Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur forskningsstödet har fördelats mellan olika universitet och högskolor samt olika stödformer,
• antalet beviljade ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar,
• storleken på beviljade bidrag i förhållande till storleken på sökta bidrag,
• genomsnittlig bidragsstorlek för projektbidrag, och
• forskares nationella och internationella mobilitet.

Ovanstående uppgifter ska redovisas totalt för Vetenskapsrådet och fördelat per ämnesområde. Återrapporteringen ska där så är möjligt redovisas i form av tidsserier för de fem senaste budgetåren. 

Vetenskapsrådet ska redogöra för arbetet med kliniska studier. Redogörelsen ska innefatta en beskrivning av hur myndigheten verkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige och hur medel fördelas för ändamålet. Vidare ska myndigheten redogöra för hur stödet bidrar till att utveckla samarbetet inom hälso- och sjukvårdens nationella samordning av kliniska studier samt hur myndigheten arbetar för att kunna redovisa statistik, analys och uppföljning inom området.

Vetenskapsrådet ska redovisa arbetet med den rådgivande funktionen för nyttjande av hälsodata, hur funktionen används och utvecklas samt hur samverkan sker med relevanta myndigheter och andra aktörer.

Vetenskapsrådet ska redovisa myndighetens uppföljning av de ekonomiska återrapporteringar som har inkommit från bidragsmottagarna. 

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja svenskt forskningssamarbete med USA i linje med implementeringsavtalet mellan Socialdepartementet och amerikanska Department of Health and Human Services inom cancerområdet (S2024/00594) och samarbeten med det amerikanska Department of Energy.

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka insatser som vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem, har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Vetenskapsrådet ska särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation.

Vetenskapsrådet ska redovisa genomförda åtgärder för att bidra till ökad samverkan mellan forskare och omgivande samhälle i enlighet med propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Vetenskapsrådet ska övergripande redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter samt en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av arbetet. Vetenskapsrådet ska även redogöra för huruvida en analys gjorts av hot och sårbarheter för myndigheten samt om åtgärder vidtagits och hur myndigheten arbetar för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten har arbetat för att bidra till de målsättningar som anges i den nationella strategin för life science (KN2024/02228).

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten arbetar med uppföljning och utvärdering av hur väl forskningsinfrastrukturer som finansieras helt eller delvis av myndigheten svarar mot forskningens och samhällets behov.

Inom utvecklingsforskning, som finansieras från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska Vetenskapsrådet redovisa i enlighet med uppdraget i regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete inom forskning för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling 2022-2028 (UD2022/09061).

Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur rådet har arbetat med bevakning av försöksdjursvetenskap och utveckling av området, och
• myndighetens finansiering av driften vid den nationella forskningsanläggningen MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet, varvid kostnader för lokaler, el, värme och vatten ska redovisas särskilt.

Det strategiska arbetet med European Spallation Source ERIC och MAX IV

Vetenskapsrådet ska bistå Regeringskansliet i frågor kopplade till Sveriges värdskap för European Spallation Source ERIC (ESS) genom att:

• tillhandahålla strategiskt och operativt stöd i internationella förhandlingar, bedriva strategiskt påverkansarbete för att långsiktigt främja ESS utveckling,
• tillhandahålla kostnadsberäkningar, analyser och underlag kopplat till värdskapet och inför ESS Council-möten,
• identifiera och verka för synergier mellan det svenska värdskapsarbetet för ESS och nationella insatser rörande ESS och MAX IV, bland annat genom att främja möjligheterna för svenska aktörer att bidra till ESS inom ramen för det svenska medlemsbidraget och genom att genomföra åtgärder för att stimulera en bred svensk användning av anläggningarna, och
• stödja systematisk uppbyggnad av kunskap och kompetens för utveckling och användning av anläggningarna inom universitet och högskolor, näringsliv och andra sektorer i syfte att främja och möjliggöra vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS och MAX IV. 

Vetenskapsrådet ska i en årlig rapport senast den 1 februari redovisa arbetet och göra en sammanfattning av utvecklingen.

Drift och förvaltning för inloggning till provtjänst för digitala nationella prov

Vetenskapsrådet har i regleringsbrev för 2024 fått uppdrag att möjliggöra den tekniska driften och förvaltningen av lösningar för inloggning till Statens skolverks provtjänst för digitala nationella prov. Uppdraget ändras på så sätt att uppdragstiden förlängs till den 30 juni 2028. Vetenskapsrådet får för detta uppdrag årligen för 2026, 2027 respektive 2028 fakturera Skolverket högst 12 000 000 kronor senast den 1 december respektive år. Vidare ändras uppdraget på så sätt att uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2026 och 2027 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2028.

Forskningsprogram om det civila samhället  

Vetenskapsrådet ska genomföra ett flervetenskapligt grundforskningsprogram om det civila samhället i enlighet med vad som anges i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195). Under 2026 disponerar Vetenskapsrådet 10 000 000 kronor för grundforskningsprogrammet från det under utgiftsområde 17 för budgetåret 2026 uppförda anslaget 12:5 Insatser för den ideella sektorn, anslagspost 1 Forskningsprogram om det civila samhället. Av medlen får högst 400 000 kronor användas för administrativa kostnader. Vetenskapsrådet ska senast den 31 mars 2027 till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet) redovisa vilka bidrag som under 2026 har beviljats för forskningsprojekt, forskningsmiljöer och anställningar som postdok, inklusive uppgift om forskningens inriktning.

Statistiska underlag 1

Vetenskapsrådet ska redovisa och kommentera statistiska data för perioden 2005–2025 när det gäller följande indikatorer:

• Antalet vetenskapliga artiklar i Sverige och andra länder.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för de högst citerade länderna inklusive Sverige.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för olika vetenskapsområden i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2026.

Statistiska underlag 2

Vetenskapsrådet ska bistå regeringen med underlag för att följa upp de forskningspolitiska delmålen. Detta innebär bl.a. att ta fram statistiska data för svensk forsknings internationella attraktivitet och omfattningen av investeringarna inom forskning och utveckling för Sverige och andra länder samt kommentera dessa. Dessutom ska statistiska data tas fram och kommenteras för forskningens kvalitetsförstärkning, inklusive utfall inom EU:s forskningsfinansiering, och jämställdhet inom universitet och högskolor, internationalisering, samt högskolesektorns FoU-utgifter som andel av BNP i relation till andelen högciterade publikationer. På sikt ska även forskares mobilitet i relation till högciterade artiklar redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2026.

Artificiell intelligens och ny teknik

Vetenskapsrådet ska redovisa hur myndigheten arbetar datadrivet och hur arbetet med data och AI har bidragit till att utveckla verksamheten. Av redovisningen ska framgå hur myndigheten beaktar risker och arbetar för att användningen av data och AI sker på ett etiskt och säkert sätt. Även eventuella hinder och framgångsfaktorer för datadrivet arbete och användande av AI-teknik ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 oktober 2026. 

Information till forskare om värdet och hantering av immateriella tillgångar

Vetenskapsrådet ska sprida kunskap, i de utlysningar där det är relevant, om värdet och hantering av immateriella tillgångar, inkl. immaterialrättsligt skydd, hos de aktörer som söker om samt tilldelas forskningsmedel. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2026.

Drift av de svenska förbindelsepunkterna för gränsöverskridande elektronisk identifiering samt tillhörande infrastruktur

Vetenskapsrådet ska ingå en överenskommelse med Myndigheten för digital förvaltning om att Vetenskapsrådet ska sköta it-driften av de svenska förbindelsepunkterna (noderna) för gränsöverskridande elektronisk identifiering och tillhörande infrastruktur t.o.m. den 31 december 2027. Överenskommelsen ska bl.a. innehålla villkoren för den ersättning som Myndigheten för digital förvaltning ska betala till Vetenskapsrådet.

Prognoser

Vetenskapsrådet ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–  2 februari,

–  22 april,

–  24 juli, och 

–  9 november.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Vetenskapsrådet ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Statskontoret.

Följande uppdrag ges med anledning av propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60).

Ett nytt program för banbrytande forskning

Vetenskapsrådet får i uppdrag att, i enlighet med förslag i myndighetens redovisning av uppdraget Förslag på program för banbrytande forskning (U2025/02117), etablera ett nytt program för banbrytande forskning för att främja vetenskapligt risktagande och forskningsgenombrott på högsta internationella nivå. Syftet på sikt är fler svenska forskningsgenombrott i Nobelprisklass. Uppdraget ska redovisas årligen i årsredovisningen.

Ett vidareutvecklat bedömningssystem för forskning 

Vetenskapsrådet får i uppdrag att samordna, främja och följa upp det nationella arbetet med en gemensam riktning för ett vidareutvecklat gemensamt bedömningssystem för hur forskning bedöms och värderas. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2026.

Analys av jämställdhet och främjande av kvalitet

För att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste lika villkor för likartat arbete och meriter gälla för kvinnor och män. Vetenskapsrådet ska därför tillsammans med Universitetskanslersämbetet analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor, i syfte att identifiera kvalitetsrisker och goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning. Vetenskapsrådet ska särskilt ansvara för analysen av jämställdhet kopplat till forskningskvalitet och Universitetskanslersämbetet ska särskilt ansvara för analysen av jämställdhet kopplat till utbildningskvalitet. Uppdraget ska redovisas av Universitetskanslersämbetet senast den 1 februari 2027 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

För uppdraget får Vetenskapsrådet under 2026 använda 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppförda anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagsposten 12 – Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut. Medlen betalas ut efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2026. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2027 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Redovisning, rekvisition och återbetalning ska hänvisa till diarienumret för detta beslut.

För regeringsuppdrag som lämnats i ett särskilt regeringsbeslut utgör tabellen endast en upplysning om vilka uppdrag som vid årets början var riktade till myndigheten och vilka tider som då gällde för återrapportering eller liknande.

Medlen under anslagsposten ska användas för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. För myndighetens arbete får högst 12 000 000 kronor användas. Resterande medel ska användas till den nationella samordningen av kliniska studier samt fördelas till hälso- och sjukvårdsregionerna för deras arbete med stöd för kliniska studier.

1. Från anslagsposten bör minst
– 343 000 000 kronor finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 884 000 000 kronor finansiera forskning inom medicin och hälsa,
– 1 066 000 000 kronor finansiera forskning inom naturvetenskap och
teknikvetenskap, och
– 159 000 000 kronor finansiera forskning inom utbildningsvetenskap.

Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

2. Anslagsposten ska, förutom olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete, finansiera utvärderingar, beredningsarbete, konferenser samt vissa resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Anslagsposten får användas för stipendier till forskarstuderande vid Europeiska universitetsinstitutet (EUI) som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering. 

5. Anslagsposten ska finansiera utgifter för följande gästprofessurer:
– en anställning benämnd Olof Palmes gästprofessur som ska inriktas mot områden av betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse,
– en anställning benämnd Kerstin Hesselgrens gästprofessur som ska innehas av en framstående kvinnlig forskare, och
– en anställning benämnd Tage Erlanders gästprofessur som får utses inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

6. Medel som har beviljats av Vetenskapsrådet för anskaffning och förnyelse av dyrbar vetenskaplig utrustning får utbetalas med hälften före utgången av varje halvår. Vidare ska Vetenskapsrådet betala ut bidrag i en takt motsvarande avskrivningstiden och betala räntekostnaden för lånefinansierad utrustning.

7. Anslagsposten ska finansiera Sveriges deltagande i Nordiska samarbetsnämnden (NOS).

8. Anslagsposten ska finansiera del av driften vid de nationella forskningsanläggningarna MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet och Onsala rymdobservatorium vid Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag.  

9. Av de medel som har tillförts Vetenskapsrådet för finansiering av ESS i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionerna 2008, 2012 och 2020 (prop. 2008/09:50, prop. 2012/13:30 och prop. 2020/21:60) och budgetpropositionerna för 2015, 2017, 2022 och 2023 (prop. 2014/15:1, prop. 2016/17:1, prop. 2021/22:1 och prop. 2022/23:1), ska 470 000 000 kronor användas 2026 för bidrag till ESS. Utbetalning av det totala beloppet ska ske senast den 31 januari 2026. Därutöver får högst 4 000 000 kronor användas för finansiering av Vetenskapsrådets stödfunktion för Sveriges värdskap för ESS.

10. Anslagsposten ska finansiera utgifter för Sveriges deltagande i och bidrag för
– den europeiska röntgenfrielektronlasern (XFEL),
– den europeiska tungjonsacceleratorn (FAIR), och
– den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande den södra stjärnhimlen (ESO).

11. Anslagsposten ska finansiera forskning som drivs i samarbete med Italien, med Tyskland om materialforskning och strukturbiologi, med Frankrike inom klimat-, kärn- och neutronområdet och utveckling av synkrotronljusanläggningar samt med Schweiz om frielektronlaser och neutronforskning.

12. Från anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för ett ovillkorat kapitaltillskott till EISCAT AB.

13. Från anslagsposten ska minst 80 000 000 kronor användas för att finansiera den svenska AI-fabriken Mimer vid Linköpings universitet.

14. Från anslagsposten ska högst 35 000 000 kronor användas för att finansiera utgifter avseende strategiska dataresurser för registerbaserad forskning.

15. Från anslagsposten ska minst 12 000 000 kronor användas för uppdraget om forskning om Förintelsen och antisemitism. 

16. Från anslagsposten ska minst 20 000 000 kronor användas för uppdraget om forskning om rasism.

17. Från anslagsposten ska minst 65 000 000 kronor användas för ett forsknings- och innovationsprogram inom sjätte generationens trådlösa system (6G). 

18. Från anslagsposten ska 15 000 000 kronor användas för forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Utlysningen av medlen ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Högst 2 000 000 kronor får användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium och som omfattas av uppdragsbeskrivningen för valideringslaboratorier (EU-NETVAL).

19. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med vad som presenterades i regeringens propositioner Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50), Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) och Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60), varav minst 
– 240 000 000 kronor för excellenscentrum,
– 75 000 000 kronor för banbrytande forskning,
– 265 000 000 kronor för excellenskluster för banbrytande teknik,
– 10 000 000 kronor för ökat deltagande i ERC och MSCA,
– 480 000 000 kronor för forskningsinfrastrukturer,
– 40 000 000 kronor för ökat nyttjande av forskningsinfrastrukturer,
– 35 000 000 kronor för vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS och MAX IV,
– 110 000 000 kronor för finansiering av MAX IV,
– 50 000 000 kronor för den nationella superdatorinfrastrukturen NAISS,
– 25 000 000 kronor för Polar Connect,
– 10 000 000 kronor för deltagande i EuroHPC och svenskt värdskap för superdatorn Arrhenius,
– 75 000 000 kronor för strategisk rekrytering,
– 55 000 000 kronor för biobanker och register, varav minst 5 000 000 kronor till Biobank Sverige,
– 95 000 000 kronor för forskning som bidrar till utveckling av precisionsmedicin,
– 70 000 000 kronor för uppbyggnad och utveckling av forskningskompetens inom primärvården, varav minst 3 000 000 kronor avsätts till forskarskolan i allmänmedicin,
– 10 000 000 kronor för hälsodata,
– 30 000 000 kronor för psykiatriforskning, 
– 10 000 000 kronor för forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, varav minst 25 000 000 kronor avsätts till den plattform för antibiotikautveckling som finns vid Uppsala universitet,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom migration och integration,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom segregation,
– 75 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom brottslighet,
– 15 000 000 kronor för grundforskning inom området metaller och mineral,
– 20 000 000 kronor för kärnteknisk grundforskning,
– 35 000 000 kronor för forskning om informations- och cybersäkerhet,
– 40 000 000 kronor för digitaliseringens samhälleliga konsekvenser,
– 55 000 000 kronor för forskning om säkra samhällen,
– 20 000 000 kronor för forskning om demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser,
– 15 000 000 kronor för forskning om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck,
– 35 000 000 kronor för ett bildningslyft inom humaniora,
– 15 000 000 kronor för konstnärlig forskning,
– 140 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna,
– 65 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på hälso- och sjukvårdsutbildningarna,
– 30 000 000 kronor för forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap, och
– 10 000 000 kronor för en nationell polarforskarskola.

1. Medlen får användas av kommittén för klinisk behandlingsforskning för att finansiera forskning inom klinisk behandlingsforskning.

2. Anslagsposten får användas för olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete samt för finansiering av utvärderingar, beredningsarbeten, en rådgivande grupp, konferenser och vissa resor och seminarier som är kopplade till kommittén för klinisk behandlingsforskning. Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslaget får användas för avgifter till internationella forskningsorganisationer, t.ex.

– den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN),
– den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC),
– det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL),
– den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF),
– den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och
– Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens.

Anslagsposten får användas för Vetenskapsrådets förvaltningsutgifter.

Anslaget får användas för utgifter för Swedish University Computer Network (Sunet), ett datanätverk för överföring av digital information mellan universitet och högskolor och vissa andra organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för grundanslutning till Sunet för de konstnärliga högskolorna, statliga kulturarvsinstitutioner och Kungl. biblioteket samt för de specifika kostnader Sunet har för anslutning till internationella forskningsnät.

Anslaget får användas för finansiering av utveckling av gemensamma lösningar inom digital kommunikation och it-tjänster.

Anslagsposten får användas för förvaltningsutgifter för Överklagandenämnden för etikprövning.

Anslagsposten får användas för utgifter för Gentekniknämndens verksamhet.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken "Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden" i tabellen är endast indikativa.

Bemyndigande om medlemsavgifter i ERIC-konsortier

Vetenskapsrådet får under 2026 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna till nedan angivna ERIC-konsortier enligt följande.

• Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor,
• European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, 
• Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Social Survey (ESS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor,
• European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor,
• Low Frequency Array (LOFAR ERIC) med en årlig medlemsavgift påhögst 1 500 000 kronor, och
• Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor som innefattar medlemsavgift och värdavgift för dataportalen Carbon Portal.

Ovan angivna ERIC-konsortier är sådana internationella organisationer som Vetenskapsrådet i enlighet med förordningen (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet ska företräda Sverige i. För samtliga ovan angivna ERIC-konsortier får Vetenskapsrådet besluta om utträde ur konsortiet.  

Bemyndigande om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC)

Vetenskapsrådet får under 2026 besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.