Granskning av Försäkringskassans IT-verksamhet (PM)

Statskontoret har sedan år 2005 haft i uppdrag att följa Försäkringskassans förändringsarbete. Inom ramen för detta uppdrag har Statskontoret tidigare genomfört särskilda granskningar av Försäkringskassans IT-verksamhet. Statskontorets uppdrag förlängdes i oktober 2008. En del av uppdraget var att analysera och bedöma planer och vidtagna åtgärder inom Försäkringskassans IT-verksamhet. Bakgrunden var bl.a. att Statskontoret under hösten 2008 gjorde bedömningen att utvecklingen av Försäkringskassans IT-verksamhet utgjorde en stor risk för både myndighetens ekonomi och verksamhet.

Enligt den IT-granskning som slutfördes i september 2008 var arbetsbelastningen i IT-organisationen vid den tidpunkten mycket hög. Försäkringskassan genomförde under år 2008 en stor omorganisation med nya arbetssätt, vilka förutsatte en utveckling av IT-stöd. Flera stora utvecklingsprojekt drevs samtidigt. Konsultberoendet var stort och hotade att bli bestående. Brister i den ekonomiska uppföljningen gjorde att Försäkringskassan inte hade kontroll över kostnaderna för IT. De ekonomiska prognoserna för IT gjordes huvudsakligen för ett år i taget, vilket ledde till en stor osäkerhet kring framtida kostnader. Det saknades en tydlig målbild för IT-verksamheten. Det fanns inga långsiktiga planer eller konsekvensanalyser. Den höga arbetsbelastningen medförde att nödvändig kompetensväxling inte hann genomföras. Det fanns även brister i organisationen med en oklarhet vad gällde roller och ansvar.

Statskontoret har under april-maj 2009 låtit genomföra ytterligare en IT-granskning. Granskningen visar att mycket lite har gjorts för att hantera de problem av grundläggande karaktär som framkommit i Statskontorets tidigare granskningar. Den ekonomiska planeringshorisonten är fortfarande kort och metoder för planering och uppföljning har inte ändrats på något väsentligt sätt. Det saknas fortfarande en tydlig målbild för IT-verksamheten. IT-organisationen i sin helhet har ännu inte funnit stabila arbetsformer.

En skillnad mot hösten 2008 är dock att myndighetsledningen har tagit ett starkare grepp om IT-verksamheten. En annan skillnad är att utvecklingstakten och därmed arbetsbelastningen har minskat markant. I början av år 2009 beslutade Försäkringskassans ledning om ett tillfälligt stopp i vissa stora utvecklingsprojekt. Myndighetsledningen hade för avsikt att utvärdera i vilken riktning IT-verksamheten ska utvecklas. Inbromsningen i utvecklingsverksamheten innebär att kostnaderna för konsulter inte är lika höga och att den ekonomiska situationen i stort är mindre oroande än tidigare. Inbromsningen medför dock även att den effektivisering av kärnverksamheten, som IT-utvecklingen delvis syftade till, ännu inte har realiserats fullt ut. Två av de stora utvecklingsprojekten, kundbild och självbetjäning, syftade till att ta fram IT-stöd som är väsentliga för det nya arbetssätt som numera tillämpas inom Försäkringskassan. Konsekvensen av att dessa utvecklingsprojekt har stoppats, om än tillfälligt, blir att nyttohemtagningar av tidigare gjorda investeringar tillsvidare uteblir. Kärnverksamheten får inte det IT-stöd som den nya organisationen förutsätter. Statskontoret bedömer att det är av stor vikt att förutsättningarna för IT-utvecklingen klaras ut och att utvecklingsarbetet återupptas.

Försäkringskassan har fått ett uppdrag från regeringen att inkomma med en samlad redovisning av den pågående och fortsatta IT-utvecklingen inom myndigheten och lämnade en redovisning den 20 april 2009. Statskontoret har granskat denna redovisning.

Statskontoret konstaterar att Försäkringskassans redovisning till regeringen brister på en rad punkter och att bristerna är väsentliga. Försäkringskassan ger inte fullgoda svar på de frågor som ställs i uppdraget. Redovisningen brister i konkretion och någon bedömning av planer och vidtagna åtgärder kan inte göras utifrån den. Enligt Statskontorets bedömning har regeringen inte fått det underlag man efterfrågat i uppdraget. Försäkringskassan bör därför fullfölja uppdraget.