Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Kriminalvården bidra till en sådan utveckling.

Kriminalvårdens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att upprätthålla en god säkerhet som är väl anpassad till verksamhetens behov.

Myndigheten ska också övergripande redovisa hur myndigheten har arbetat för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ.

Härutöver ska Kriminalvården redovisa hur den nya lagen (2021:77) om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen.

Kriminalvården ska redovisa åtgärder som vidtagits för att öka tiden i isoleringsbrytande åtgärder för intagna i häkte såväl på kort som lång sikt. Redovisningen ska bl.a. ske med bakgrund av Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) förnyade kritik på området (CPT/Inf (2021) 20) samt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2021 (SFS 2021:289).

Kriminalvården ska redovisa myndighetens verksamhet inom internationell civil krishantering i enlighet med regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:1 utgiftsområde 7 och strategi för internationell civil krishantering och fredsfrämjande (UD2019/19501).

Kriminalvården ska också redovisa myndighetens verksamhet kopplad till genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet (1325).

Kriminalvården ska redovisa resultatet av arbetet med jämställdhetsintegrering med utgångspunkt i myndighetens strategi för en jämställd kriminalvård 2022-2025 (Ju2021/03011).

Kriminalvården ska redovisa finansiella prognoser för 2022-2025 vid nedanstående prognostillfällen.

7 februari
27 april
29 juli
28 oktober

Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar.

Mot bakgrund av den ökade beläggningen ska myndigheten, vid varje prognostillfälle, redovisa personal-, lokal- och driftskostnader som myndigheten bedömer kan härledas till den ökade beläggningen.

Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

De finansiella prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer lämnas även i särskild bilaga till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Prognoserna ska även avse utgiftsområde 7 anslag 1:1 samt utgiftsområde 8 anslag 1:7.

Kriminalvården ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten på kort sikt. Kriminalvården ska också redovisa avvikelser och tillkommande planer i förhållande till myndighetens långsiktiga utbyggnadsplan. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med budgetunderlaget samt därefter i bilaga till prognoskommentarerna vid prognostillfälle 2, 3 och 4.

Kriminalvården ska tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2023.

Kriminalvården ska fortsätta att två gånger per år till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) inkomma med uppgifter om antal utländska medborgare med pågående fängelseverkställigheter, fördelat per land. Kriminalvården ska härutöver samtidigt redovisa följande uppgifter för den senaste sexmånadersperioden;

• antal utländska medborgare som påbörjat fängelseverkställighet, fördelat per land och i strafftidsintervall,
• antal initierade ärenden och antal beslut om överförande per land, och
• antal faktiskt genomförda överföranden per land.

Redovisningar ska lämnas senast den 15 juli 2022 och den 15 februari 2023. Kriminalvården ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder.

Kriminalvården och Arbetsförmedlingen ska, i samverkan med landets kommuner eller andra aktörer, utveckla Krami eller motsvarande verksamheter i syfte att stärka Kriminalvårdens klienters möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Verksamheten ska också nå fler av Kriminalvårdens klienter. Myndigheterna ska under arbetet dra nytta av de erfarenheter och lärdomar som dragits från arbetet i de kommuner där verksamheten Krami finns. Myndigheterna ska lämna en gemensam redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 15 september 2022. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och som planeras, hur resurssättningen från respektive myndighet ser ut i verksamheten samt en bedömning av det framtida resursbehovet. Myndigheterna ska vidare särskilt redovisa vilka kommuner som har visat intresse av att ingå i samarbetet.

Kriminalvården ska utveckla informationsutbytet med Polismyndigheten avseende personer som har dömts för sexualbrott, våldsbrott mot närstående och brott med hedersmotiv. Myndigheterna ska också utveckla informationsutbytet när det gäller unga dömda. Syftet är att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande och ge skydd till brottsoffer. Vid behov ska myndigheterna samråda med Socialstyrelsen. Polismyndigheten och Kriminalvården ska lämna en gemensam redovisning till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 25 maj 2023.

Kriminalvården ska, tillsammans med Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten, fortsätta arbetet med att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler orter i Sverige i enlighet med det uppdrag som gavs till myndigheterna i september 2021 (Ju2021/03330). En beskrivning av uppdragets genomförande under 2022 ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2024.

Kriminalvården ska genom kunskapshöjande insatser stärka och utveckla kompetensen bland myndighetens personal om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicidalitet. Insatserna ska baseras på en behovsanalys av kompetensutveckling hos myndighetens olika yrkeskategorier och ska långsiktigt kunna integreras i ordinarie utbildningsverksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 31 mars 2023 och 2024 samt slutredovisas den 31 mars 2025. Slutredovisningen ska innehålla en utvärdering av de insatser som har genomförts inom ramen för uppdraget. Kriminalvården får för uppdragets genomförande använda    3 000 000 kronor 2022 från utgiftsområde 9, anslag 1:8 Bidrag till psykiatri, ap 3 Till Kammarkollegiets disposition.

Kriminalvården ska förbereda för anslutning av relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla (I2021/03317) senast den 29 september 2023. Kriminalvården ska redovisa arbetet med förberedelserna till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast samma datum.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Kriminalvården ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Kriminalvården ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården, för bidrag till Svenska Kriminalvårdens Idrottsförbund, för ersättning åt ledamöter med flera i övervakningsnämnderna samt för övervakare, biträdande övervakare och förtroendemän.

2. Från anslaget får högst 20 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 

3. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala 36 576 650 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

För arbetsdriften ska direkta kostnader till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För den praktiska arbetsträningen ska avgifterna delfinansiera verksamheten.

Måltider

För måltider som myndigheten tillhandahåller mot avgift ska avgifterna beräknas till full kostnadstäckning. 

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

Kriminalvården får ta ut avgifter för varor och tjänster från arbetsdriften och den praktiska arbetsträningen. Inkomsterna från arbetsdriften och den praktiska arbetsträningen får disponeras av Kriminalvården och ska redovisas mot anslag 1:6 Kriminalvården.

Måltider

Kriminalvården får mot avgift tillhandahålla måltider. Inkomsterna disponeras av myndigheten och ska redovisas mot anslag 1:6 Kriminalvården.