Myndighetens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen. 

Myndigheten ska redovisa sitt arbete med att samordna frågor som rör statligt stöd till och främjandet av bredbandsutbyggnad. Myndigheten ska även redovisa hur den har samverkat med andra myndigheter som beviljar sådana stöd för att undvika dubbelfinansiering av utbyggnads- projekt. Myndigheten ska också redovisa hur bredbandsfrågor hanterats inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Myndigheten ska vidare redovisa hur arbetet med att bistå Tillväxtverket och andra offentliga aktörer vid framtagande av t.ex. regelverk, riktlinjer och rutiner gällande bredbandsfrågor har genomförts. Därutöver ska myndigheten redovisa hur den följer upp beviljade statliga stöd till bredbandsutbyggnad.

Myndigheten ska följa och redovisa hur avvecklingen av kopparnäten samt 2G- och 3G-näten fortlöper och följa konsekvenserna av teknikskiftet. Myndigheten ska bevaka vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen och redovisa vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikations- tjänster har varit beroende av kopparnäten, 2G- eller 3G-nätet. Myndigheten ska även redovisa hur den har främjat införandet av IPv6.

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder den har vidtagit för att hantera sina utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt enligt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte och för att öka användningen av e-handel.

Myndigheten ska redovisa kostnaderna för sin informations- och kommunikationsverksamhet och hur verksamheten har bidragit till myndighetens förmåga att uppfylla sina kärnuppgifter. Av redovisningen ska bl.a. framgå vilken uppgift eller vilka uppdrag som har legat till grund för respektive verksamhet/insats och vad som motiverat de val av kommunikationsmedel (kanalval) som gjorts, t.ex. framtagandet av profilprodukter (väskor, märkesnålar m.m. med myndighetens namn eller budskap från myndigheten), annonskampanjer eller utgivning av tidningar.

Myndigheten ska säkerställa att den har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i hanteringen av fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att den stärker en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Myndigheten ska senast den 1 mars 2026 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa.

Myndigheten ska verka för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster. Myndigheten ska i dialog med berörda offentliga och andra aktörer, främja, stödja och följa arbetet med att uppnå en sådan utveckling. Myndigheten ska senast den 20 december 2025 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) redovisa hur arbetet bedrivits samt resultatet av arbetet. Vid behov ska även förslag till åtgärder för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster lämnas.

Myndigheten ska utveckla ett sådant register över förlitande parter som ska hållas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 av den 11 april 2024 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet. I uppdraget ingår även att utveckla den tillsynsfunktion över den digitala identitetsplånboken som regleras i förordningen. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten samverka med Myndigheten för digital förvaltning.

Myndigheten ska redovisa de insatser som den har genomfört, eller avser att genomföra fram t.o.m. 2027, i syfte att utveckla sin användning av artificiell intelligens (AI). I redovisningen ska ingå en beskrivning av de kompetenshöjande insatser som myndigheten har genomfört och avser att genomföra, samt hur den har förändrat och avser att förändra sina arbetssätt, till följd av användningen av AI. Myndigheten ska även beskriva hur den har samverkat och avser att samverka med andra myndigheter vid utvecklingen och användningen av AI, samt redovisa sin bedömning av om ytterligare samverkan med andra myndigheter kan leda till positiva effekter för myndighetens verksamhet och, om så bedöms vara fallet, beskriva förutsättningarna för en sådan samverkan. När det bedöms relevant ska myndigheten vidare redovisa en analys av riskerna förknippade med myndighetens AI-insatser, utifrån bl.a. ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv, samt insatsernas kostnadseffektivitet. Uppdraget ska senast den 2 juni 2025 redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Myndigheten ska bidra vid genomförandet av aktuella regionalfondsprogram under programperioden 2021–2027 med fokus på förbättrad konnektivitet. Myndigheten ska särskilt bistå Tillväxtverket i myndighetens arbete med uppföljning och redovisning av bredbandsprojekt inom programmen.

Myndigheten ska bistå Regeringskansliet (Finansdepartementet) med beredning, kvalitetssäkring och samordning av bidragsansökningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (FSE2 Digital). Myndigheten ska samordna sitt arbete med ansökningar som utöver digital infrastruktur rör transport och energi med Trafikverket och Energimarknadsinspektionen. Efter att myndigheten avslutat sin beredning av ansökningarna ska den lämna förslag till Regeringskansliet om vilka ansökningar som Sverige bör samtycka till. Av underlaget ska det framgå vad myndighetens förslag grundas på, inklusive vilken granskning som har gjorts av ansökningarna. Myndigheten ska också sprida information om FSE2 Digital till berörda aktörer.

Myndigheten ska nära följa och medverka i det europeiska arbetet med framtagande av standarder för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Myndigheten ska även i dialog med berörda aktörer främja insatser som underlättar genomförandet av de krav som följer av lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Myndigheten ska stärka och påskynda förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra sitt bemötande och sin service gentemot företagen. Förenklingsarbetet ska vara en integrerad del av myndighetens arbete och verksamhetsplanering. Myndigheten ska därför säkerställa att företagsperspektivet beaktas i myndighetens arbete, med utgångspunkt i företagens förutsättningar och behov i syfte att förenkla för företag. Myndigheten ska i årsredovisningen redogöra för vilka förenklingsåtgärder för företag som myndigheten har vidtagit och planerar, vilka hinder och möjligheter som finns i myndighetens förenklingsarbete, samt vilka effekter som vidtagna och planerade förenklingsåtgärder bedöms få för företag.

Myndigheten ska i egenskap av sektorsansvarig beredskapsmyndighet särskilt arbeta med förmågeutveckling avseende

− samverkan och ledning inom beredskapssektorn, exempelvis genom att effektivt kunna utbyta information, inklusive information som omfattas av säkerhetsskydd, inför och under höjd beredskap, och

− att säkerställa en uthållig reparationsberedskap.

Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Åtgärderna ska, i de fall det är möjligt, bygga vidare på processer för tvärsektoriell förmågeutveckling inom totalförsvaret. Arbetet ska bedrivas i samverkan med myndigheterna i beredskapssektorn och berörda privata aktörer. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på dessa två områden samt de hinder och möjligheter som finns för fortsatt förmågeutveckling. Uppdraget ska senast den 22 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet), som en del av den rapportering som görs avseende myndighetens totalförsvarbete.

Myndigheten ska, inom ramen för sitt verksamhetsområde, bidra till genomförandet av regeringens strategi Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyber- och digitala frågor. Myndigheten ska särskilt medverka till internationella insatser som främjar biståndsfinansierad tjänsteexport, cybersäkerhet, genomförandet av EU:s verktygslåda för 5G-cybersäkerhet, säker undervattensinfrastruktur för elektronisk kommunikation samt bidra till internationella samarbeten för utveckling av nästa generations trådlösa kommunikationsteknik (6G). Myndigheten ska även 2025 och 2026 då Sverige är medlem av Internationella teleunionens verkställande råd, bistå med sin expertkunskap i förberedelser inför, under och efter möten i det verkställande rådet och, i förekommande fall, i rådets arbetsgrupper. Myndigheten ska i samband med detta ha en löpande dialog med Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Myndigheten ska verka för ett införande av cell broadcast-teknik för varningar till allmänheten i allmänna elektroniska kommunikationsnät. Uppdraget ska genomföras i samverkan med relevanta operatörer, SOS Alarm Sverige AB och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB är ansvarig myndighet för det svenska systemet där cell broadcast-tekniken är avsedd att användas. Post- och telestyrelsen (PTS) och MSB ska gemensamt bedöma vilka operatörer som är lämpliga för åtgärden. PTS ska i årsredovisningen redogöra för de åtgärder som har vidtagits inom ramen för uppdraget och de kostnader som har belastat myndighetens anslag.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via statsredovisningssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i statsredovisningssystemet Hermes senast den

− 3 februari
− 25 april
− 25 juli
− 20 oktober.

I bilagan redovisas myndighetens pågående uppdrag.

Anslagsposten får användas för myndighetens förvaltningsutgifter i den mån dessa inte finansieras med avgifter.

Anslagsposten får användas för ersättning samt nödvändiga informationsinsatser för:

−posttjänster och elektroniska kommunikationstjänster som bedöms vara av särskild vikt för personer med funktionsnedsättning och personer med behov av särskilt stöd 

−utsträckt posttjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning i glesbygd

−befordran av alternativa läsformat

−övriga tjänster som underlättar tillgången till elektroniska kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning, inklusive samtalsförmedlande tjänster.

Av anslagsposten får ett belopp om högst 5 000 000 kronor användas för ersättning för, samt nödvändiga informationsinsatser för:

−utvecklingsprojekt och utbildningsprojekt för personer med funktionsnedsättning och personer med speciella behov för ökad digital tillgänglighet och användbarhet samt för tillgängliga elektroniska tjänster

−analyser, undersökningar och främjandeinsatser inom det digitala området i syfte att skapa förutsättningar för individer att vara digitalt inkluderade i samhället genom användning av digitala tjänster, inklusive studier av it-användning bland personer med funktionsnedsättning för att komplettera Statistiska centralbyråns undersökning Befolkningens it-användning

−särskilda utredningar

−innovationstävlingar som har genomförts före 2024.

Anslagsposten får även användas till bidrag som betalas ut engångsvis och i förskott till annan myndighet, offentlig aktör, företag eller organisation.

Anslagsposten får användas för bevakning av att det finns grundläggande betaltjänster som svarar mot samhällets behov. Anslaget får vidare användas för de uppgifter som länsstyrelserna ska utföra enligt 2 och 3 §§ förordningen (2017:869) om bevakning av grundläggande betaltjänster.

Anslagsposten får användas för upphandling av grundläggande betaltjänster, inklusive grundläggande betaltjänster för äldre personer och personer med funktionsnedsättning i landsbygd, samt insatser för främjande av grundläggande betaltjänster.

Anslagsposten får även användas för finansiellt stöd till länsstyrelser och samverkande myndigheter för utformning och genomförande av regionala och nationella stöd- och utvecklingsinsatser för grundläggande betaltjänster, inklusive främjandearbete, samt utgifter enligt förordningen (2014:139) om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster.

Anslagsposten får användas för åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid avseende elektroniska kommunikationer. Anslagsposten får även användas för upphandling av bl.a. utrustning för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid.

Av anslagsposten får högst 6 200 000 kronor användas för utgifter för administration av åtgärderna.

Anslagsposten får användas för åtgärder och samordningsinsatser för driftsäkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer. Detta inbegriper stöd till utbyggnad av elektroniska kommunikationer i områden där utbyggnad inte genomförs på marknadsmässig grund.

Anslaget får även användas för utgifter för administration av åtgärderna.

Av anslagsposten får högst 12 000 000 kronor användas för utgifter för bredbandskoordinatorer. 

Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas till åtgärder i enlighet med förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Anslagsposten får även användas för utgifter för administration, informationsinsatser, uppföljning, utvärdering och kartläggning som rör sådana åtgärder.

Anslagsposten får även användas för utgifter för administration av åtgärder för att främja, analysera och stödja bredbandsutbyggnad.

Anslagsposten får också användas till förvaltning och underhåll av en webbportal med information om utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation.

Anslagsposten får användas för åtgärder för driftsäkra och robusta elektroniska kommunikationer och post, åtgärder för höjd beredskap och för att bemöta hybridhot.

Anslagsposten får även användas för införande av cell broadcast-teknik.

Av anslagsposten får högst 75 miljoner kronor användas för utgifter för införande av cell broadscast-teknik.

Anslagsposten får användas för utbetalning av medel enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Medel får betalas ut enligt utbetalningsplaner som fastställs av myndigheten.
 
Högst 70 000 000 kronor får användas för de åtgärder som krävs för en effektiv och rättssäker hantering av medlen som redovisas mot anslagsposten samt för uppföljning och tillsyn över användningen av dessa medel.

Villkor

Fördelningen mellan åren av belopp för infriade åtaganden är indikativ.

Villkor

Villkor