Finansinspektionens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen.

Myndigheten ska redovisa hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till de uppgifter som framgår av 2 § första stycket förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen. Myndigheten ska också redovisa effekterna av tillsynen och på vilket sätt insatserna har bidragit till att uppnå dessa.

Myndigheten ska vidare redovisa hur tillsynen har fördelats på olika typer av tillsynsinsatser och på olika företagskategorier och hur den heltäckande tillsynen har bedrivits. Huvudfokus ska dock ligga på att redovisa den riskbaserade tillsynen, t.ex. vilka huvudsakliga risker som har identifierats inom respektive företagskategori och hur tillsynen har utformats för att hantera dessa. Hur tillsynen fördelas på olika verksamhetsområden ska också redovisas.

Myndigheten ska redovisa det arbete som har bedrivits utifrån Agenda 2030 och för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Redovisningen ska särskilt avse genomförandet av rekommendationerna avseende Task Force on Climate-related Financial Disclosure (TCFD).

Stärka tillsynen över både finansiella risker och cyberrisker, samt öka bevakningen av systemrisker och hot mot den finansiella stabiliteten. 

Myndigheten ska redovisa hur insatser för att uppnå målet har genomförts och hur anslaget har använts för att stärka myndighetens tillsyns- och analysförmåga i syfte att öka motståndskraften i det finansiella systemet.

Stärka analysförmågan av innovationer och den digitala utvecklingen på den finansiella marknaden och därtill kopplade risker.

Myndigheten ska redovisa vilka insatser som har genomförts för att uppnå målet och hur anslaget för innovationscenter har använts, samt en utvärdering av hur dessa har bidragit till måluppfyllelsen.

Myndigheten ska så långt som möjligt redovisa de mått, indikatorer och nyckeltal som ingår i myndighetens underlag för analys av verksamhetens utveckling, prestationer och resultat. Därutöver ska även följande redovisas:

• uppgifter om genomsnittliga handläggningstider för olika tillståndsärenden och anmälningsärenden enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och
• antalet beslutade sanktioner uppdelat på olika regler.

Myndigheten ska redovisa hur anslaget har använts för att stärka tillsynen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Myndigheten ska redovisa hur konsumenternas ställning på finansmarknaden stärkts till följd av samverkan med Konsumentverket och Pensionsmyndigheten avseende bl.a. identifiering av problem, tillämpning av regler och utformning av information.

Myndigheten ska redovisa hur tillsynen av de finansiella företagens hantering av informations- och cyberrisker har stärkts.

Myndigheten ska redovisa hur den utövar tillsyn över att kreditprövningar görs i enlighet med kraven i konsumentkreditlagen (2010:1846) och hur tillsynen resulterat i eller väntas resultera i ett högt konsumentskydd. Av redovisningen ska det framgå hur myndigheten i det arbetet har utbytt erfarenheter med Konsumentverket.

Myndigheten ska redovisa hur den utövar tillsyn över hur kreditinstituten uppfyller skyldigheten att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och hur tillsynen resulterat i eller väntas resultera i ett högt konsumentskydd. Myndigheten ska även redovisa hur kreditinstitutens brister, som redogjordes för i rapporten Redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige (Dnr 20-28029), hanteras i tillsynen, vilka tillsynsåtgärder som vidtagits och vilka effekter som tillsynsåtgärderna fått.

Myndigheten ska redovisa hur insatser för att stärka konsumenternas finansiella förmåga har genomförts.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. Myndigheten ska särskilt redogöra för följande:

1. Åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet inklusive myndighetsledningens roll i detta.

2. Huruvida myndigheten har gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.

3. Huruvida en analys gjorts av kopplingar till och beroenden av externa parter, exempelvis it-tjänstleverantörer och andra myndigheter, samt om åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

4. Huruvida en analys gjorts av hur arbete på distans påverkar informationssäkerheten och om åtgärder för att hantera identifierade risker vidtagits.

5. Huruvida åtgärder vidtagits för att öka förmågan att identifiera och rapportera it-incidenter, samt för att skyndsamt kunna vidta nödvändiga åtgärder.

6. Huruvida en analys gjorts av om hot och sårbarheter för myndigheten förändrats i och med det rådande omvärldsläget, samt om åtgärder vidtagits eller planeras för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta. 

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 29 september 2023.

Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2023–2026 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes och till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den

– 6 februari

– 25 april

– 28 juli

– 23 oktober.

Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av överenskomna indikatorer för uppföljning av resultat inom finansmarknadsområdet avseende utfallet för 2021 och 2022. I de fall data finns för tidigare år ska redovisningen kompletteras med sådana. Redovisningen av indikatorerna ska om möjligt delas upp på kön. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 mars 2023.

Myndigheten ska genomföra en kartläggning av hur flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring mellan och inom försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag ser ut och hur den har utvecklats under de fem senaste åren. Myndigheten ska också identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 15 september 2023. Avstämning ska ske med Regeringskansliet (Finansdepartementet) under arbetets gång.

Myndigheten ska kartlägga hur bolånegivare under vintern 2022-2023 har tillämpat Finansinspektionens föreskrifter när det gäller att, om det under kreditens löptid skulle uppstå särskilda skäl, medge att en kredittagare under en begränsad period undantas från amorteringskravet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2023.

Myndigheten ska ta initiativ till att en cybersäkerhetsövning genomförs under 2023. Övningen ska involvera systemviktiga finansiella institut och relevanta berörda myndigheter. Målsättningen bör vara att övningar av detta slag hålls kontinuerligt. Avstämning ska ske med Regeringskansliet (Finansdepartementet) under arbetets gång. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2024. Av redovisningen ska framgå resultat och lärdomar från genomförd övning.

Myndigheten ska genomföra en kartläggning av hur så kallade öppna finansiella tjänster används i Sverige. Myndigheten ska även identifiera och analysera de risker och möjligheter som kan kopplas till öppna finansiella tjänster, där särskilt fokus ska läggas på konsument- och integritetsskyddsaspekter. I denna del ska Finansinspektionen inhämta kunskap och data från relevanta myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2023.

Myndigheten ska genomföra en kartläggning och analys av behovet av åtgärder för att stärka konsumenters ställning på bankmarknaden, med särskild inriktning på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Myndigheten ska även lämna förslag till åtgärder som behöver vidtas. Kartläggningen och behovsanalysen ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 19 oktober 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2024.

I 12 § i Finansinspektionens föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad (FFFS 2016:16) finns bestämmelser om undantag från amorteringskravet för krediter som lämnas mot säkerhet i nyproducerade bostäder. Myndigheten ska följa upp hur bolånegivare tillämpar undantaget. Myndigheten ska överväga hur tillämpningen regelbundet kan följas upp och rapporteras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Myndigheten ska vara Sveriges kontaktpunkt i arbetet med att utveckla ramverket för EU-SCICF i enlighet med Europeiska systemrisknämndens rekommendation om ett europeiskt ramverk för relevanta myndigheters samordning av åtgärder mot systemiska cyberincidenter (ESRB/2021/17). Målsättningen bör vara att skapa ett ramverk för en effektiv samordnad reaktion på EU-nivå i händelse av en cyberincident som hotar den finansiella stabiliteten samt till att stödja myndigheternas uppgifter enligt artikel 49 i Dora-förordningen. Myndigheten ska samverka med övriga berörda myndigheter och ska löpande informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) om hur arbetet fortlöper.

Anslagsposten får användas för Finansinspektionens förvaltningsutgifter. Av medlen beräknas 7 000 000 kronor avsättas för satsningar inom konsumentområdet för genomförande av finansiell folkbildning.

Anslagsposten får användas för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Verksamhet som rör ärenden som anges i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ska över tiden finansieras fullt ut med de avgifter som tas ut för ändamålet.

Finansinspektionen får med stöd av 4 § avgiftsförordningen (1992:191), med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål, ta betalt för att myndigheten upplåter lokaler och utför administrativa uppgifter åt Bokföringsnämnden.

Finansinspektionen får bedriva sådan tjänsteexport som är direkt hänförlig till myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. Om en avgiftssättning enligt myndigheten motverkar syftet med tjänsteexport får i enskilda fall principen om full kostnadstäckning frångås.