Vinnova ska redovisa det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. En rapport ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2018.

Vinnova ska redovisa hur myndigheten har arbetat med prioriteringarna för det Europeiska forskningsområdet.

Vinnova ska redovisa hur det internationella perspektivet integreras i Vinnovas satsningar, inklusive synergier mellan EU-program och myndighetens program.

Vinnova ska, inom ramen för myndighetens ansvar att lämna stöd till inkubation, redovisa resultaten av insatserna. En särskild rapport avseende helåret 2016 ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 1 juni 2017.

Vinnova ska presentera all individbaserad statistik uppdelad på kön. I de fall detta inte är möjligt ska orsaken redovisas. Eventuella skillnader mellan kvinnor och män ska analyseras och kommenteras.

Vinnova ska redovisa hur samverkan med Tillväxtverket och Statens energimyndighet ska utvecklas för att ta tillvara synergier i myndigheternas verksamheter och för att undvika överlappningar i syfte att bättre bidra till målen för närings- och energipolitiken och den regionala tillväxtpolitiken.

Vinnova ska redovisa prognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

den 18 januari,

den 17 februari,

den 3 maj,

den 31 juli, och

den 25 oktober 2017.

Vinnova ska samverka med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Vetenskapsrådet inom området hälsa, vård och omsorg.

Vinnova ska bidra i genomförandet av det nationella regionalfondsprogrammet för EU:s sammanhållningspolitik under programperioden för 2014–2020, med fokus på insatser inom det tematiska området "Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation". Vinnova ska också, utifrån sin roll i arbetet med det nationella regionalfondsprogrammet, bidra i Tillväxtverkets arbete avseende processtödet.

I enlighet med regeringens beslut den 27 juni 2013 (dnr N2013/3281/FIN) ska det vid Vinnova finnas ett näringslivssekretariat för att öka samverkan mellan näringslivet och forskningsaktörer i syfte att öka svenska företags medverkan i uppbyggnad och användning av forskningsinfrastrukturanläggningar.

Vinnova ska genomföra minst två utvärderingar av genomförda insatser. De insatser som utvärderas ska vara av budget- och verksamhetsmässig betydelse. Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i utvärderingen. Vinnova ska föra dialog med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser om vilka insatser som utvärderas och metoder för detta. Utvärderingarna ska omfatta resultat och, där så är möjligt, effekter av stödet från myndigheten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 23 mars 2018.

Vinnova ska under 2017 genomföra en särskild satsning inom området produktion av biologiska läkemedel. Satsningen ska bidra till uppbyggnad av en infrastruktur och testbädd som ska utgöra en öppen mötesplats för innovation, utveckling och industrialisering av teknologier för produktion av biologiska läkemedel. Uppdraget omfattar 90 miljoner kronor under 2017 och genomförs inom ramen för samverkansprogrammet för Life science. Testbädden ska tillgängliggöra en produktionsmiljö för industriell uppskalning som välkomnar små, medelstora och stora företag, universitet, högskolor och institut, samt ska fungera som en katalysator för kompetensförsörjning och forskning. Syftet är att komplettera förädlingskedjan mellan forskningsresultat och industriell tillämpning och därmed öka industrialiseringen inom området biologiska läkemedel. Satsningen kompletterar tidigare satsningar på området för att Sverige ska ta en tätposition inom life science och forskning, utveckling och produktion av biologiska läkemedel. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 juni 2018. Redovisningen ska ange hur medlen har använts samt innehålla en analys av testbäddens roll för att stärka Sveriges position inom forskning, utveckling och produktion av biologiska läkemedel.

Vinnova ska under 2017–2019 använda minst 55 miljoner kronor för att utveckla och genomföra riktade insatser för social innovation. Insatserna och medlen ska redovisas i årsredovisningen, bl.a. avseende samverkan, områden och målgrupper samt hur resultat och erfarenheter av insatserna har kommunicerats.

Vinnova ska redogöra för hur myndighetens stöd till forskning och utveckling samt innovation bidrar till minskad klimatpåverkan. Vinnova ska i redovisningen också redogöra för hur myndighetens framtida insatser fortsatt bidrar till minskad klimatpåverkan. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Miljö- och Energidepartementet) senast den 15 september 2017.

Vinnova ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att i de statliga myndigheterna sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst sammanlagt 500 personer. Myndigheterna och därmed även Vinnova ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Vinnova ska lämna en redovisning av uppdraget till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Pågående uppdrag anges i bilaga 2.

Uppdrag 7–10 ges med anledning av propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). För ytterligare detaljer om uppdragen hänvisas till propositionen avsnitt 8.1.3 om tillgänglighetsdesign, avsnitt 11.2.1 om standardisering, avsnitt 9 om strategiska innovationsområden, samt avsnitt 9.2.3 om fordonsstrategisk forskning och innovation. Uppdragen ska delredovisas i årsredovisningen.

Vinnova ska genomföra en satsning på innovation och forskning inom tillgänglighetsdesign under 2017–2020 som beräknas omfatta 80 miljoner kronor. För 2017 får Vinnova använda 15 miljoner kronor. Satsningen ska bidra till att verksamheter, miljöer och tjänster utformas universellt så att de blir tillgängliga och användbara för alla människor, oavsett funktionsnedsättningar, kön, ålder eller bakgrund. En universell utformning innebär att man utgår från och designar med medvetenhet om den variation som återfinns i befolkningen, vilket bör resultera i en mer inkluderande arbets- och livsmiljö. Satsningen ska uppmuntra till nya innovationssamarbeten mellan universitet och högskolor, offentlig sektor, näringsliv och andra relevanta aktörer. Vidare ska satsningen stödja det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande och det strategiska samverkansprogrammet Smarta städer.

Vinnova bör inom ramen för satsningen långsiktigt följa regeringens nationella målsättningar för funktionshinderspolitiken samt nationella mål för arkitektur, form och design. Vid genomförandet av uppdraget ska Vinnova samverka med Myndigheten för delaktighet, Statens centrum för arkitektur och design och andra för uppdraget relevanta myndigheter och aktörer. I uppdraget ingår vidare att genomföra dialoger i syfte att belysa olika perspektiv på tillgänglig och universellt användbar design samt inhämta kunskap och synpunkter som är relevanta för utformningen av olika insatser inom satsningen.

Vinnova ska genomföra en särskild satsning på standardisering under 2017–2020 som beräknas omfatta 35 miljoner kronor. För 2017 får Vinnova använda fem miljoner kronor för detta. Insatserna ska bidra till ökat svenskt deltagande i internationella standardiseringsorgan. Att ha standardiseringsperspektivet med sig redan från början i forsknings- och utvecklingsfaser har ofta stor betydelse. När forskare och innovatörer utvecklar sina idéer med hänsyn tagen till befintliga standarder underlättar det marknadstillträde. Delaktighet och engagemang i internationellt standardiseringsarbete har en avgörande betydelse för kommersialisering och nyttiggörande av nya produkter och tjänster.

Vinnova ska förstärka insatserna inom Strategiska innovationsområden 2017–2020 och verka för att dessa inriktas mot de samhällsutmaningar regeringen identifierat, samt utvecklas utifrån strategiska innovationsagendor och i linje med regeringens samverkansprogram i enlighet med regeringens proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50), avsnitt 9. Förstärkningen omfattar 155 miljoner kronor 2017.

Vinnova ska, i samverkan med Statens energimyndighet och Trafikverket, fortsatt utveckla programmet så att arbetssätt och struktur dels öppnar upp för fler aktörer, dels stärker kopplingen till de strategiska innovationsområdena och andra relevanta program. Programmet ska fortsätta som ett avtalsreglerat samverkansprogram. När så är relevant bör Transportstyrelsen inbjudas att delta.

Vinnovas uppdrag om att bidra till utveckling av en modell för kommersialisering av tillgångar i företag (dnr N2016/04454/IF) förlängs så till vida att slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2017 i syfte att möjliggöra en redovisning av uppnådda resultat.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för finansiering av myndighetens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystemen och programanknutna utgifter så som utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Vinnova ska använda minst:

• 480 miljoner kronor för strategiska innovationsområden, 
• 200 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet,
• 90 miljoner kronor för en satsning på innovativ produktion av biologiska läkemedel,

• 50 miljoner kronor för att underlätta etablering, användande, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, t.ex. vid industriforskningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB eller andra kvalificerade huvudmän,

• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till universitets och högskolors forskning och forskarutbildning utifrån bedömning av kvalitet i samverkan med det omgivande samhället,

• 15 miljoner kronor för innovationsinsatser inom området tillgänglighetsdesign, samt

• 5 miljoner kronor för innovationsinsatser för standardisering.

Av anslaget ska minst 45 miljoner kronor användas för miljö- och klimatinsatser enligt uppdrag 2 och 3 i regeringens beslut i ärende N2015/08872/IF.

Av anslaget ska 20 miljoner kronor användas till insatser inom det immaterialrättsliga området enligt regeringens beslut i ärende N2016/02167/IF.

Av anslaget ska minst 15 miljoner kronor användas för riktade insatser för social innovation enligt uppdrag 4 ovan.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden i tabellen ovan är endast indikativa.