Myndigheten ska redovisa de totala kostnaderna för olika typer av stöd till Regeringskansliet, och hur stor andel av dessa som finansieras med avgifter. Kostnaderna för framtagande av remissyttranden ska särredovisas.

Den sammanlagda omfattningen av undantagen från det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten ska redovisas och kommenteras.

Nya uppdrag

Uppföljning av hur jämställdhetsperspektivet har införlivats i årsredovisningar och budgetunderlag

Myndigheten ska följa upp myndigheters efterlevnad av förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ur ett jämställdhetsperspektiv. I uppdraget ingår att granska årsredovisningar och budgetunderlag för 2021 och 2022 från ett urval av de myndigheter som ingår i regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (A2020/02041). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 15 juni 2023. För uppdraget får myndigheten, efter beslut av regeringen, använda 1 500 000 kronor från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet. Rekvisition ska lämnas senast den 1 december 2022. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2023. En ekonomisk redovisning ska lämnas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2023. Rekvisition, återbetalning och redovisning ska hänvisa till regleringsbrevet för 2022 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Myndigheten ska avseende 2021 redovisa en samlad analys av uppfyllelsen av det av riksdagen beslutade målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63). Analysen ska göras med utgångspunkt från dels den resultatredovisning som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten lämnat i enlighet med återrapporteringskraven i respektive myndighets regleringsbrev för 2021, dels den attitydundersökning som Ekonomistyrningsverket genomför. Ekonomistyrningsverket ska inhämta synpunkter från ovan nämnda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 20 april 2022.

Myndigheten ska dessutom föreslå vilka kompletterande resultatindikatorer som kan användas för att årligen följa upp det av riksdagen beslutade målet om att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Myndigheten ska beakta möjligheten att basera indikatorer på olika slags datakällor, såsom verksamhetsgenererade data och attitydundersökningar. Myndigheten ska vid genomförandet av uppdraget samverka med Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten. Myndigheten ska också ta del av Skatteverkets erfarenheter på området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2022.

Myndigheten ska utreda förutsättningarna för att införa en enhetlig struktur för resultatredovisningarna i myndigheternas årsredovisningar. Förslaget ska utgå från regeringens behov av att ta del av och sammanställa information från flera årsredovisningar, men även omhänderta myndigheternas behov av att utforma resultatredovisningen för en ändamålsenlig rapportering av den egna verksamheten. I uppdraget ingår även att utreda om det ska vara ett obligatoriskt krav att inkludera ett avsnitt om intern styrning och kontroll i årsredovisningen för de myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen (2006:1228). Avstämning ska ske med Regeringskansliet (Finansdepartementet) under arbetets gång. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september 2022.

Myndigheten ska genomföra en kartläggning och analys av
– de systemstöd som myndigheter använder sig av och som ligger till grund för redovisning av ekonomiska åtaganden och infrianden av dessa i förhållande till tilldelade beställningsbemyndiganden
– hur dessa systemstöd är kopplade till andra relevanta systemstöd såsom investeringsplaner, bidragssystem och den ekonomiska redovisningen
– orsaker till de överskridanden av beställningsbemyndiganden som skett under 2016–2021
– förutsättningarna för att inhämta en prognos från myndigheterna om åtaganden och infrianden för beslutade beställningsbemyndiganden så att budgetpropositionen kan baseras på ett mer aktuellt underlag än myndigheternas budgetunderlag.

Myndigheten ska analysera om det går att skapa förebilder för utformning av systemstöd för beställningsbemyndiganden, och i så fall lämna förslag om hur sådana bör spridas till myndigheterna samt vilken roll Ekonomistyrningsverket skulle kunna ha i det fortsatta arbetet. Myndigheten ska vidare analysera om förståelsen för systemet med beställningsbemyndiganden kan ökas genom att förändra begrepp eller uppställningsformer och i så fall lämna förslag om detta. Slutligen ska förslag lämnas om vilka prognoskrav som bör ställas och hur prognoser för beställningsbemyndiganden skulle kunna inhämtas från myndigheterna inför budgetpropositionen.

Avstämning ska ske med Regeringskansliet (Finansdepartementet) under arbetets gång. Myndigheten ska redovisa prognosdelen av uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 maj 2022. Uppdraget ska i övrigt rapporteras senast den 30 september 2022.

Myndigheten ska initiera och samordna en arbetsgrupp med berörda myndigheter inom området rättsliga kvalitetsuppföljningar. Arbetsgruppen ska överväga om, och i så fall hur, ökad transparens kan uppnås inom området, samt bedöma om det finns behov av och förutsättningar för ett utvecklat erfarenhetsutbyte samt metodutveckling på området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 15 september 2022.

Ekonomistyrningsverket ska vidta förberedelser för ett effektivt genomförande av uppdraget som attesterande organ för EU:s gemensamma jordbrukspolitik enligt det nya regelverk som kommer att tillämpas för perioden 2023–2027. I uppdraget ingår att anpassa verksamheten till den av Europeiska kommissionen föreslagna modellen för samordnad granskning.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019, som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Återkommande uppdrag

Myndigheten ska genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning för perioden 2017–2021. Granskningens inriktning bestäms i samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 17 mars 2022. För uppdraget disponerar myndigheten 300 000 kronor på anslaget 1:12 Riksgäldskontoret inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, anslagspost 3 Utvärdering av statens skuldförvaltning.

Myndigheten ska senast den 13 maj 2022 publicera en rapport med en redovisning av prognosprecisionen och prognosavvikelser för centrala variabler av de prognoser som myndigheten gör, dock ej prognoser av myndighetens förvaltningsanslag. Myndigheten ska i rapporten även göra en prognosjämförelse med andra prognosmakare, däribland regeringen.

Myndigheten ska senast den 15 mars 2022 i två rapporter redovisa tidsserier över utfallet för statens budget för perioden 1999–2021 i 2021 respektive 2022 års budgetstruktur.

Myndigheten ska ta fram ett underlag som visar utfallet 2021 för utgifterna för den forskning och utveckling (FoU) som staten ansvarat för och som motsvarar nationalräkenskapernas definition av FoU. Underlaget ska även innehålla en kvot för hur stor del av varje anslag som använts för FoU, som möjliggör en prognos för framtida utfall. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 14 juni 2022.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari
– 27 april
– 29 juli
– 28 oktober.

Pågående uppdrag

Myndigheten har i uppdrag att erbjuda stöd i arbetet med jämstställdhetsintegrering (A2020/02041).

Myndigheten har i uppdrag att ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021–2023 (A2020/02583). Myndigheten har även i uppdrag att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023 (Fi2020/04960). Uppdragen ska delredovisas till Statskontoret senast den 1 april 2022, 1 april 2023 och 15 februari 2024.

Myndigheten har i uppdrag att möjliggöra hemarbete t.o.m. den 31 januari 2022 (Fi2021/03909).

Anslagsposten får användas för Ekonomistyrningsverkets förvaltningsutgifter.

Medlen får användas för utgifter för förvaltning, utveckling och myndighetens deltagande i kravarbete avseende RK Statsbudgetstöd.

Av medlen får 5 000 000 kronor användas först efter beslut av Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Medlen får användas för att fullgöra uppdraget Arbete mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Om en avgiftssättning enligt myndigheten motverkar syftet med en verksamhet inom området Ekonomisk styrning, får i enskilda fall principen om full kostnadstäckning frångås.

Myndigheten får besluta om storleken på avgifterna för den verksamhet som anges i 3 § 7 och 16 § förordningen (2016:1023) med instruktion för Ekonomistyrningsverket.

Arvode till ledamöter i internrevisionsrådet respektive redovisningsrådet ska utgå med högst 19 000 kronor vardera per år. Arvode till den externa ordföranden i redovisningsrådet ska utgå med högst 40 000 kronor per år.