Myndigheten ska redovisa individbaserad statistik uppdelad på kön och ålder. Statistiken ska innehålla analys och bedömning av utvecklingen om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

Myndigheten ska särskilt redovisa följande:

• Indikatorer för att belysa effektiviteten i arbetet med att biträda universitet och högskolor vid antagning, service och rådgivning i fråga om studieadministrativ verksamhet.
• Vilka som använder antagningssystemet i de nationella antagningsomgångarna fördelat på utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• Vilka som ger i uppdrag till myndigheten att biträda dem med tilläggstjänster.
• Kostnaden för antagningssystemet i sin helhet och myndighetens kostnader för biträde med tilläggstjänster fr.o.m. 2015.
• Kostnaden för hantering av anmälningar från sökande som omfattas av förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.

Myndigheten ska efter samråd med Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) redovisa och kommentera följande:

• Statistik över samtliga sökande i samband med sista ansökningsdag inför höstterminen 2017 respektive vårterminen 2018.
• Statistik över samtliga sökande och antagna i samband med urval 1 inför höstterminen 2017 respektive vårterminen 2018.
• En analys i fråga om utfallet av genomförd antagningsomgång, senast den 15 oktober 2017 för höstterminen 2017 och senast den 28 februari 2018 för vårterminen 2018. Analysen ska inkludera sökande och antagna som är skyldiga att betala anmälningsavgift enligt förordningen om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.

Myndigheten ska särskilt redovisa följande:

• Antalet inkomna ärenden och utförda bedömningar av utländska utbildningar. Redovisningen ska inkludera antalet ärenden där fullständig dokumentation av utbildningen saknas och antalet utbildningsbeskrivningar som myndigheten har utfärdat i fråga om sådana ärenden. Redovisningen ska fördelas på utbildningsnivå, genomsnittlig handläggningstid och kostnad per ärende, fr.o.m. 2015.
• Vilka åtgärder som har vidtagits för att effektivisera ärendehandläggningen och effekterna av dessa åtgärder.
• Löpande under året antalet inkomna och avgjorda ärenden under 2017 liksom prognoser för antalet ärenden under det kommande året.
• Hur myndigheten, inom ramen för bedömningsverksamheten, har samverkat med, eller bistått, universitet och högskolor, andra relevanta myndigheter, studie- och yrkesvägledarfunktioner samt andra intressenter.

Myndigheten ska särskilt redovisa följande:

• Insatser för att främja internationellt samarbete.
• Insatser för att öka den utresande mobiliteten bland studenter.
• Antalet inkomna respektive beviljade ansökningar om kostnadsersättningar för nordisk utbytestjänstgöring enligt förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder, per år för perioden 2013–2016. Av redovisningen ska framgå från vilka myndigheter som anställda fullgjort utbytestjänstgöring, utbytestjänstgöringens längd och till vilka nordiska länder utbytestjänstgöringen har ägt rum. Myndigheten ska lämna redovisningen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 maj 2017.  

Myndigheten ska särskilt redovisa följande:

• Insatser för att inom myndighetens uppgifter nå studie- och yrkesvägledare på alla utbildningsnivåer.
• Insatser för att informera om anmälnings- och studieavgifter för gruppen avgiftsbetalande studenter.
• Insatser för att informera om möjligheten till nordisk utbytestjänstgöring.

Myndigheten ska redovisa utgiftsprognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket senast följande datum.

– 18 januari
– 17 februari
– 3 maj
– 31 juli
– 25 oktober

Myndigheten ska särskilt redovisa följande.

• Hur myndigheten har samverkat med Statens skolverk när det gäller legitimation och behörighet för lärare och förskollärare.
• Hur myndigheten har samverkat med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor inom ramen för programmet Erasmus+.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheterna. Universitets- och högskolerådet ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Myndigheten ska årligen redovisa vidtagna åtgärder och uppnådda resultat utifrån sin plan för jämställdhetsintegrering för 2015–2018. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Myndigheten ska därutöver lämna en redovisning den 22 februari 2018 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Socialdepartementet) och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete för 2015–2017.

Myndigheten får i uppdrag att analysera potentiella konsekvenser för mobilitet och andra aktiviteter kopplade till samarbetet inom utbildnings- och ungdomsområdet mellan Sverige och Storbritannien med anledning av Storbritanniens avsikt att begära utträde ur EU. Analysen ska, utifrån möjliga scenarier för EU:s framtida relation med Storbritannien, bland annat omfatta effekterna på svenska ungdomars, elevers, studenters och lärares möjlighet att volontärarbeta, studera och undervisa i Storbritannien och vice versa; studieavgifter och studiestöd; samarbetsavtal mellan svenska och brittiska utbildningsinstitutioner; samt konsekvenser för tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet och eventuella följdeffekter för kompetensförsörjningen. I uppdraget ingår att kartlägga omfattningen på mobiliteten mellan länderna. Konsekvenser för studieavgifter och studiestöd ska analyseras i samråd med Centrala studiestödsnämnden. Frågor med koppling till det ungdomspolitiska området ska analyseras i samråd med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2017.

Myndigheten får i uppdrag att följa upp och redovisa intäkter och kostnader för högskoleprovet 2017. Uppföljningen ska omfatta hela högskoleprovsverksamheten. Av redovisningen ska kostnaderna och intäkterna för myndigheten och för varje universitet och högskola framgå. Det ska även framgå vilka kostnader som påverkas respektive inte påverkas av antalet anmälda eller antalet skrivande. Myndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2018.

Myndigheten får i uppdrag att följa upp, analysera och redovisa sina internt och externt riktade insatser utifrån minoritetspolitikens mål.  Redovisningen ska lämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, som också kan utgöra ett stöd i arbetet med uppdraget, senast den 10 oktober 2017.

Myndigheten får i uppdrag att vara ordförande i Forum för internationalisering och att i samråd med medverkande myndigheter och andra relevanta aktörer främja en tydlig och samordnad webbaserad information riktad till utländska studenter och potentiella studenter.   Myndigheten ska i årsredovisningen redogöra för arbetet i forumet, särskilt för de konkreta resultat som har uppnåtts i fråga om sådan samordnad webbaserad information.  

Myndigheten får i uppdrag att göra särskilda informationsinsatser om vilka möjligheter till praktik och till arbete som finns inom EU:s institutioner, byråer och organ samt om rekryteringsprocesserna för sådan praktik och sådant arbete. Myndigheten ska redovisa åtgärder och utfallet av insatserna i årsredovisningen. För uppdraget disponerar myndigheten under 2017 högst 650 000 kronor från det på statsbudgeten under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, för budgetåret 2017 uppförda anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, anslagspost 7.

Myndigheten får i uppdrag att vara förmedlingsorgan för en del av Sveriges medverkan i det strategiska partnerskapet. Uppdraget ska utföras med utgångspunkt i de aktiviteter som specificeras i den årliga handlingsplanen för det strategiska partnerskapet. Myndigheten ska kontinuerligt informera Regeringskansliet (Statsrådsberedningen) om hur arbetet inom partnerskapet fortskrider. Myndigheten ska redovisa åtgärder och utfallet av insatserna i årsredovisningen. För uppdraget disponerar myndigheten under 2017 högst 350 000 kr från det på statsbudgeten under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 2017 uppförda anslaget 9:1 Svenska Institutet för europapolitiska studier samt EU-information, anslagspost 9.

Myndigheten får i uppdrag att fördela medel till statliga universitet och högskolor för ersättning för sådana stipendier som avses i förordningen (2010:718) om stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter. Myndigheten ska även utbetala medel till vissa enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Medlen ska användas för stipendier till särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter som deltar i utbildning som omfattas av examenstillståndet för att helt eller delvis täcka dessa studenters studieavgifter. Myndigheten ska fördela medel till lärosätena läsårsvis. Som planeringsförutsättning ska gälla att lika mycket medel ska fördelas för vårterminen som för höstterminen. Fördelningen bör ske med utgångspunkt i respektive universitets och högskolas antagning av studieavgiftsskyldiga studenter föregående läsår och universitetets eller högskolans planerade antagning av studieavgiftsskyldiga studenter under kommande läsår. Inom ramen för det bemyndigande om stipendiemedel som framgår av detta regleringsbrev ska myndigheten göra det möjligt för de universitet och högskolor som tilldelas stipendiemedel att bevilja stipendier på upp till tre läsår. Myndigheten ska i årsredovisningen redovisa hur fördelningen av medlen har gjorts och hur medlen har använts.

I enlighet med propositionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) ska stipendiemedel som avser studenter från de länder som enligt OECD:s biståndskommitté Development Assistance Committee (DAC) klassificeras som låg- och medelinkomstländer, avräknas mot biståndsramen i enlighet med gällande DAC-regler. I syfte att avgöra vilka stipendiemedel som ska avräknas mot biståndsramen utifrån faktiskt utfall ska myndigheten årligen, i samband med årsredovisningen, redogöra för de stipendiemedel som lärosätena har tilldelat studenter som är medborgare i en stat som enligt OECD/DAC kan vara föremål för bistånd. Stipendiemedel som tilldelas dessa studenter ska avräknas mot biståndsramen med den begränsningen att högst 25 procent av de medel som avräknas mot biståndsramen får avse studenter som är medborgare i en och samma stat. För stipendiemedel som klassificeras som bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition ska myndigheten sammanställa och redovisa statistik till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i enlighet med OECD/DAC:s direktiv, och till International Aid Transparency Initiative (IATI), i enlighet med Sidas anvisningar/vägledning.

Myndigheten får i uppdrag att under 2017 vara nationell samordningspunkt för den övergripande europeiska referensramen för högre utbildning.

Myndigheten får i uppdrag att under året svara för uppdatering av översättning till engelska av nedanstående författningar. Det ska tydligt framgå att översättningarna, som ska vara lättillgängliga för målgrupper såväl i Sverige som utomlands, endast är informationsmaterial.

• Högskolelagen (1992:1434).
• Högskoleförordningen (1993:100).
• Lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
• Förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.
• Förordningen (2010:718) om stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter.
• Förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning.
• Förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
• Förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet.
• Förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan.

Myndigheten har i enlighet med det uppdrag som ursprungligen gavs i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitets- och högskolerådet (U2016/03725/UH) i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet i fråga om en utvecklad bedömning av viss utländsk högskole- och yrkeshögskoleutbildning. Försöksverksamheten som inleddes under 2016 ska avslutas den 31 december 2020. I försöksverksamheten ska myndigheten vidareutveckla sin bedömning av utländsk utbildning för att, med stöd av en validering som utförs av universitet och högskolor eller utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, också kunna bedöma avslutad eftergymnasial utbildning med bristande dokumentation. Försöksverksamheten som inledningsvis avsett bedömning av högskoleutbildning ska under 2017 utvidgas till att även omfatta bedömning av avslutad utbildning med bristande dokumentation inom yrkeshögskolan. Försöksverksamheten ska genomföras med utgångspunkt i det förslag som myndigheten den 15 april 2016 har lämnat till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i rapporten En särskild valideringsinsats – avrapportering av regeringsuppdrag (U2016/01933/UH).

Myndigheten ska även utveckla en process för att personer som har en dokumenterad men oavslutad högskoleutbildning ska kunna få sin utbildning bedömd. Målgruppen för försöksverksamheten inkluderar, men är inte begränsad till, personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Uppdraget ska utföras i samarbete med universitet och högskolor, Myndigheten för yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen. Myndigheten ska även inhämta synpunkter från andra berörda myndigheter och aktörer. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Myndigheten ska årligen redovisa verksamheten i årsredovisningen. Redovisningen ska omfatta antal sökande, antal genomförda valideringar och hur många utlåtanden över avslutad utbildning med bristande dokumentation respektive av oavslutad, dokumenterad utbildning som myndigheten har utfärdat.

Myndigheten ska i enlighet med det uppdrag som ursprungligen gavs i ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitets- och högskolerådet (U2016/03868/UH) samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till såväl universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen. Pilotverksamheten ska genomföras med utgångspunkt i det förslag som myndigheten den 15 september 2016 har lämnat till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i rapporten Regeringsuppdrag – reell kompetens (U2016/03868/UH). Verksamheten som inleddes under 2016 ska bedrivas till och med 2018. Den struktur som pilotverksamheten resulterar i ska från och med 2019 kunna användas av universitet och högskolor till stöd för verksamheten med bedömning av reell kompetens. Såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska bjudas in att delta i pilotverksamheten.

För 2017 har regeringen avsatt 30 miljoner kronor på anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till stöd för lärosätenas arbete med att utveckla processer och strukturer för bedömning av reell kompetens. Motsvarande belopp har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) beräknats för 2018. Myndigheten får i uppdrag att under 2017 disponera och fördela medlen till medverkande lärosäten. Myndigheten ska under den tid som pilotverksamheten pågår årligen redovisa verksamheten i årsredovisningen. UHR ska i årsredovisningen redovisa hur samarbetet med relevanta myndigheter har fungerat i fråga om bedömningen av reell kompetens.

Myndigheten har i enlighet med det uppdrag som ursprungligen gavs i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitets- och högskolerådet (U2016/03725/UH) i uppdrag att fr.o.m. antagningen till höstterminen 2017 samordna sådan validering av yrkeskunskaper som, i enlighet med förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen, är nödvändig för att bedöma om sökande till yrkeslärarutbildning uppfyller kraven på särskild behörighet för utbildningen. I uppdraget ingår att samordna lärosätenas arbete med validering av yrkeskunskaper så att en likvärdig bedömning av hög kvalitet kan komma till stånd.

Myndigheten ska rekrytera och kvalitetssäkra de bedömare som lärosätena ska använda vid bedömningen av yrkeskunskaper och utreda hur likvärdighet i bedömningarna i övrigt kan uppnås. I det ingår att myndigheten ska överväga och lämna förslag till eventuella bemyndiganden som myndigheten kan behöva för att fullfölja sitt uppdrag att bidra till denna likvärdighet. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Myndigheten ska utveckla informationen till de sökande som inte uppfyller kraven på särskild behörighet så att det framgår vad de behöver komplettera med för att uppfylla kraven och i görligaste mån hur denna komplettering kan göras. I uppdraget ingår även att utveckla statistiken om sökande och antagna till samt nybörjare på yrkeslärarutbildningen. Myndigheten ska i årsredovisningen ge en analys av fördelningen av sökande, antagna och nybörjare uppdelat på ämnen. I rapporten ska även erfarenheter av valideringsarbetet beskrivas.

För 2017 har regeringen avsatt 11,5 miljoner kronor på anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor för bidrag till finansiering av kostnader med anledning av den valideringsverksamhet som krävs för att avgöra om en sökandes yrkeskunskaper uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för antagning till yrkeslärarutbildning. Myndigheten ska besluta om, och fördela, medel till deltagande lärosäten till stöd när det gäller validering av yrkeskunskaper. Myndigheten ska i sitt uppdrag samverka med berörda lärosäten, Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan och de olika yrkenas branscher.

Myndigheten har i enlighet med regeringsbeslut (U2014/2222/UH) i uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning. I uppdraget ingår att myndigheten ska ansvara för att verksamheten utvärderas. I utvärderingen ska, utöver vad som framgår av uppdraget, ingå att analysera hur den genomförda lämplighetsbedömningen har påverkat sammansättningen av grupperna sökande och antagna i fråga om kön, ålder, inrikes/utrikes födda, funktionsnedsättning, föräldrars utbildningsbakgrund och de sökandes och antagnas egen studiebakgrund. Utifrån de framtagna uppgifterna ska myndigheten också föra ett fördjupat resonemang kring hur en bedömning av lämplighet för yrket kan komma att påverka sammansättningen av de sökande och antagna vid en eventuell utvidgning av verksamheten med lämplighetsbedömning till fler lärar- och förskollärarutbildningar och lärosäten. Myndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 3 maj 2018.

I enlighet med vad riksdagen har beslutat avser 15 235 000 kronor av anslaget ökade resurser till myndighetens uppgift i fråga om bedömningsverksamhet inkl. vidareutveckling av bedömning av utländska utbildningar.

Medlen under anslagsposten avser myndighetens uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syftet att etablera en varaktig struktur för stöd såväl till universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som till lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen. Medlen avser såväl fördelning av medlen som myndighetens eget arbete.

Medlen under anslagsposten ska bidra till finansiering av kostnader med anledning av den valideringsverksamhet som krävs för att avgöra om en sökandes yrkeskunskaper uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för antagning till yrkeslärarutbildning. Medlen avser såväl fördelning av medlen som myndighetens eget arbete.

Anslagsposten får belastas med följande utgifter.

• Bidrag som avses i förordningen (2010:718) om stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter. Av anslagsposten ska 60 276 000 kronor användas för detta ändamål.
• Utgifter för bidrag inom programmet Atlas, i enlighet förordningen (2000:523) om statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans område.
• Utgifter för bidrag inom Atlas praktik.
• Utgifter för bidrag till personalmobilitet inom Erasmus+, KA1 skola.
• Utgifter för att främja ökat deltagande och högre kvalitet inom programmet Erasmus+.
• Bidrag inom de decentraliserade programdelarna inom Erasmus+ om underskott uppstår på bidragsmedlen från EU.

Antagning till högskoleutbildning och systemförvaltning inom det studieadministrativa området
Myndigheten får ta ut och disponera avgifter för verksamheten utan krav på full kostnadstäckning. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten.

Högskoleprovet

Myndighetens arbete med högskoleprovet i enlighet med högskoleförordningen (1993:100) ska finansieras med en del av den avgift som anmälda till högskoleprovet betalar. Myndighetens del av avgiften motsvarar 180 kronor per anmäld deltagare i provet. Inkomsterna disponeras av myndigheten.

Myndigheten får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin verksamhet. Bidragen disponeras av myndigheten.

Myndigheten får inom ramen för sin verksamhet ta emot uppdrag från Nordiska ministerrådet om kostnaderna för sådana uppdrag kan täckas genom bidrag från Nordiska ministerrådet. Bidragen disponeras av myndigheten.