Skogsstyrelsen ska redovisa utvecklingen inom skogssektorn utifrån de indikatorer som myndigheten har tagit fram.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur myndigheten har arbetat med att stötta skogsägare och verksamhetsutövare i det förebyggande artskyddsarbetet. I redovisningen ska ingå en beskrivning av hur Skogsstyrelsen har samverkat med relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Skogsstyrelsen ska redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder som vidtas i syfte att öka motståndskraften, verka för en långsiktigt hållbar skoglig tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Redovisningen ska utgå från inriktningen i regeringens skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97). Redovisningen ska omfatta bland annat teknikval, informations- och rådgivningsåtgärder och genomförda förändringar i skogens skötsel, med avseende på exempelvis trädslagsvariation, förebyggande av skogsskador och ökad resiliens mot effekter av klimatförändringar.

Skogsstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av inköpsverksamheten och för att åstadkomma kostnadsbesparingar samt hantera korruptionsrisker i inköpsverksamheten.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur myndigheten har samverkat med föreningen Skogen i skolan.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur myndigheten har arbetat med genomförandet av de åtgärder som är riktade till myndigheten och beslutade inom ramen för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2022–2027 i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna nås.

Skogsstyrelsen ska bidra till genomförandet av det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de fastlagda målen för nationella skogsprogrammet, vilka resurser som avsatts till detta och redovisa en bedömning av vilka resultat som har uppnåtts. Skogsstyrelsen ska i arbetet stödja regionala aktörer och genomföra en årskonferens för skogsprogrammet. Skogsstyrelsen ska senast den 15 februari 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Skogsstyrelsen ska förbereda och genomföra en skogsakademi för beslutsfattare inom EU. Arbetet ska ske i dialog med Finland. Skogsstyrelsen ska senast tre månader efter att akademin har genomförts lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Skogsstyrelsen ska vidareutveckla förslag i rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter, rapport från samverkansprocess skogsproduktion (Skogsstyrelsens rapport 2019/24), i syfte att främja ökad hållbar skogsgödsling både i areal och intensitet. Skogsstyrelsen ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Naturvårdsverket i relevanta delar. I uppdraget ingår att öka skogsbrukets kunskap kring skogsgödsling, redovisa olika gödslingssystems påverkan på tillväxt, kolförråd, den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster på kort och lång sikt, översiktligt beskriva befintliga metoder och förväntad metodutveckling, föreslå lämpliga kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för skogsgödsling samt genomföra en sådan översyn av myndighetens egna allmänna råd till skogsvårdslagen (1979:429) om skogsgödsling som nämns i den nämnda rapporten. Översynen ska ha utgångspunkt i de jämställda skogspolitiska målen. I uppdraget ingår askåterföring som möjlig tillväxthöjande åtgärd. Skogsstyrelsen ska också föreslå hur stor årlig areal skogsmark som bör gödslas och redovisa i vilken takt skogsgödslingen kan öka. Arbetet ska utgå från att skador på den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster ska begränsas. Skogsstyrelsen ska analysera och redovisa konsekvenser av förslagen, inklusive uppskattad effekt av förslag till styrmedel i form av ökad areal gödsling och askåterföring, ökad intensitet i gödsling, ökad tillväxt och ökat kolförråd samt relaterade kostnader och påverkan på den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster. Myndigheten ska även analysera effekter på Sveriges LULUCF-åtagande.

Skogsstyrelsen ska senast den 30 april 2025 lämna en redovisning av uppdraget i den del som avser påverkan av olika gödslingssystem, befintliga metoder och förväntad metodutveckling samt förslag på styrmedel och förslag på årlig areal skogsgödsling samt dess konsekvenser till Regeringskansliet (Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet). Skogsstyrelsen ska senast den 30 april 2026 lämna en slutredovisning av uppdraget i övrigt till Regeringskansliet (Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet).

Skogsstyrelsen ska vidareutveckla sitt förslag i rapporten Fler regelförenklingar för skogsbruket (Skogsstyrelsens rapport 2023/13) vad gäller att avskaffa kravet på lägsta ålder vid föryngringsavverkning av granskog på före detta åkermark i syfte att utvidga den areal som kan komma i fråga för regelförenklingen. Skogsstyrelsen ska analysera om myndighetens förslag skulle kunna utvidgas att gälla större arealer beskogad jordbruksmark med huvudsakligen gran och som på ett enkelt sätt kan identifieras av t.ex. markägaren själv eller tillsammans med myndigheten. Skogsstyrelsen ska uppskatta hur stor areal skogsmark kan komma att omfattas av regelförenklingen, samt redovisa effekter på skogspolitikens produktions- och miljömål, samt Sveriges klimatåtaganden inklusive det svenska LULUCF-åtagandet.

Skogsstyrelsen ska senast den 31 maj 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet).

Skogsstyrelsen ska redovisa de insatser som har genomförts, eller avser att genomföras t.o.m. 2027, i syfte att utveckla sin användning av artificiell intelligens (AI). I redovisningen ska ingå en beskrivning av de kompetenshöjande insatser som Skogsstyrelsen har genomfört och avser att genomföra, samt hur myndigheten har förändrat och avser att förändra sina arbetssätt, till följd av användningen av AI. Skogsstyrelsen ska även beskriva hur myndigheten har samverkat och avser att samverka med andra myndigheter vid utvecklingen och användningen av AI, samt redovisa sin bedömning av om ytterligare samverkan med andra myndigheter kan leda till positiva effekter för myndighetens verksamhet och, om så bedöms vara fallet, beskriva förutsättningarna för en sådan samverkan. När det bedöms relevant ska myndigheten vidare redovisa en analys av riskerna förknippade med myndighetens användning av AI, utifrån bl.a. ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv, samt insatsernas kostnadseffektivitet. Skogsstyrelsen ska senast den 2 juni 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Skogsstyrelsen ska fortsätta förvalta de avtal som har upprättats som ett resultat av Härjedalsförhandlingarna gällande renbete på vinterbetesmarker och åretruntmarker. Skogsstyrelsen ska fortsätta bistå berörda myndigheter i arbetet. Skogsstyrelsen ska senast den 15 september 2025 redovisa sina insatser till Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Skogsstyrelsen ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 3 februari,

– 25 april,

– 25 juli, 

– 20 oktober.

Vidare ska myndigheten, vid ovan nämnda datum, till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) särskilt redovisa prognosen för anslag 1:2 Insatser för skogsbruket uppdelat på anslagspost 1 Bidrag till skogsbruket och anslagspost 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 i informationssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilaga 2 anges Skogsstyrelsens pågående uppdrag.

Anslagsposten får användas till Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för kostnader för åtgärder kopplade till uppdatering och utveckling av skogliga grunddata med hjälp av laserskanning.

Anslagsposten får användas för kostnader för åtgärder kopplade till uppdatering och utveckling av skogliga grunddata med hjälp av laserskanning.

Anslagsposten får användas till informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser samt till bidrag enligt förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket. 

Skogsstyrelsen ska i fråga om statligt stöd till näringslivet i sin verksamhet med informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser tillämpa kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den
18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artiklarna 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Skogsstyrelsen.

Anslagsposten får användas till att täcka statens kostnader för intrångsersättningar som följer av Skogsstyrelsens beslut enligt 18 eller 18 b §§ skogsvårdslagen och enligt 7 kap. 11 § och 12 kap. 6 § miljöbalken till att täcka statens kostnader för naturvårdsavtal som avses i 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken samt till skötsel av områden som skyddats enligt ovan nämnda bestämmelser.

Anslagsposten får vidare disponeras för att utge ersättning till jordfonden vid sådana fall när beslut enligt 7 kap. 11 § miljöbalken fattas beträffande fastighet som förvaltas av jordfonden. Ersättningen ska därvid motsvara det bokförda värdet för det område som omfattas av beslutet.

Skogsstyrelsen får använda högst 2 000 000 kronor för att tillsammans med Sametinget och samebyarna arbeta vidare med renbruksplaner. Medlen får även användas av myndigheten i arbetet med att utveckla en god samverkan mellan rennäring och skogsbruk.

Villkor

Uppgifter i tabellen om infriade åtaganden är endast indikativa.

Skogsstyrelsen får disponera avgifter som tas ut enligt 13 § förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen och avgifter som Skogsstyrelsen med stöd av annan författning får ta ut om inte annat följer av författningen.