Utöver de uppgifter som anges i myndighetens instruktion och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2023 gäller följande för Riksgäldskontoret.

1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på effektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
3. Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Myndigheten ska redovisa ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning, uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, större steg i utvecklingsarbetet, viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effekter.

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.
2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

• Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner och Europeiska unionen som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
• Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade till den finansiella sektorn.

1. Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.
2. Bidra till ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Myndigheten ska redovisa i vilken omfattning det löpande arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder har genomförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Myndigheten ska för statliga gröna obligationer redovisa och följa upp emissionslikviden och berättigade gröna utgifter i enlighet med ramverket för statliga gröna obligationer.

Myndigheten ska redovisa åtgärder som har genomförts för att stärka myndighetens arbete med att motverka cyberhot.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. Myndigheten ska särskilt redogöra för följande:

1. Åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet inklusive myndighetsledningens roll i detta.

2. Huruvida myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt om åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.

3. Huruvida en analys gjorts av kopplingar till och beroenden av externa parter, exempelvis it-tjänsteleverantörer och andra myndigheter, samt om åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

4. Huruvida en analys gjorts av hur arbete på distans påverkar informationssäkerheten och om åtgärder för att hantera identifierade risker vidtagits.

5. Huruvida åtgärder vidtagits för att öka förmågan att identifiera och rapportera it-incidenter, samt för att skyndsamt kunna vidta nödvändiga åtgärder.

6. Huruvida en analys gjorts av om hot och sårbarheter för myndigheten förändrats i och med det rådande omvärldsläget, samt om åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september 2023.

Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2023–2026 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes och till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den

– 6 februari

– 25 april

– 28 juli

– 23 oktober.

Vid prognostillfället i oktober ska även beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet redovisas.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 6 februari och den 23 oktober även lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2023 enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. I februari ska underlaget även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2022. I oktober ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2024 för sådana kostnader som avses i 4 § lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter och vilka kostnader som avses, samt prognos för 2025 och 2026. Beräknade kostnader ska beskrivas och motiveras. Myndigheten ska också i redovisningen i oktober analysera möjligheter till effektivisering av verksamheten framöver inför beräknat behov av ersättning fr.o.m. 2024 och framåt.

Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av indikatorer avseende utfallet i statens betalningsmodell samt garanti- och utlåningsverksamheten för 2020, 2021 och 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 15 mars 2023.

Myndigheten ska halvårsvis redovisa utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter:

1. låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]),
2. räntekontokrediter (7 kap. 4 §),
3. övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt
4. utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §).

Redovisningarna ska lämnas senast den 30 januari och den 4 augusti 2023 till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Myndigheten ska på begäran redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt utförligt redovisa och kommentera de poster under in- och utlåning, statsskuldsdispositioner respektive räntor på statsskulden som uppvisar avvikelser jämfört med tidigare prognoser och år. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt. Utöver prognostillfällena ska myndigheten vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter eller på förvaltningen av statsskulden. För områden där det finns särskilt hög prognososäkerhet ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.

Myndigheten ska dessutom så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel för budgetåret, exklusive medgivet överskridande.

I samband med de prognoser myndigheten publicerar avseende statens lånebehov ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.
Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

Myndigheten ska, bl.a. baserat på uppgifter från AB Svensk Exportkredit (SEK), lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisningarna ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 10 mars och den 1 augusti 2023.

Myndigheten ska redovisa en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter med en analys och bedömning av systemets balans samt statens samlade risk. Myndigheten ska inhämta information från övriga aktörer för att genomföra uppdraget. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 maj 2023.

a) Myndigheten ska utreda vilka finansieringsformer som kan vara möjliga och lämpliga för kostnader hänförliga till omhändertagande av det s.k. historiska avfallet, dvs. sådant kärntekniskt avfall och icke kärntekniskt avfall som hade uppkommit per den 30 juni 1991. I uppdraget ingår att analysera om det historiska avfallet eller delar av det, i synnerhet det långlivade kärntekniska avfallet, skulle kunna finansieras med kärnavfallsavgifter, dvs. medel som fonderas enligt lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter. Myndigheten ska vidare föreslå former för en reglerad finansiering av det historiska avfallet.

b) Myndigheten ska vidare utreda förutsättningarna att ge statliga finansiella bidrag för omhändertagandet av det historiska avfallet eller delar av det. Förutsättningarna att ge bidrag ska kunna ställas i relation till statens ansvar och finansiella risk. Även en analys av förutsättningarna att lämna sådana bidrag periodiskt och genom ansökningsförfarande ska göras. Synpunkter utifrån bland annat statsstödsregelverket och om behov föreligger att anmäla hela eller delar av en sådan bidragsform som statligt stöd till Europeiska kommissionen ska inhämtas från Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet).

I uppdraget ingår att bedöma och beskriva lämpligheten av föreslagna lösningar och redogöra för konsekvenserna i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) den 15 september 2023 avseende den första delen i uppdraget (a) och den 31 januari 2024 avseende den andra delen i uppdraget (b).

Myndigheten ska under 2023–2026 för statens räkning ta emot medel från EU inom ramen för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6611 Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Efter att medlen har tagits emot ska Riksgäldskontoret skyndsamt lämna information om storleken på mottaget belopp till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Myndigheten ska redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 maj 2023.

Anslagsposten får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter inklusive Riksgäldskontorets administrativa kostnader för att förvalta garantierna till Europeiska investeringsbankens garantifond och till Europeiska unionen för lån till medlemsstater. 

Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

Villkor

Villkor