Unesco och omfatta åtgärder som vidtagits fr.o.m. att Sverige ratificerade konventionen 2011 och framåt. Uppdraget ska genomföras i löpande dialog med Kulturdepartementet och redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 november 2017.

Institutet för språk och folkminnen ska lämna förslag på hur ansvarsfördelningen inom det offentliga terminologiarbetet kan preciseras ytterligare med utgångspunkt i regeringens ställningstaganden i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, avsnitt 3.6.6). I uppdraget ingår att, med avseende på såväl offentliga aktörers som näringslivets behov, bedöma och precisera vilka uppgifter som bör ingå i Institutet för språk och folkminnens övergripande ansvar för svensk terminologisk utveckling och vilka allmännyttiga tjänster och uppgifter som bör finansieras av statens bidrag till terminologisk verksamhet. Institutet för språk och folkminnen ska i arbetet samråda med AB Terminologicentrum TNC och andra berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 juni 2017.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Institutet för språk och folkminnen ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Av anslaget får högst 4 500 000 kronor användas för bidrag till terminologisk verksamhet.

För avgiftsbelagd verksamhet redovisas endast de sammanlagda intäkterna.