Ta fram ett ramverk för vägledning för konsekvensutredningar och erbjuda handledning

Regeringens beslut (Fi2024/01483)

Regeringen ger Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att:

• ta fram ett ramverk för vägledning till dem som genomför konsekvensutredningar i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar, och
• erbjuda riktad handledning till ett urval av nyligen tillkallade kommittéer och särskilda utredare, samt följa upp effekten av denna handledning.

ESV ska senast den 15 april 2026 lämna en skriftlig delredovisning till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Delredovisningen ska bestå av en redogörelse för ramverket för vägledning samt en första redogörelse för uppdragets effekter vad gäller kvaliteten på de utvalda kommittéernas och särskilda utredarnas arbete med konsekvensutredningar efter handledningen. Myndigheten ska senast den 15 april 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Bakgrund

Förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar (konsekvensförordningen) trädde i kraft den 6 maj 2024. Av 15 § konsekvensförordningen följer att ESV ska ansvara för metodutveckling, vägledning och utbildning med anledning av förordningen.

Att utreda om ett förslag kan få konsekvenser inom vissa områden kan kräva särskild sakkunskap och metodstöd. Det finns därför behov av att ESV tar fram ett ramverk för hur denna vägledning ska lämnas.

Det finns även ett behov av att underlätta för kommittéer och särskilda utredare att i större utsträckning påbörja sina konsekvensutredningar tidigt i sitt uppdrag. Arbetet med konsekvensutredningarna får då bättre förutsättningar att bli en integrerad del av utredningsarbetet i övrigt.

ESV bör mot denna bakgrund ges i uppdrag att ta fram ett ramverk för vägledning till dem som genomför konsekvensutredningar i enlighet med konsekvensförordningen, och erbjuda riktad handledning till ett urval av nyligen tillkallade kommittéer och särskilda utredare.

Närmare om uppdraget

I arbetet med att ta fram ett ramverk för vägledning till de som gör konsekvensutredningar ska ESV inhämta och beakta sakkunskap och metodstöd från följande myndigheter:

• Barnombudsmannen beträffande konsekvenser för barns rättigheter
• Brottsförebyggande rådet beträffande konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
• Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beträffande konsekvenser för totalförsvaret
• Institutet för mänskliga rättigheter beträffande konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter
• Integritetsskyddsmyndigheten beträffande konsekvenser för integritets­skydd
• Jämställdhetsmyndigheten beträffande konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv
• Konkurrensverket beträffande konsekvenser för konkurrens­förhållanden
• Myndigheten för delaktighet beträffande konsekvenser för personer med funktionsnedsättning
• Myndigheten för digital förvaltning beträffande konsekvenser ur ett digitaliseringsperspektiv
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor beträffande konsekvenser för civilsamhället
• Naturvårdsverket beträffande konsekvenser för utsläpp och upptag av växthusgaser samt övriga miljömål
• Statskontoret beträffande konsekvenser för effektiviteten i den statliga förvaltningen och arbetet mot korruption i staten
• Tillväxtverket beträffande konsekvenser för företag
• Utbetalningsmyndigheten beträffande konsekvenser för felaktiga utbetalningar
• Sveriges lantbruksuniversitet beträffande konsekvenser för djur, ekosystem och naturresurser.

Även sakkunskap och metodstöd från andra myndigheter och aktörer, som ESV bedömer behövs för uppdraget, ska inhämtas. Detta inkluderar den sakkunskap och det metodstöd som myndigheten bedömer behövs vad gäller konsekvenser för integration och utanförskap, konsekvenser och finansiering för förslag som rör kommuner och regioner och konsekvenser utifrån regionala och lokala förhållanden.

Urvalet av kommittéer och särskilda utredare som ska erbjudas riktad handledning ska göras så att det i den utsträckning det är möjligt speglar en bredd av områden.

ESV ska följa upp och bedöma den riktade handledningens effekt på kvaliteten på konsekvensutredningar över tid. Myndigheten ska jämföra kvaliteten på konsekvensutredningar som har fått respektive inte har fått riktad handledning från ESV, och analysera hur handledningen kan ha bidragit till eventuella skillnader i kvalitet.

ESV ska också löpande dokumentera och utvärdera den riktade handledningen och vid behov justera den för att säkerställa dess relevans och nytta för mottagarna.