1. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Informationsförsörjningen ska effektiviseras bl.a. genom nyttjande av digitaliseringens möjligheter och därigenom ska användningen av den grundläggande geologiska information som SGU tillhandahåller på kort och lång sikt öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden.

2. De regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över ska bli mer kostnadseffektiva och enklare för medborgare och företag.

1. SGU ska redovisa hur målet för informationsförsörjning har uppfyllts och vilka insatser som har genomförts för att målet ska uppfyllas. SGU ska även redovisa vilka insatser som har genomförts enligt myndighetens plan för den kartläggande verksamheten.

2. SGU ska redovisa hur målet för kostnadseffektiva och enkla regelverk och rutiner har uppfyllts. 

Kontinentalsockellagen

En aktiv tillstånds-, tillsyns- och informationsverksamhet ska möjliggöra en effektiv prövning enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Bergsstaten

En aktiv och effektiv tillstånds-, tillsyns- och informationsverksamhet ska möjliggöra undersökning och utvinning av de koncessionsmineral som omfattas av minerallagen (1991:45).

Kontinentalsockellagen

SGU ska redovisa genomsnittliga handläggningstider för myndighetens ärenden enligt lagen om kontinentalsockeln. Därutöver ska SGU redovisa den geografiska omfattningen av de gällande tillstånden till utforskning enligt lagen.

SGU ska även redovisa de insatser som myndigheten har genomfört för att minska handläggningstiderna.

Bergsstaten

Bergsstaten ska redovisa genomsnittliga handläggningstider för nya och förlängda tillstånd, antalet inkomna ansökningar, antalet meddelade tillstånd och deras geografiska belägenhet samt antalet inspektioner av aktiva gruvor och inspektionernas omfattning. Även genomförd informationsverksamhet ska redovisas.

SGU ska redovisa de viktigaste initiativen inom EU-arbetet inom myndighetens verksamhetsområden. SGU ska också redovisa sitt deltagande i detta arbete och i övrigt internationellt samarbete.

SGU ska även redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att stärka sitt arbete med EU-processer. 

SGU ska redovisa vilka forskningsprojekt som har fått stöd av myndigheten från anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning inom utgiftsområde 24 Näringsliv, dess effekter samt i vilken utsträckning forskningsresultaten kommer till användning i myndighetens verksamhet.

Alla trafikslag ska kunna nyttjas (väg, järnväg, luft- och sjöfart) för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga transporter. SGU ska därför redovisa hur myndigheten har säkerställt att val av färdsätt vid tjänsteresor sker färdmedelsneutralt och utifrån behov. Vidare ska SGU redovisa huruvida myndigheten köpt in hållbart flygbränsle till organisationens flygresor. När kostnader jämförs för olika färdval ska hela resans kostnad beaktas, exempelvis kostnader för nödvändig övernattning samt total arbetstid för hela resan.

SGU ska förvalta myndighetens innehåll på den myndighetsgemensamma webbplatsen verksamt.se.

Myndigheten ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027. Detta ska ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar.

SGU ska till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) löpande redovisa ärenden av större betydelse, såväl samhällsekonomiskt som rättsligt, som handläggs inom remissverksamheten samt vid behov förse Regeringskansliet med skriftligt underlag.

SGU ska analysera de viktigaste initiativen inom EU-arbetet på myndighetens verksamhetsområden och de områden som kan påverka sektorn enligt myndighetens ansvar för näringslivsfrämjande i 3 § förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning, och löpande redovisa detta samt vid behov förse Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) med skriftligt underlag. SGU ska också lämna motsvarande redovisning beträffande myndighetens deltagande i internationellt arbete i övrigt.

SGU ska bistå Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) med information och analyser av relevanta EU-förslag.     

SGU ska fullgöra de skyldigheter om offentliggörande av data som anges i artikel 21.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om nettonollindustrin).

SGU ska utreda vilka nettonolltekniker (enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 ) som har en hemvist inom myndighetens ansvarsområden. SGU ska identifiera policyområden och regelverk inom sitt ansvarsområde som kan vara lämpliga för en regulatorisk sandlåda. SGU ska vidare uppmärksamma eventuella behov av undantag från nuvarande regelverk, eller avsaknad av regelverk och analysera möjliga försöksklausuler. För att förbereda inrättandet av regulatoriska sandlådor ska SGU ge förslag på hur rollen som behörig myndighet för regulatoriska sandlådor bör utformas så att det ska kunna fungera i Sverige.

Uppdraget sker i samverkan med Verket för innovationssystem (Vinnova) som har ett uppdrag att lämna förslag till en struktur för regulatoriska sandlådor för utvecklingen av nettonollteknik i Sverige enligt EU-förordningen om nettonollindustrin.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 20 maj 2026. När uppdraget utförs ska synpunkter inhämtas från relevanta aktörer.

Uppdraget sker i samverkan med Verket för innovationssystem (Vinnova) som har ett uppdrag att lämna förslag till en struktur för regulatoriska sandlådor för utvecklingen av nettonollteknik i Sverige enligt EU-förordningen om nettonollindustrin. I uppdraget ska myndigheten även ta hänsyn till de kommande genomförandeakterna inom ramen för EU-förordningen om nettonollindustrin. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 12 mars 2026, vad gäller att identifiera regelverk, och slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 20 maj 2026.  När uppdraget utförs ska synpunkter inhämtas från relevanta aktörer.

SGU ska utveckla den databas som inrättats för att uppfylla kraven i artikel 27.4–27.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial (EU-förordningen om kritiska råmaterial) i syfte att säkerställa bl.a. funktionalitet, rutiner för urval och uppdateringsrutiner samt vid behov föreslå författningsändringar. Myndigheten ska även genomföra en insamling och analys av de prover som behövs för att uppfylla förordningens krav enligt artikel 27.7.c. Myndigheten ska även utföra en fördjupad analys av åtgärder för återvinning enligt artikel 27.5 som beaktar anläggningsspecifika förutsättningar, branschens synpunkter och tidigare regeringsuppdrag. Redovisning av arbetet ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 23 oktober 2026.

SGU ska utföra de uppgifter och den rapportering som åligger Sverige enligt artikel 21 i EU-förordningen om kritiska råmaterial. Vad gäller artikel 21.2 ska SGU identifiera relevanta projekt och centrala marknadsaktörer inom prospekterings- och utvinningsledet i värdekedjan för kritiska råmaterial, med undantag för artikel 21.2.a.   

SGU ska slutredovisa uppdraget senast den 30 december 2026 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet)

6. Prognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

−  2 februari

−  22 april

−  24 juli

−  9 november.

7. Prognos för beställningsbemyndiganden 

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Statskontoret.

8. Pågående uppdrag

I bilagan redovisas SGU:s pågående uppdrag.

1. Anslagsposten får användas för SGU:s förvaltningsutgifter. 
2. Av anslagsposten får högst 3 600 000 kronor användas för genomförande av förstudien om nya utvinningstekniker under 2026.
3. Av anslagsposten får minst 90 000 000 kronor användas för stärkt kartläggning av malmpotentiella områden och arbetet med förbättrad konkurrenskraft för Sverige inom prospektering under 2026.
4. Av anslagsposten får högst 9 500 000 kronor användas avseende uppgiften som beredskapsmyndighet under 2026.
5. Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för en snabbare ärendehantering hos Bergsstaten.
6. Av anslagsposten får minst 9 000 000 kronor användas till myndighetens arbete med genomförande av förordningen om nettonollindustrin.
7. Av anslagsposten får minst 10 000 000 kronor användas till myndighetens arbete med genomförande av EU-förordningen om kritiska råmaterial.

8. Av anslagsposten får minst 2 000 000 kronor användas för arbete med de för SGU tillkommande uppgifter som följer av Sveriges genomförande av det nya dricksvattendirektivet.

Anslagsposten får användas för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.

För 2027 ska medlen användas till grundforskning och tillämpad forskning om berggrundsgeologi med inriktning som bidrar till att uppnå syftet med EU:s kritiska råmaterialakt.

Anslagsposten får användas för att täcka statens kostnader för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar.

Anläggningstillgångar som hänförs till sanerings- och miljösäkringsarbetet får finansieras från anslagsposten.

Villkor

Beloppen avseende infriade förpliktelser i bemyndigandetabellen är indikativa.

Villkor