Regeringen har den 19 december 2024 fattat beslut om Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030 (Fö nr I:15) och Inriktning för militärt försvar 2025–2030 (Fö nr I:16).

Totalförsvarets forskningsinstitut ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samt delta, följa upp och hålla sig informerad om det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco). Myndigheten ska även bistå och underrätta Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) löpande vid händelser avseende befintliga och tillkommande förslag från Europeiska kommissionen i försvarsindustrirelaterade frågor som exempelvis europeiska försvarsfonden (EDF) och programmet för europeisk försvarsindustri (EDIP). I arbetet ska Totalförsvarets forskningsinstitut samverka med Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

Totalförsvarets forskningsinstitut ska vidare bistå Regeringskansliet i forsknings-och materielsamarbeten med andra länder. 

Totalförsvarets forskningsinstitut ska redovisa hur forskning och utveckling bidrar till stärkt försvarsinnovation och försvarsförmåga. Redovisningen avser myndighetens arbete på området för skyndsam omvandling till militär tillämpning samt utfallet av den intensifierade samverkan med andra myndigheter och näringslivet. Däri ingår att redogöra för och bedöma effekter av verksamheten samt föreslå hur den ska vidareutvecklas. 

Totalförsvarets forskningsinstitut ska redovisa hur forskning och arbete med nya tekniker kan användas inom totalförsvaret. 

Totalförsvarets forskningsinstitut ska redovisa hur myndighetens digitala förmåga behöver utvecklas för att bidra till totalförsvarets robusthet, förmåga och motståndskraft.

Totalförsvarets forskningsinstitut ska fortsätta utveckla samarbetet med övriga försvarsunderrättelsemyndigheter. Myndigheten ska ha förmåga att bedriva forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete avseende rymddomänen, inom ramen för myndighetens försvarsunderrättelseverksamhet, och ska redovisa detta arbete.

Totalförsvarets forskningsinstitut ska bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området (UD2023/04798). Myndighetens arbete ska redovisas utifrån de fyra övergripande målen i handlingsplanen.

Totalförsvarets forskningsinstitut ska fortsättningsvis bistå Ukraina genom att utföra insatser som innefattar tekniköverföring, metodutveckling, utbildning samt stöd avseende CBRN-analys och automatisk upptäckt av fordon från drönare. Myndigheten ska även bedöma effekterna av arbetet och ge förslag på hur det kan utvecklas framöver. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 mars 2026. Vidare ska ytterligare stöd ges vad avser CBRN-skydd, kärnvapendetektion, spaningssystemalgoritmer, positionering av obemannade farkoster, sjöminröjningsfrågor och utveckling av sensorer till obemannade farkoster. Delrapportering av detta, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet), ska ske senast den 2 november 2026.

Totalförsvarets forskningsinstitut uppdras att senast den 20 februari 2026 redovisa hur en övergång till en digital molnbaserad lösning kan genomföras, beräknade kostnader för genomförandet samt vilka besparingar myndigheten kan göra vid utfasning av befintlig lösning. 

Myndigheten ska redovisa utgiftsprognoser för 2026-2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska beskriva utvecklingen på anslags-och postnivå och orsaker till eventuella förändringar både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. 

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

- 2 februari,

- 22 april,

- 24 juli,

- 9 november.

Anslagsposten får användas för att finansiera forskning och analysstöd inom det säkerhets- och försvarspolitiska området av betydelse för inriktningen av totalförsvaret och krisberedskapen.

Anslagsposten får användas för att finansiera forskning avseende kemiska, biologiska och radioaktiva ämnen samt kärnvapen och dess radiologiska följdverkningar. Anslagsposten får även användas för att finansiera forskning inom explosiva ämnen.

Högst 4 086 572 kronor får användas till att finansiera myndighetens arbete med nationellt dricksvattenlaboratorium.

Anslagsposten får användas för att finansiera forskning syftande till kunskapsuppbyggnad inom Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhetsområden. 

Högst 2 043 286 kronor får användas för kartläggning och analys av våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer.

Anslagsposten får användas för att finansiera myndighetens internationella verksamhet.

Högst 170 275 801 kronor får användas till myndighetens uppdrag om stöd till Ukraina. 

Högst 3 600 000 kronor får användas till sekondering vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot i Helsingfors.

Anslagsposten får användas för att finansiera myndighetens egeninitierade forskning.

Anslagsposten får användas för att finansiera forskning med syfte att bevaka och hantera nya tekniker.

Anslagsposten får användas för att finansiera forskning för det civila försvarets behov.

Högst 10 216 430 kronor för användas för forskning inom cyberområdet.

Anslagsposten får användas för att finansiera myndighetens arbete med utländska direktinvesteringar. 

Anslagsposten får användas för att finansiera myndighetens forskningsinfrastruktur, beredskapsfunktion samt säkerhetstjänst-och underrättelsefunktion.

Anslagsposten får också användas av myndigheten för att finansiera abonnemangsavgiften för radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering av Myndigheten för civilt försvar. 

Anslagsposten får användas för att finansiera och främja forskning och utveckling samt samverkan kring försvarsinnovation. 

Villkor

Avgiftsinkomsterna, inklusive tjänsteexport, får disponeras av myndigheten.