Organisatoriska konsekvenser av Gymnasiereformen 2011 En uppföljning av kommunernas planeringsförutsättningar

Statskontoret har på regeringens uppdrag följt upp organisatoriska konsekvenser av 2011 års gymnasiereform (Gy 2011) för kommunala huvudmän.

I propositionen (2008/09:199) Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan bedömde regeringen att gymnasiereformen kommer att förbättra förutsättningarna när det gäller gymnasieskolornas planering och schemaläggning och att gymnasieskolorna kommer att kunna fylla undervisningsgrupperna bättre. Statskontorets undersökning visar dock att en betydande andel av gymnasieskolorna bedömer att de har fått försämrade förutsättningar att fylla undervisningsgrupperna som en följd av gymnasiereformen. Försämringen gäller främst yrkesprogrammen men också de högskoleförberedande programmen. Kommunerna förklarar detta med bland annat att Gy 2011 innebär fler nationella program och inriktningar och ett mer differentierat och specialiserat kursinnehåll på utbildningarna.

Denna uppföljning genomförs dock tidigt i reformen vilket påverkar Statskontorets möjligheter att urskilja och belägga reformens konsekvenser. Det har inte varit möjligt att skilja reformens konsekvenser från andra förhållanden som påverkar de kommunala huvudmännens och gymnasieskolornas planeringsförutsättningar, bland annat minskande elevkullar och förändrade sökmönster med en förskjutning av elever från yrkesprogram till de högskoleförberedande programmen. Alla delar av reformen är ännu inte implementerade och gymnasieskolorna arbetar med parallella gymnasiesystem. Endast den första årskursen i Gy 2011 har genomförts.