Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet ska bidra till att uppfylla målen för skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och det övergripande målet för totalförsvaret. 

Genom att fullgöra sina uppgifter ska myndigheten, tillsammans med berörda aktörer, utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och ytterst krig. För detta arbete är myndighetens stödjande och samordnande roll av särskild betydelse.

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, inom ramen för myndighetens ansvarsområde, på en övergripande nivå redovisa samhällets samlade förmåga att dels förebygga bränder och andra olyckor, dels genomföra effektiva räddningsinsatser. I redovisningen ska klimatförändringarnas effekter på förekomsten av bränder och naturolyckor beaktas. 

2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa genomförda aktiviteter som har finansierats med medel från anslaget 1:10 Klimatanpassning - del till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom utgiftsområde 20 och hur finansieringen har fördelats mellan aktiviteterna. Av redovisningen ska också framgå bedömda effekter för samhällets anpassning till ett förändrat klimat utifrån genomförda aktiviteter.

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa arbetet med att stödja kommunal räddningstjänst med att begränsa miljöpåverkan i samband med räddningsinsatser, särskilt för att minska spridning av PFAS. Myndigheten ska arbeta tillsammans med Naturvårdsverket vad gäller stöd och vägledning när det gäller hantering av kontaminerat släckvatten samt skumvätskor som innehåller PFAS. För arbetet får myndigheten använda en miljon kronor från anslaget 1:4 Sanering och återställande av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få. 

4. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa omfattning och kostnad av myndighetens verksamhet inom internationella insatser och inom internationell civil krishantering (enligt regleringsbrev för 2023 avseende anslaget 1:1 UO7 ap. 41) och hur de övergripande målen för svensk bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik och Sveriges politik för global utveckling samt det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd har implementerats i relevanta delar av insatsverksamheten. Redovisningen ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån insats och även redovisas uppdelat på kön. Redovisningen ska ske i en separat rapport i anslutning till årsredovisningen.

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa hur arbetet fortskrider i planeringsgrupperna inom området för civil beredskap i Nato samt hur arbetet utvecklar den svenska krisberedskapen och det civila försvaret.

6. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska övergripande redovisa hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och hur den planerar för att möta framtida behov. 

7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa hur myndigheten har fortsatt att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå målen för jämställdhetspolitiken (skr. 2016/17:10). Redovisningen ska särskilt fokusera på arbetet med att ta fram en reviderad strategi för jämställdhetsintegrering.

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 6 februari
• 25 april
• 28 juli
• 23 oktober.

Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten på grund av dessa åtgärder.

2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa en samlad bedömning av resultatet av de åtgärder som berörda myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och forskningsutförare har vidtagit under 2022 med hjälp av finansiering från anslaget 2:4 Krisberedskap. Redovisningen ska även innehålla goda exempel på verksamhet som har finansierats från anslaget. Myndigheten ska lämna redovisningen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 28 april 2023.

4. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna en redovisning avseende kommunikationssystemet Rakel vid två tillfällen under året, den 1 mars och den 15 september. Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för hur anslutningen till Rakel har utvecklats och bedöms fortsätta att utvecklas samt en bedömning av kommande års avgiftsintäkter respektive kostnader. I september ska också aktuellt antal grundabonnemang per myndighet inom staten redovisas. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa vidtagna åtgärder för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området. Redovisningen ska lämnas senast den 24 februari 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

6. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska till EU-kommissionen senast den 31 december 2023 lämna en sådan redovisning som efterfrågas i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) nr 2019/420 om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, Artikel 6. 1. D.

7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska kartlägga nationella behov av Govsatcom, EU:s program för säker och robust statlig satellitkommunikation, och klargöra eventuella beröringspunkter med rymdkomponenten Galileo PRS eller andra för Sverige viktiga initiativ inom säkra kommunikationer. Uppdraget syftar till att närmare identifiera möjligheterna och förutsättningarna för Sverige att dra nytta av Govsatcom. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september 2023. 

8. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten ska gemensamt redovisa en kartläggning av övningar som innehåller större övningsmoment med deltagande av civila och militära aktörer som övande och som planeras fram till 2026, med utblick till 2030. Övningar med deltagare från de tio beredskapssektorerna och sex civilområdena ska inkluderas. Av redovisningen ska det bland annat framgå vilka aktörer som ska delta, vilka förmågor som ska övas och hur övningen avser att bidra till att stärka förmågan inom totalförsvaret utifrån det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för det militära försvaret respektive det civila försvaret enligt prop. 2020/21:30. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten ska i arbetet samverka med berörda aktörer. Redovisningen ska lämnas senast den 1 juli 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). 

9. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska utarbeta en vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet som är nödvändig för totalförsvaret. Vägledningen ska komplettera myndighetens befintliga vägledningar om samhällsviktig verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fortsatt stödja kommunal räddningstjänst med att minska risken för att skumvätskor som finns hos räddningstjänsterna och som innehåller PFAS sprids i miljön genom att samordna omhändertagandet (insamling, transport och destruktion) av dessa. Myndigheten får för genomförandet av uppdraget använda högst 8 miljoner kronor 2023 från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård. Myndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 mars 2024. Det ska av redovisningen särskilt framgå hur myndighetens arbete har bidragit till destruktion av skumvätskor med PFAS, mängden som har destruerats och vilka kommuner som deltagit samt den totala kostnaden för omhändertagandet. 

11. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska utveckla ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor. Uppdraget ska genomföras i dialog med Polismyndigheten och andra berörda aktörer. Tillståndsregistret ska senast den 15 januari 2024 vara förberett för myndighetens hantering av tillstånd för explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid den tid författningsändringarna rörande tillståndsregistret träder i kraft kunna göra uppgifter ur registret tillgängliga för berörda aktörer, såsom kommuner, myndigheter och företag. Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Redovisningen ska innehålla en redogörelse av genomförandet av arbetet att göra uppgifter ur tillståndsregistret tillgängliga.

12. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, utifrån tidigare genomförda uppdrag inom kunskapslyftet för barnets rättigheter och inom ramen för myndighetens ansvarsområde, arbeta för att barnkonsekvensanalyser genomförs inför beslut som rör barn i kristider på nationell, regional och lokal nivå samt att krisberedskapen har ett tydligt barnrättsperspektiv med bl.a. anpassad information till barn i krissituationer. Myndigheten ska i genomförandet av uppdraget föra en dialog med Barnombudsmannen och länsstyrelserna. Myndigheten får för genomförandet av uppdraget använda högst en miljon kronor från anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet senast den 1 december 2023. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet, med kopia till Socialdepartementet) senast den 31 mars 2024. 

Pågående regeringsuppdrag redovisas i bilaga 1.

1. Anslagsposten får användas för utbetalning av statsbidrag enligt förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. 

2. Av anslagsposten får högst 5 500 000 kronor användas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för bekostande av uppgifter som enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker ankommer på länsstyrelser. Medel från anslaget får utbetalas enligt myndighetens anvisningar till länsstyrelserna.

1. Anslagsposten ska användas för ersättning i enlighet med 7 kap. 2 och 3 §§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.  

2. Anslagsposten ska användas för ersättning för miljöräddningstjänst till sjöss. Medlen ska betalas ut till Kustbevakningen efter rekvisition. Medlen ska betalas ut till icke räntebärande konto hos Kustbevakningen.

3. Anslagsposten får användas för kostnader för stöd från andra länder som lämnas till Sverige. Om en annan aktör än Myndigheten för samhällsskydd och beredskap begär hjälpen ska den stå för kostnaderna vid räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

4. Anslagsposten får användas för att ersätta skada enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. som avser en försäkrad enligt 7 kap. 2 § punkt 2 Socialförsäkringsbalken. 

5. Anslagsposten får användas för att ersätta länsstyrelserna för de bidrag som lämnas för bevakning med skogsbrandsflyg.

Anslagsposten får användas till vissa internationella civila insatser av förtroendeskapande, humanitära och säkerhetsfrämjande skäl, för att civila resurser ska kunna stödja andra länder. Stödet avser främst länder som inte kategoriseras som biståndsmottagande land av OECD/DAC och länder i EU:s närområde som inte kan finansieras via SIDA:s humanitära anslag vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris. Anslagsposten får också användas för att anskaffa och skänka materiel för civilt stöd till Ukraina. I det innefattas utgifter för eventuell återanskaffning av bortskänkt materiel. Anslagsposten får även användas för att finansiera fredstida stöd från andra länder vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris i Sverige. Anslagsposten får användas först efter beslut av Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

1. Bidrag från anslagsposten får lämnas till sådana myndigheter som anges i bilaga 1 till förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap eller som har pekats ut efter särskilt beslut av regeringen eller av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Bidragen ska fördelas i enlighet med gällande principer och bör bl.a. användas för att utveckla följande områden:

• sektorsövergripande arbete för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner, särskilt: ekonomisk säkerhet, elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, finansiella tjänster, försörjning av grunddata, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, ordning och säkerhet, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt transporter.
• planering och förberedelser för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
• näringslivets medverkan i den samlade beredskapen, inklusive ev. ersättningar enligt gällande regelverk avseende försörjningsberedskap.
• sektorsövergripande förmågor för ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning.
• åtgärder för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga inom det psykologiska försvaret. 
• planering och förberedelser för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser inklusive från frivilligsektorn, i hela hotskalan.
• åtgärder för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap.

I de fall mottagande myndighet tar in bidraget i icke räntebärande flöden kopplat till statens checkräkning, har de också rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter för den verksamhet som bidragen har utbetalats för.

2. Högst 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för drift och förvaltning av de regionala ledningsplatserna. I detta belopp ingår inte åtgärder för att höja den tekniska ledningsförmågan.

3. Högst 359 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till kommunerna i enlighet med vad som anges i 10 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen avser uppgifter som åligger kommunerna enligt 2 och 3 kap. lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Av högstbeloppet får 27 000 000 kronor användas för att finansiera kommunernas kostnader för kommunikationssystemet Rakel.

4. Högst 45 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till regionerna i enlighet med vad som anges i 11 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen avser de uppgifter som åligger regionerna enligt 2 och 3 kap. lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.   

5. Högst 200 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till kommuner och regioner för att stärka arbetet med civilt försvar, varav
40 000 000 kronor ska fördelas till regionerna.

6. Anslagsposten får användas för att delfinansiera åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan genom att lämna bidrag till kommuner, regioner och myndigheter för ledningscentraler och räddningscentraler. Anslagsposten får även användas för att stärka den tekniska försörjningssäkerheten vid akutsjukhus eller andra verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård av särskild betydelse för krisberedskapen eller totalförsvaret.

7. Anslagsposten får användas för att finansiera utvecklingen av tekniska stödsystem i syfte att förbättra förmågan att gemensamt hantera kriser.

8. Anslagsposten får användas för att arrangera större samverkansövningar, både nationellt och internationellt, i syfte att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. 

9. Högst 80 400 000 kronor av anslagsposten får användas för uppdragsersättning till frivillig försvarsverksamhet för att höja krisberedskapen i samhället och främja totalförsvaret.

10. Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader kopplat till civilpliktsfrågor, för stödresurser och förstärkningsmateriel för det civila försvaret och för nationella förstärkningsresurser samt för åtgärder för att vidmakthålla och utveckla krigsspecifika anläggningar. Anslagsposten får även användas för att finansiera investeringar, drift och förvaltning av aktörsgemensamma skyddsvärda utrymmen.

11. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning och studier inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområde. I detta ingår inte Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps administrativa uppgifter. 

12. Högst 25 000 000 kronor av anslagsposten får användas för ersättning till SOS Alarm Sverige AB för utveckling av tekniska system och tjänster för att stödja ansvariga aktörer vid hantering av kriser, i enlighet med alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samt för bolagets förmåga att möta totalförsvarets behov. 

13. Anslagsposten får användas för att delfinansiera länsstyrelsernas kostnader för att utveckla krisberedskapen och civilt försvar regionalt och lokalt. I detta ingår länsstyrelsernas arbete med att samordna, stödja och följa upp kommunernas arbete med krisberedskap. 

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Myndigheten ska betala totalt 7 251 800 kronor som abonnemangsavgift för systemet.

2. Högst 33 000 000 kronor av anslagsposten får användas för uppdragsersättning till ideella organisationer för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser samt hantera konsekvenser av höjd beredskap och ytterst krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska som villkor för bidrag ställa krav på redovisning från organisationerna.

3. Högst 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas för drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia.

4. Högst 35 000 000 kronor av anslagsposten får användas för ersättning till kommunerna för kostnader relaterade till grundutbildning för deltidsanställd räddningstjänstpersonal.

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får använda och fördela 54 500 000 kronor av anslaget för beredskapsåtgärder avseende kärnteknisk verksamhet. Medlen får användas i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet samt fördelas till länsstyrelserna i Skåne, Hallands, Kalmar, Uppsala, Västerbottens, Stockholms, Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas, Kronobergs, Jönköpings, Västra Götalands, Östergötlands och Gotlands län efter överenskommelse med Strålsäkerhetsmyndigheten.

6. Högst 115 000 000 kronor av anslagsposten får användas för att finansiera beredskap och indirekta kostnader för att genomföra internationella insatser som är i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer för vad som kan klassificeras som bistånd.

7. Högst 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas för organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Organisationsstödet ska ges i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidraget ska bidra till organisationernas förmåga att ta emot och genomföra uppdrag samt leverera efterfrågad resurs, vilket innebär administrativ basverksamhet, rekrytering syftande till nuvarande och kommande uppdrag samt verksamhetsutveckling.

8. Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader för varning till allmänheten vid olyckor och kriser.

9. 20 000 000 kronor får användas för att finansiera kostnader i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.

Högst 47 000 000 kronor av anslagsposten får användas till uppdraget att planera och förbereda vidare utveckling och etablering av Rakel Generation 2, varav 27 000 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt 18 000 000 kronor till Trafikverket och 2 000 000 kronor till Affärsverket svenska kraftnät efter rekvisition.

Villkor

Beloppen i kolumnerna "Infriade åtaganden" anger endast hur fördelningen av utgifterna beräknas under respektive period.

Villkor

Villkor

Inkomsterna från internationella insatser ska täcka de direkta kostnaderna för insatsen. De indirekta kostnaderna och kostnaderna för beredskap att genomföra insatser ska finansieras med anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Undantaget medger att avskrivningar på anslagsfinansierade tillgångar inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges undantag från kravet på full kostnadstäckning även vad avser anskaffning och etablering av Rakel Generation 2 som finansieras med högst totalt 170 000 000 kronor från det balanserade överskottet i nuvarande Rakelverksamhet. Undantaget medger att avskrivningar på tillgångar och övriga kostnader finansierade med överskottet inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

För platsannonser i myndighetens tidning ska avgifterna beräknas upp till full kostnadstäckning.

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandahåller avgiftsfinansierad utbildning med Försvarshögskolan som utförare får myndigheten besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning.

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedriver tjänsteexport på uppdrag åt EU, får myndigheten besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning.

Inkomsterna från det utökade stödet till FN och EU:s fredsfrämjande verksamhet som bedrivs inom ramen för internationell civil krishantering och fredsfrämjande beräknas upp till full kostnadstäckning.

Inkomsterna från internationella insatser disponeras av myndigheten. Avgifternas storlek bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Avgifter enligt 16 § 3 förordningen (2006:311) om transport av farligt gods bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta ut avgifter för platsannonser i myndighetens tidning. Avgifternas storlek bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avgiftsinkomsterna disponeras av myndigheten.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får bedriva tjänsteexport enligt 4 § första stycket 10 avgiftsförordningen (1992:191) endast om verksamheten innebär att myndigheten mot avgift åtar sig uppdrag från utländsk myndighet eller mellanstatlig organisation. Om uppdraget föregås av upphandling i konkurrens får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap delta i upphandlingen endast under förutsättning att upphandlingen görs av organ inom EU, FN eller Nato.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får balansera det ackumulerade överskottet i Rakelverksamheten i ny räkning.

Myndigheten får använda högst totalt 170 000 000 kronor av det balanserade överskottet i nuvarande Rakelverksamhet till att finansiera anskaffning och etablering av Rakel Generation 2.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta ut avgift för att ge utökat stöd till FN och EU:s fredsfrämjande verksamhet som bedrivs inom ramen för internationell civil krishantering och fredsfrämjande utöver det som finansieras från anslaget 1:1 Internationell civil krishantering ap. 41 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Avgiftsinkomsterna disponeras av myndigheten. 

1. Anläggningstillgångar som finansieras från anslaget 2:4 Krisberedskap är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras från anslaget 2:4 Krisberedskap.

2. Överskottsmateriel som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar emot från Försvarsmakten får skänkas bort i samband med internationella insatser och ska därför inte ha något bokfört värde. Övertalig räddningstjänstmateriel för höjd beredskap får skänkas bort till kommuner, ideella organisationer och myndigheter. Överlåtelse får göras med undantag från krav på affärsmässighet i 7 § förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom.

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges att för utbyggnaden av infrastrukturen för Rakel, med undantag från 9 § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning, teckna arrende och hyresavtal som omfattar en period om högst 20 år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får vidare köpa reservkraft kopplat till Rakel, som en förskottsbetald tjänst. Förskottsbetalningen får omfatta en tid om högst 15 år per installationsplats och den periodiserade kostnaden ska finansieras med avgiftsintäkter för Rakel.

Vidare får uppförande och förvaltning av master med tillhörande teknisk utrustning inom Rakelverksamheten enligt 16 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genomföras utan hinder av förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m.

4. Internationella insatser enligt 8 eller 9 §§ förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som inbegriper att på uppdrag av annan uppföra och överlåta fast egendom får genomföras utan hinder av förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. eller förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, m.m.

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, i likhet med fastighetsförvaltande myndigheter enligt förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., bedriva fastighetsförvaltning inom utbildningsverksamheten i Revinge avseende byggnaderna Osby (lektionssal och omklädningsrum), Kallgarage 1, Kallgarage 2, Carport, Lastbils- och bussgarage, Lektionssal 11 samt Högby (kontorslokal).

6. Bestämmelsen i 9 a § första stycket förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning om att en myndighet inte får ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse någon enskild med bostad, ska inte tillämpas på myndigheten.

7. Anläggningstillgångar avseende Rakel Generation 2 som finansieras från balanserat överskott i nuvarande Rakelverksamhet är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

8. Anläggningstillgångar som anskaffas för uppdraget att planera och förbereda vidare utveckling och etablering av Rakel Generation 2 och där finansiering sker från anslaget 2:9 Rakel Generation 2 är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras från anslaget 2:9 Rakel Generation 2.