Kommerskollegiums huvudsakliga uppgifter följer av förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium.

Kommerskollegium ska under det svenska ordförandeskapet i EU prioritera särskilt stöd till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), i form av underlag och analyser samt expertstöd inför förhandlingar och möten samt vid behov genom deltagande vid rådsarbetsgruppsmöten. Kommerskollegium ska särskilt prioritera analyser om handels- och inremarknadsfrågor inför informella möten i Sverige samt frågor om EU:s tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP). Kommerskollegium ska redovisa vilka insatser som har gjorts för att bistå Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Kommerskollegium ska inom ramen för sitt expertstöd till regeringen prioritera frågor som bidrar till Ukrainas möjligheter att bedriva internationell handel och Ukrainas integration med EU:s inre marknad. Kommerskollegium ska redovisa hur målet har beaktats, inklusive hur synergier mellan bistånd och handel har tillvaratagits.

Kommerskollegium ska i sitt arbete med att analysera utvecklingen av Sveriges handel med varor och tjänster lägga särskild vikt vid hur Sveriges handel påverkas av förhöjda energikostnader, eventuella värdekedjestörningar, samt energi- och handelspolitiska åtgärder som vidtas av EU:s medlemsstater med anledning av energikrisen.  Myndigheten ska även beakta hur länder som Tyskland och Nederländerna med liknande industri och näringslivsstruktur påverkas samt vilka åtgärder länderna vidtar för att skydda sina industrier. Arbetet bör ske i dialog med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Den rapportering som avses i 17 § förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium om hur myndigheten har bidragit till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling ska 2023 ersättas med en redovisning om hur myndigheten under året har bidragit till genomförandet av Agenda 2030.

Kommerskollegium ska vidta förberedande åtgärder för att kunna arbeta med frågor om granskning av utländska direktinvesteringar när det gäller direktinvesteringars betydelse för ekonomi och handel.

Kommerskollegium ska analysera hur myndighetens biståndsfinansierade verksamhet, inom befintlig ekonomisk ram, kan utvecklas från och med 2023 för att stödja Ukraina, Moldavien, Armenien och Georgien i möjligheterna att bedriva internationell handel och ländernas integration med EU:s inre marknad. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 10 februari 2023.

Kommerskollegium ska bistå Myndigheten för digital förvaltning med att samordna arbetet med de hjälp- och problemlösningstjänster som avses i bilaga III till förordning (EU) 2018/1724 om inrättandet av en gemensam digital ingång.

Kommerskollegium ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

25 april

23 oktober

Organet för innovativ och klimatfokuserad standardisering

Kommerskollegium har i uppdrag (N2021/02244) att redovisa den del av uppdraget som avser det rådgivande organets inrättande och uppgifter till Regeringskansliet (Näringsdepartementet med kopia till Utrikesdepartementet, Miljödepartementet och Infrastrukturdepartementet) senast den 31 maj 2023. 

Praktikplatser

Kommerskollegium har i uppdrag (A2020/02583 och Fi2020/04960) att ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning för praktik. Kommerskollegium ska senast den 1 april 2023 och 15 februari 2024 redovisa till Statskontoret hur uppdragen genomförs och vilka resultat som har nåtts. 

Energibesparingsåtgärder

Kommerskollegium har i uppdrag (Fi2022/02571) att vidta möjliga och lämpliga energibesparingsåtgärder. Uppdraget pågår till och med den 31 mars 2023 och Kommerskollegium ska redovisa den sista inrapporteringen till Statens energimyndighet den 17 april 2023.

Anslagsposten får användas för Kommerskollegiums förvaltningsutgifter.

Av anslagsposten avser 8 300 000 kronor de svenska kontaktpunkterna för tjänster och varor. Det sammanlagda medelsbehovet för Tillväxtverkets och Konsumentverkets åtgärder avseende kontaktpunkten för tjänster har beräknats till 4 200 000 kronor, varav
3 950 000 kronor avser Tillväxtverket och 250 000 kronor Konsumentverket. Kommerskollegium får lämna bidrag, efter rekvisition, till berörda myndigheter för deras kostnader med sammanlagt högst 4 200 000.

Anslagsposten ska användas för att bedriva handelsrelaterat utvecklingssamarbete samt driva den nationella kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden, i enlighet med myndighetens uppgifter och uppdrag såsom det framgår av förordningen med instruktion för Kommerskollegium och i enlighet med regeringens uppdrag till Kommerskollegium (UD2019/11795) att utvidga OTGS verksamhet för att ytterligare underlätta export från utvecklingsländer. Medlen får även användas för expertstöd, metod- och kompetensutveckling, utvärdering, erfarenhetsredovisning och revision av handelsrelaterat utvecklingssamarbete.

Medlen ska användas för handelsrelaterat utvecklingssamarbete i enlighet med regeringens policyer och strategier för internationellt utvecklingssamarbete samt regeringens målsättningar om stärkta synergier mellan handel och bistånd och om att stödja Ukraina, Moldavien, Armenien och Georgien. Medlen får även användas för relaterade förvaltningskostnader. Medlen får endast användas i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer för vad som kan klassificeras som bistånd. Kommerskollegium ska sammanställa samt rapportera statistik till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i enlighet med DAC:s direktiv. Sida kommer att meddela tidpunkter för rapportering.