2004 Riksåklagaren

Riksdagen har beslutat om åklagarorganisationens verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 04, bet. 2003/04:JuU1, rskr. 2003/04:106).

Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för åklagarorganisationen (Riksåklagaren och åklagarmyndigheterna med undantag för Ekobrottsmyndigheten) och nedan angivet anslag.

Följande gäller för verksamheten inom åklagarorganisationen.

Åklagarorganisationen skall redovisa verksamhetsresultatet enligt den statistikindelning som Riksåklagaren för närvarande använder.

Övergripande verksamhetsinriktning

Åklagarorganisationen skall genom fortsatt verksamhetsutveckling säkerställa att åklagarnas brottsbekämpning effektiviseras främst när det gäller följande typer av brott - utan någon inbördes rangordning.

- narkotikabrott,
- vålds- och sexualbrott, särskilt brott mot kvinnor och barn,
- ekonomiska brott,
- brott mot miljön,
- brott som ofta begås av ungdomar,
- brott med rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga diskriminering.

Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brotts-anmälan till dom och straffverkställighet.

Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring.

Lagföringen skall öka och kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen.

Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat.

Av redovisningen skall framför allt följande framgå

- särskilda åtgärder som har vidtagits för att öka lagföringen,
- åtgärder som har vidtagits för att genomströmningstiderna skall vara fortsatt korta och för att öka åklagarorganisationens samverkan med polisen, domstolarna och kriminalvården i syfte att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet,
- åtgärder som har vidtagits för att rättstillämpningen skall vara enhetlig,
- åtgärder som i övrigt har vidtagits för att höja kvaliteten på brottsutredningsverksamheten och processföringen,
- antalet inkomna respektive avslutade ärenden,
- antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts,
- antalet och andelen avslutade brottsmisstankar som lett till lagföring,
- antalet och andelen beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte väckts av andra skäl,
- antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med dagsböter,
- antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning,
- det totala antalet balanserade ärenden samt antalet sådana ärenden i vilka förundersökningen har avslutats,
- genomströmningstider (medel- och medianvärden) uppdelade på förundersökningar ledda av polis respektive åklagare.

Väsentliga skillnader mellan myndigheterna skall analyseras och kommenteras.

Återrapportering

1. Riksåklagaren skall redovisa de insatser som har genomförts i fråga om bekämpning av våld mot kvinnor och mot barn samt ungdomsbrottslighet.

Redovisningen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten på dessa områden har utvecklats och dess resultat. Av redovisningen för respektive ärende- eller brottskategori skall bl.a. framgå

- genomströmningstider (medel- och medianvärden),
- lagföringsandel,
- antalet inkomna respektive avslutade brottsmisstankar,
- det totala antalet balanserade brottsmisstankar samt antalet sådana brottsmisstankar i vilka förundersökningen har avslutats,
- vidtagna åtgärder för att beakta barnperspektivet i verksamheten utifrån FN:s barnkonventions bestämmelser och intentioner.

Väsentliga skillnader mellan myndigheterna skall analyseras och kommenteras.

2. Riksåklagaren skall redovisa det brottsbekämpande arbete som har bedrivits när det gäller brott med rasistiska, främlingsfientliga, antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga diskriminering. Redovisningen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Av redovisningen skall för brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering framgå genomströmningstider (medel- och medianvärden) samt lagföringsandel.

3. Riksåklagaren skall redovisa de åtgärder som har vidtagits för att utveckla det internationella samarbetet. Här skall bl.a. redovisas omfattningen av de åtgärder som vidtagits samt en beskrivning och bedömning av samarbetet. Det skall också framgå hur de erfarenheter och den kompetenshöjning som verksamheten ger tillvaratas inom åklagarorganisationen.

4. Riksåklagaren skall redovisa den totala utgiften samt antalet anställda, uppdelat på personer och helårsarbetskrafter, som har deltagit i internationellt rättsligt utvecklingssamarbete.

5. Riksåklagaren skall redovisa hur åklagarorganisationen har tillämpat och berörts av lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Här skall bl.a. redovisas uppgifter om ärendemängd (såväl antalet ärenden till som från Sverige) och kostnadsutveckling samt eventuella problem som har identifierats vid tillämpningen av den aktuella lagstiftningen jämte en analys av de förändringar som kan vara påkallade.

6. Antalet domar som riksåklagaren har överklagat till Högsta domstolen och antalet mål där riksåklagaren varit svarande samt en analys av vilken betydelse som riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen har haft för rättsutvecklingen.

Mål

Riksåklagaren skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Riksåklagaren skall redovisa i vilken omfattning åklagarorganisationens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för åklagarorganisationens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

Riksåklagaren skall också redovisa övriga åtgärder som har vidtagits på det personalpolitiska området. Redovisningen skall omfatta bl.a.

- utvecklingen av chefsrekryteringen, åtgärder för att uppmuntra de anställda att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering (bl.a. för att uppnå en jämnare könsfördelning på chefsnivå),
- åtgärder för att främja jämställdhet,
- erfarenheter av den nya modellen för rekrytering av åklagare,
- beskrivning och analys av åtgärder i enlighet med den av Riksåklagaren upprättade kompetensstrategin i diskrimineringsfrågor (Ju2003/9177/Å),
- åtgärder för att minska sjukfrånvaron och för att vidareutveckla rehabiliteringsinsatserna avseende långtidssjukskrivna,
- antalet delpensioneringar och omfattningen av dessa.

1. Prognoser skall lämnas över anslagsutfall för budgetåren 2004, 2005, 2006 och 2007. Redovisning skall ske senast den 20 januari, 8 mars, 5 maj, 9 augusti samt 1 november 2004. Prognoserna skall analyseras och kommenteras.

2. Riksåklagaren har den 19 november 2003 kommit in med rapporten Organisation för en effektiv och hög lagföring (Ju2003/9239/Å). Riksåklagaren ges i uppdrag att senast den 2 april 2004 redovisa en fördjupad rapport som kan ligga till grund för överväganden om att slå samman alla myndigheter inom åklagarorganisationen, dvs. med undantag för Ekobrottsmyndigheten, till en myndighet. I rapporten skall bl.a. redovisas hur systemen för budgetering och ekonomistyrning, personalförsörjning, utveckling samt rättslig kontroll och tillsyn närmare bör utformas. I uppdraget ingår också att Riksåklagaren skall beskriva och analysera vilka konsekvenser den tänkta organisationsförändringen innebär för Ekobrottsmyndighetens del. Riksåklagaren skall i de delar som berör Ekobrottsmyndigheten genomföra uppdraget i nära samverkan med denna.

3. Riksåklagaren skall tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Tullverket och Skatteverket redogöra för eventuella hinder mot ett rationellt informationsutbyte mellan myndigheterna inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten samt lämna förslag på hur informationsutbytet kan förbättras. Redovisningen skall omfatta såväl det nationella som det internationella informationsutbytet. Vidare skall beaktas de slutsatser och rekommendationer som redovisas i utvärderingsrapporten om Sverige från tredje omgången av ömsesidiga utvärderingar. Myndigheterna skall gemensamt redovisa uppdraget senast den 30 juni 2004.

4. De myndigheter som ingår i Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) har den 6 juni 2003 gjort en principöverenskommelse om en handlingsplan för framtida åtgärder för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning. Riksåklagaren skall redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och vilka åtgärder som kommer att vidtas inom åklagarorganisationen med anledning av handlingsplanen. Riksåklagaren skall även redovisa och kommentera de åtgärder som har vidtagits inom åklagarorganisationen med anledning av den strategiska plan för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning som RIF-rådet fastslog i februari 2002. I redovisningen skall göras en bedömning av vilka de ekonomiska konsekvenserna för åklagarorganisationens del blir vid genomförandet av dels handlingsplanen, dels den strategiska planen. Bedömningen skall redovisas uppdelad på kostnadsminskningar och sådant som leder till att arbetet kan utföras effektivare och med högre kvalitet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004.

5. Riksåklagaren skall tillsammans med Rikspolisstyrelsen utforma ett informationsblad i vilket kort anges grundläggande rättigheter som tillkommer den som misstänks för brott och därför kvarhålls eller frihetsberövas. Såsom exempel på sådana rättigheter kan nämnas rätten till offentlig försvarare och tolk samt tidsfrister för förhör och frihetsberövanden. Rättigheter som aktualiseras först efter det att rätten meddelat beslut i häktningsfrågan skall inte anges. I uppdraget ingår för Rikspolisstyrelsens del också att se till att informationsbladet finns tillgängligt nationellt på samtliga EU-språk samt de andra språk som styrelsen bedömer ofta kan komma att efterfrågas. Myndigheterna skall gemensamt redovisa uppdraget senast den 30 juni 2004.

6. Den 18 december 2003 fick Riksåklagaren i uppdrag att, tillsammans med Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rättsmedicinalverket utreda frågan om finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004.

Belopp angivna i tkr

4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Från anslaget 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar får medel rekvireras hos Regeringskansliet, Justitiedepartementet för ersättning av kostnader för internationell hjälp i brottmål.

På regeringens vägnar

Kopia till:

Riksdagen, justitieutskottet

Finansdepartementet/Budgetavdelningen

Regeringskansliet, Förvaltningsavdelningen, RK Ekonomi

Rikspolisstyrelsen

Ekobrottsmyndigheten

Riksrevisionen

Ekonomistyrningsverket

Riksgäldskontoret