Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital infrastruktur – exemplet verksamt.se. Slutrapport

Sammanfattning

Statskontoret fick den 8 februari 2018 i uppdrag av regeringen att föreslå modeller för att fördela nyttor och kostnader för digital infrastruktur i den offentliga sektorn. En­ligt uppdraget ska modellerna därefter tillämpas på verksamt.se. Statskontorets förs­lag till modeller redovisas i promemorian Modeller för fördelning av nyttor och kost­nader för digital infrastruktur (delrapport) från den 28 mars 2018.^[1] Den här pro­me­morian är slutrapport för uppdraget. I promemorian redogör Statskontoret för hur för­slagen till modeller kan tillämpas på webbplatsen verksamt.se.

Statskontoret har upphandlat Ramböll Management Consulting för att genomföra upp­­draget.

Modeller för att fördela nyttor och kostnader

De två modeller som Statskontoret föreslår i delrapporten ska fungera som ett verk­tyg och en process för att kartlägga, uppskatta och fördela de nyttor och kostnader som följer av att förvalta en förvaltningsgemensam digital funktion. Modellerna före­slår två sätt att finansiera den digitala infrastrukturen: via anslag efter tre varian­ter (A-B-C), och via en avgift. Gemensamt för båda modellerna är att finansie­rings­lösningarna grundar sig på att de involverade myndigheterna gemensamt analyserar infra­strukturens kostnader och nyttor (figur 1).

Figur 1 Modeller för fördelning av nyttor och kostnader

Förslag på hur modellerna kan tillämpas på verksamt.se

Verksamt.se är en del av myndighetssamarbetet ”Starta och driva företag”. Detta sam­­­arbete omfattar att samordna, samverka och presentera information och ge ser­vice till den som är eller vill bli företagare. Webbplatsen är en gemensam plattform som förvaltas och utvecklas i samverkan mellan flera myndigheter.

Analysen visar att modellen för finansiering via avgifter inte kan fungera för verksamt.se. Det beror på att det inte förekommer några transaktioner som är lämp­li­ga att använda som grund för styckprissättning. Därför fokuserar denna rapport på att beskriva hur modellen för finansiering via anslag kan tillämpas på verksamt.se.

Förslaget på tillämpning innehåller inga beräkningar

Förslaget på hur de relevanta modellerna kan tillämpas innehåller inga beräkningar. Det beror främst på att det saknas underlag som möjliggör beräkningar. Men det be­ror också på att de föreslagna modellerna förutsätter att de involverade aktörerna själ­va ska genomföra analys och beräkningar i samverkan och utifrån de ramar som de har beslutat om i samråd.

Tillämpning i tre steg

Det behövs en process i flera steg för att tillämpa modellerna för fördelning av nyttor och förvaltningskostnader för verksamt.se (figur 2).

Figur 2 Tillämpning i tre steg

1. Identifiera aktörer och förutsättningar: I det första steget tar de huvudsakliga kostnads- och nyttobärarna, i dag Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Arbetsförmedlingen initiativ till detta. Aktörerna har i uppgift att analysera de externa nyttorna. I samverkan med de involverade aktörerna sätts ramarna för den gemensamma nytto- och kostnadsanalysen.
2. Kartlägga och värdera nyttor och kostnader: Med utgångspunkt i ESV:s Nytto­realisering 2.0 genomför de involverade aktörerna en uppskattning av nyttor och kostnader för verksamt.se. Nyttorna jämförs då med om verksamt.se eller motsvarande förvaltningsgemensamma digitala funktion inte skulle finnas. Både interna och externa nyttor uppskattas enligt denna metod. En del i arbetet är också att bedöma den samhällsekonomiska nyttan med verksamt.se genom att jämföra nyttorna med kostnaderna.
3. Fördela nyttor och kostnader: I det tredje och sista steget fördelas nyttorna mel­lan extern och intern nytta. De interna nyttorna fördelas i sin tur utifrån vil­ken myndighet de tillfaller. Fördelningen används som underlag till ett gemen­samt förslag för kostnadsfördelning.

Modellen resulterar i ett underlag för att bedöma hur den långsiktiga finansieringen ska utformas

Modellen innebär att de involverade myndigheterna tar fram ett gemensamt underlag som består av:

• en sammanställning av förvaltningskostnaderna för verksamt.se samt en upp­skatt­ning av interna och externa nyttor
• en samhällsekonomisk analys av verksamt.se
• en redogörelse för hur nyttorna för funktionen fördelar sig mellan interna och ex­terna aktörer, och särskilt mellan myndigheterna
• ett förslag på långsiktig finansieringslösning utifrån hur nyttorna fördelar sig mellan interna och externa nyttor.

Det krävs ett omfattande arbete för att ta fram det underlag som behövs för att fullt ut tillämpa modellen. Därför behöver behovet av underlaget vägas mot kostnaden som är förknippad med att tillämpa modellen. Det kan t.ex. finnas ett sådant behov om den existerande finansieringsmodellen för verksamheten inte längre bedöms vara funk­tionell. Statskontoret har inte bedömt ändamålsenligheten i den rådande finan­sie­ringen.

Inledning

Statskontoret fick den 8 februari 2018 i uppdrag av regeringen att föreslå modeller för att fördela nyttor och kostnader för digital infrastruktur i den offentliga sektorn. Enligt uppdraget ska modellerna därefter tillämpas på verksamt.se. Statskontorets förslag till modeller redovisas i promemorian Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital infrastruktur från den 28 mars 2018.^[2] Den här promemorian är slutrapport för uppdraget. I promemorian redogör Statskontoret för hur förslagen till modeller kan tillämpas på webbplatsen verksamt.se.

Genomförande

Statskontoret har upphandlat Ramböll Management Consulting för att genomföra upp­draget. Arbetet har kvalitetssäkrats enligt Statskontorets interna rutiner.

I analysen för att tillämpa modellerna har Ramböll utgått från de två modeller som be­­skrivs i delrapporten och genomfört en nytto- och kostnadsanalys för dem. Ramböll har i arbetet fört en löpande dialog med Tillväxtverket och Bolagsverket, bland annat genom intervjuer, möten och genom att ta del av myndigheternas under­lag.

Samråd

Statskontorets konsult har under uppdragets genomförande samrått med Bolags­verket, Ekonomistyrningsverket, E-samverkansprogrammet, Sveriges kommuner och landsting och Tillväxtverket.

Modeller för att fördela nyttor och kostnader för digital infrastruktur

Delrapporten föreslår två modeller för att fördela nyttor och kostnader för digital infra­struktur i den offentliga sektorn.^[3] Modellerna innehåller förslag på två olika slags finansieringslösningar: fördelning av kostnader via anslag efter tre varianter (A-B-C), och fördelning av kostnader via en avgift. Gemensamt för de båda model­lerna är att de grundar sig på en nytto- och kostnadsanalys som de berörda myn­dig­he­terna ska genomföra i samverkan (figur 3).

Figur 3 Modeller för fördelning av nyttor och kostnader

Följande avsnitt beskriver principerna för den initiala nytto- och kostnadsanalysen. Avsnittet därefter beskriver översiktligt alternativa finansieringslösningar.

Grunden är en nytto- och kostnadsanalys

Det första steget i arbetet med att ta fram ett finansieringsförslag för en digital infra­struk­tur är att ta fram en nytto- och kostnadskalkyl. De kostnader och nyttor som upp­står av en gemensam digital funktion behöver kartläggas, uppskattas och fördelas mellan de berörda aktörerna.

Denna analys ska kunna utgöra en grund för att välja hur finansieringen av en gemen­sam digital infrastruktur ska gå till. Då behöver analysen utgå från följande principer.

Analysen av nyttor och kostnader behöver ske i samverkan mellan relevanta aktörer

Det är nödvändigt för nyttoanalysens legitimitet och värde att analysen genomförs i sam­verkan mellan relevanta aktörer. Relevanta aktörer är de aktörer som får de huvud­­sakliga interna verksamhetsnyttorna och kostnaderna till följd av för­valt­ningen av den digitala funktionen. En aktör ska också vara en utpekad representant för de externa nyttor som uppstår för medborgare, företag och offentliga aktörer utan­för statsförvaltningen.^[4]

Aktörerna ska utgå från ett standardiserat ramverk för att uppskatta nyttor och kostnader

De berörda myndigheterna bör genomföra nyttoanalysen med utgångspunkt i ESV:s Vägledning i Nyttorealisering 2.0. Den innehåller principer och riktlinjer för att upp­skatta nyttor. Dessa riktlinjer behöver dock anpassas till att gälla förvaltning i stället för utveckling för att bli tillämpbara utifrån vårt uppdrag. Analysen ska också redo­göra både för interna och externa nyttor.

Möjliga finansieringslösningar identifieras innan nyttoanalysen påbörjas

Det är nödvändigt att de aktörer som deltar i arbetet med att fördela nyttor och kost­nader förstår vilka möjliga alternativ som finns för den långsiktiga finansieringen. Det beror på att incitamenten för användning påverkas av hur den digitala funktionen finansieras. Därigenom påverkas även nyttorna.^[5]

Två alternativ till fördelning av kostnader för digital infrastruktur

Statskontoret föreslår i delrapporten två alternativ för att fördela kostnader: via an­slag och via avgift. Oavsett modell fungerar dessa främst när vi räknar på nya typer av digital infrastruktur. Det är mer komplicerat att applicera modellerna på befintliga funktioner. Detta beror på att komplexiteten ökar om modellen ska omfatta kostnader för förvaltning och inte enbart kostnader för utveckling.

Fördelning av kostnader via anslag

De tre finansieringslösningarna inom ramen för anslag utgår från hur nyttorna för­de­las mellan interna och externa nyttor (tabell 1). De tre finansieringslösningarna ut­går därför från följande:

1. Den förvaltningsgemensamma digitala funktionen ger upphov till över­väg­ande interna nyttor. Funktionen bör då finansieras genom att minska myn­dig­heters ram­anslag proportionerligt till de uppskattade verk­sam­hets­nyt­tor­na.
2. Den förvaltningsgemensamma digitala funktionen ger upphov till en bland­ning av interna och externa nyttor. Funktionen bör då finansieras genom att min­ska myn­digheters ramanslag proportionerligt till de uppskattade verk­sam­hets­nyt­torna, samt genom finansiering från reformutrymmet.
3. Den förvaltningsgemensamma digitala funktionen ger upphov till över­väg­ande ex­terna nyttor. Funktionen bör då finansieras genom reformutrymme.

Tabell 1 Underlag för val av finansiering utifrån förvaltningskostnader

Fördelning av nyttor/kostnader	A	B	C
Nyttofördelning	Huvudsakligen interna nyttor	En blandning av externa nyttor och interna verksam- hetsnyttor	Huvudsakligen externa nyttor
När ska finansierings­ lösningen användas?	När de interna verksamhets­ nyttorna är större än eller lika stora som förvaltnings- kostnaderna	När de interna verksamhets- nyttorna är mindre än förvaltnings- kostnaderna, samt när de interna verksamhets- nyttorna utgör mer än 25 procent av samhällsnyttan	När de interna verksamhets- nyttorna är mindre än förvaltnings- kostnaderna, samt när de interna verksamhets- nyttorna utgör mindre än 25 procent av samhällsnyttan
Lämplig	När funktionen har hög anslut­ ning och nyttorna är tydliga för varje verksamhet	Vid jämn fördelning mellan interna och externa nyttor	Vid fördröjd nytto- realisering samt när nyttorna är svåra att mäta eller är osäkra
Förslag till val av finansierings- lösning inom ramen för anslags- finansiering	Minskat anslag till myndigheter i proportion till interna verksam­ hetsnyttor	Finansiering genom minskat ramanslag till myndigheter i proportion till interna verksamhets- nyttor samt reformutrymme	Reformutrymme

Fördelning av kostnader via avgift

Avgifter innebär att en eller flera myndigheter får intäkter från andra myndigheter och verksamheter som använder den förvaltningsgemensamma digitala funktionen. Det kan vara lämpligt att finansiera med avgifter om den förvaltande parten kan ta ut ett styckpris för användningen, exempelvis en transaktionskostnad för att skicka ett digitalt brev, eller göra en e-signering.

Avgifter har fördelen att finansieringen baseras på den faktiska användningen. Av­gif­ter kan därför vara att föredra om det finns anledning att särskilt prioritera trans­pa­rens och enkelhet i finansieringen. Å andra sidan finns det en risk att användarna under­utnyttjar funktionen om förvaltaren tar betalt per användning. Avgifts­finan­si­eringen kan då kompletteras med initiala bidrag för att börja använda funktionen om rege­ringen vill styra mot en hög användning samtidigt som risken är stor för att an­vän­darna underutnyttjar funktionen.

Exempel på skillnaden mellan fördelning av kostnader med anslag respektive avgift

I detta exempel är den förvaltningsgemensamma digitala funktionen grund­data­register.

Före 2017 tog registerhållande myndigheter ut avgifter från andra myndig­he­ter som behövde få tillgång till deras information. Om myndigheten A ville ha uppgifter från näringslivsregistret fick myndighet A betala en avgift till Bo­lags­verket för att få uppgifterna. Bolagsverket finansierade därigenom nä­rings­livs­re­gistret genom avgifter. Denna typ av finansiering motsvarar mo­del­len för­del­ning av kostnader via avgift. Men detta system ansågs leda till onö­dig offen­tlig administration och ökade kostnader för ett ärende, minskad an­vänd­ning av data, samt en minskad benägenhet att uppdatera registren.^[6] Där­för över­gick regeringen till fördelning av kostnader via anslag. Sedan 2017 får Bolags­­verket förvaltningsanslag för att avgiftsfritt kunna tillhandahålla regis­ter­­uppgifter till andra myndigheter. Detta gäller även andra myndigheter med ansvar för grunddata. Detta finansierades genom en omfördelning av medel från de myndigheter som tidigare fakturerat avgifter för grunddata till de myn­dig­heter som tillhandahåller dessa uppgifter.^[7]

Verksamt.se

Verksamt.se är en myndighetsgemensam webbplats som samlar information om och kon­taktinformation till de myndigheter som företagare kan behöva. Verksamt.se är en del av myndighetssamarbetet ”Starta och driva företag”.

Verksamt.se är också en del av regeringens politik för att ”Sverige ska vara ett land som är digitalt, transparent och innovationsfrämjande för ett enklare och mer kon­kur­renskraftigt företagande”.^[8] I dag ryms information från över 50 myndigheter på webbplatsen. Under 2017 hade webbplatsen 2,6 miljoner besökare.^[9]

Organisation och ansvar för myndighetssamarbetet

Myndighetssamarbetet ”Starta och driva företag” har organiserats i olika former un­der de senaste tjugo åren.^[10] Samarbetet bygger på frivilliga överenskommelser som myn­digheterna har initierat.

År 2018 består samarbetet av ett dussintal myndigheter vars deltagande och engage­mang varierar. Myndighetssamarbetet är strukturerat efter en samverkansmodell som anger olika så kallade anslutningsformer. Anslutningsformerna är drivande, ak­ti­va, medverkande, associerade och deltagande aktörer.^[11]

• Drivande – Bolagsverket och Tillväxtverket
• De drivande myndigheterna är huvudmottagare av regeringsuppdrag om att för­enk­la för företag. De driver och ansvarar för förvaltning och utveckling, samt be­mannar myndighetssamarbetets strategiska och operativa ledning. Bolags­verket ansvarar för drift och förstanivåsupport. Tillväxtverket har det huvud­sak­liga ansvaret för innehållet på verksamt.se.
• Aktiva – Arbetsförmedlingen och Skatteverket
• De aktiva myndigheterna har tjänster på verksamt.se som når företagare. De fi­nan­sierar i viss utsträckning webbplatsen. De aktiva myndigheterna står enligt budget för 17 procent av finansieringen för myndighetssamarbetet för 2018.^[12]
• Medverkande – Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket och Tull­verket
• De medverkande parterna använder verksamt.se för att nå ut till sina respektive mål­grupper. De bidrar med personalresurser och en låg fast kostnad.
• Associerade – Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, Pensions­myndig­heten och Lantmäteriet
• Anslutningsformen motsvarar den för medverkande parter, men skiljer sig ge­nom att de bidrar med en lägre fast kostnad.
• Deltagande – exempelvis Almi, Vinnova och regionala utvecklingsaktörer
• Dessa parter står för ett begränsat innehåll på verksamt.se och bidrar inte med finansiering utöver de resurser som krävs för att förvalta deras del av innehållet.

Innehåll på webbplatsen verksamt.se

På verksamt.se finns information, e-tjänster, och rådgivning och vägledning till de som driver eller vill starta företag.^[13]

Information

En central del av verksamt.se består av att tillhandahålla praktisk, inspirerande och rådgivande information om företagande. Informationen förmedlas i huvudsak genom informerande texter och artiklar, men också genom filmer, webbseminarier och pod­casts. Informationen är uppdelad i företagandets olika faser. Informationen om att starta företag är det avsnitt som har högst antal användare.

Tjänster

Verksamt.se erbjuder två typer av tjänster: e-tjänster för myndighetskontakt och regi­strering, samt e-tjänster av stödjande karaktär, exempelvis verktyg för beräkning och affärsplaner. E-tjänsterna för myndighetskontakt och registrering nås via den gemen­samma inloggningen ”Mina sidor”. Tjänsterna finansieras och tillhandahålls av respektive ansvarig myndighet. Via verksamt.se kan företagare bland annat regi­st­rera och avregistrera sitt företag hos Skatteverket och Bolagsverket samt registrera F-skatt, moms och arbetsgivarregistrering.

Rådgivning

Verksamt.se erbjuder kostnadsfri rådgivning till företagare i alla faser av före­ta­gan­det. Detta stöd erbjuds i samtliga regioner i Sverige och sker i samarbete med regio­nala organisationer. Verksamt.se fungerar som en länk mellan företag och coacher. Verksamt.se matchar företagare med en lämplig coach utifrån deras behov och var i landet de finns.

Finansiering av förvaltning av verksamt.se

Verksamt.se finansieras av de myndigheter som deltar i myndighetssamarbetet ”Star­ta och driva företag”. Men flera olika uppdrag omfattar också att utveckla verksamt.se. Det innebär att verksamt.se finansieras genom medel för exempelvis Exportstrategin, digitaliseringslyftet och Serverat. Bolagsverket och Tillväxtverket har i april 2018 fattat beslut om att de ska ta fram en översiktlig bild som beskriver vad verksamt.se som helhet kostar och vad som ingår i kostnaderna.^[14]

Budgeten för hela myndighetssamarbetet ”Starta och driva företag” är 25,4 miljoner kronor för 2018. Kostnaderna för verksamt.se uppskattas till cirka 90–95 procent av denna budget. Det finns ingen sammanställning av de samlade kostnaderna för verksamt.se. Det beror främst på att de förvaltande myndigheterna inte har i uppdrag att särskilt redovisa kostnaderna för verksamt.se.

Budgeten gäller för basförvaltningen av verksamt.se, det vill säga de medel som krävs för att driva verksamt.se med bibehållen servicenivå. Utöver kostnaderna för för­valtning tillkommer kostnader för utveckling. Dessa kostnader ligger utanför sam­arbetets ramar.

Kostnaderna fördelas efter vilken relevans myndigheterna har för företagen

Tillväxtverket och Bolagsverket står för merparten av budgeten för myndig­hets­sam­arbetet ”Starta och driva företag” (figur 4).

Figur 4 Fördelning av kostnader för myndighetssamarbetet Starta och driva företag 2018
(25,4 miljoner kronor)

Källa: Budget 2018 för myndighetssamarbetet ”Starta och driva företag”, mail från Bolagsverket 29 mars 2018.

Fördelningen av kostnaderna inom myndighetssamarbetet följer i stort sett för­del­ning­en av merparten av kostnaderna för förvaltningen av verksamt.se. Därför utgår båda fördelningarna från myndigheternas anslutningsform enligt samverkans­model­len.^[15] Exempelvis har myndigheter som i hög utsträckning riktar sig till företagare (drivande myndigheter) ett större finansiellt ansvar än de myndigheter som har färre företagskontakter (medverkande myndigheter). Samarbetets aktörer strävar efter att för­dela kostnaderna lika inom varje anslutningsform. I det löpande arbetet fördelas kost­naderna efter myndigheternas förutsättningar att finansiera och utföra arbetet med att förvalta verksamt.se.^[16]

Bolagsverket har i uppdrag att förvalta verksamt.se

Bolagsverket har enligt uppdrag från regeringen ansvar för teknisk drift, underhåll och att förvalta ingående system i verksamt.se samt kundtjänst och support av dessa lösningar.^[17] Bolagsverket finansierar sin del i huvudsak med avgifter från sin övriga verksamhet och får inget anslag för att förvalta verksamt.se. Bolagsverket har för 2018 en budget för basförvaltning och drift på 8,1 miljoner kronor, varav 5,35 mil­joner kronor delfinansieras av andra myndigheter inom myndighetssamarbetet. Budgeten för basförvaltningen av verksamt.se täcker kostnaderna för de åtgärder som är nödvändiga för att driva verksamheten på nuvarande nivå.^[18] Detta omfattar drift, support, ta hand om incidenter och problem som dyker upp och att genomföra mindre förbättringar för att hålla jämn kvalitet på webbplatsen.^[19] Från och med 2019 har myndigheten äskat om 9,25 miljoner kronor per år för basförvaltningen.^[20]

Tillväxtverket använder verksamt.se som plattform för sitt uppdrag

Tillväxtverket står för ca 60 procent av förvaltningskostnaderna för verksamt.se. Myndigheten har inget särskilt uppdrag att förvalta verksamt.se. Däremot är de flesta av myndighetens uppdrag kopplade till syftet med verksamt.se att förenkla för före­ta­gare. Exempelvis har myndigheten i uppdrag att verka för enklare och mer attrak­tiva villkor och förutsättningar för företag. Myndigheten har också i uppgift att år­ligen redovisa de insatser som myndigheten har genomfört för att driva och utveckla verksamt.se.^[21]

Förslag på hur modellerna kan tillämpas på verksamt.se

Detta avsnitt ger ett förslag på hur modellerna som vi har tagit fram kan tillämpas på förvaltningen av verksamt.se, så som anges i vårt regeringsuppdrag.

Finansieringen av verksamt.se har vuxit fram inom ramen för samverkan mellan myn­digheterna, i takt med att webbplatsen har tagits fram och utvecklats. Vi be­döm­er inte ändamålsenligheten i den rådande finansieringen, utan använder verksamt.se som ett fall för att tillämpa våra modeller.

Som vi konstaterar ovan är det komplicerat att applicera modellerna på befintliga funk­tioner. Detta beror på att komplexiteten ökar om modellen ska omfatta kostnader för förvaltning och inte enbart kostnader för utveckling.

Nytto- och kostnadsanalys med finansiering via anslag är den relevanta modellen för verksamt.se

Om förvaltningen ska finansieras via en avgift krävs att myndigheterna betalar en styckkostnad för att använda den aktuella funktionen. Därför är det inte lämpligt att finansiera verksamt.se med avgifter. Det förekommer inte några transaktioner som går att använda som grund för styckprissättning. I stället bör finansieringen ske via anslag som baseras på en initial nytto- och kostnadsanalys. Detta avsnitt beskriver hur modellen för initial nytto- och kostnadsanalys med finansiering via anslag kan tillämpas för verksamt.se.

Förslaget på hur modellen kan tillämpas innehåller inga beräkningar

Förslaget på hur den relevanta modellen kan tillämpas innehåller inga beräkningar. Det beror främst på att det saknas underlag som möjliggör beräkningar. Att ta fram sådana underlag skulle innebära ett omfattande arbete för alla berörda aktörer och har inte varit möjligt att genomföra inom ramen för detta uppdrag. Men det beror också på att de föreslagna modellerna förutsätter att de involverade aktörerna själva ska genomföra analys och beräkningar i samverkan och utifrån de ramar som de har beslutat om i samråd.

Förslag på hur modellen kan tillämpas för verksamt.se

Tillämpningen av modellen för verksamt.se innehåller tre steg (figur 5). I varje steg krävs vissa aktiviteter och viss dokumentation, som vi beskriver nedan.

Figur 5 Tillämpning av modellen i tre steg

Fördelningen av de interna respektive och externa nyttorna i den initiala nytto- och kostnadsanalysen kommer att påverka förslaget om hur den digitala funktionen ska finansieras. Förslaget kommer att följa något av följande tre alternativ:

• Minskat anslag till myndigheter i proportion till interna verksamhetsnyttor
• Finansiering genom minskat anslag till myndigheter i proportion till de interna verksamhetsnyttorna samt med medel från reformutrymme
• Finansiering enbart med medel från reformutrymmet.

Steg 1: Identifiera aktörer och förutsättningar

I det första steget engageras de myndigheter och aktörer som är huvudsakliga kost­nads- och nyttobärare (ansvariga aktörer). Vid behov kan även en extern pro­cess­le­da­re behövas, t.ex. den kommande myndigheten för digital förvaltning. En extern ak­tör bör även företräda de externa nyttorna i processen. Företrädaren för de externa nyt­torna ingår som en av de ansvariga aktörerna. Det är nödvändigt att synliggöra den digitala funktionens externa nyttor för att kunna fördela kostnaderna på ett ända­måls­enligt sätt.

Nytto- och kostnadsbärare är ansvariga aktörer

De huvudsakliga kostnads- och nyttobärarna behöver identifieras för att avgöra vilka aktörer som ska delta i att genomföra nytto- och kostnadsanalysen. Förvaltningen av verksamt.se finansieras i dag till drygt 90 procent av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatte­­verket och Arbetsförmedlingen. Det är även dessa aktörer som är de huvud­sak­liga nyttobärarna för verksamt.se i den offentliga sektorn. Därför bör dessa myn­dig­heter vara ansvariga för att genomföra kostnads- och nyttoanalysen för verk­samt.se.

Berörda parter sätter ramarna för nytto- och kostnadsanalysen

• Berörda parter bör i samråd besluta om ramarna för nytto- och kostnadsanalysen uti­från vad som krävs för att kunna fatta ett beslut om långsiktig finansiering. Ra­m­ar­na ska ange vilka resurser som behövs för att ta fram underlaget. Det finns en risk att den administrativa bördan och svårigheterna med att ta fram underlaget blir över­väldigande. Det är därför önskvärt att avgränsa analysen till vad som är nödvändigt i ett tidigt skede.
• Ramarna ska också ange när nytto- och kostnadsanalysen ska göras. I detta skede ska också de berörda parterna upprätta en tidplan och genomförandeplan för den gemen­samma nytto- och kostnadsanalysen.

Tabell 2 Checklista för steg 1

Checklista för aktiviteter i steg 1	En projektgrupp med deltagare från gruppen ansvariga aktörer är formad. Ramarna för analysen är satta. En tid- och genomförandeplan för den gemensamma nytto- och kostnadsanalysen är sat.t
Frågor att besvara i steg 1	Vilka ska vara med i processen? Vill alla vara med? Vad behöver göras? När ska arbetet vara klart?
Färdigställda dokument i steg 1	Redogörelse för vilka behov som nyttoanalysen ska möta Tidplan och genomförandeplan för den gemensamma nytto- och kostnadsanalysen

Steg 2: Kartlägga och värdera nyttor och kostnader

Det andra steget är att kartlägga och värdera nyttor och kostnader. Detta steg genom­förs gemensamt av de ansvariga aktörerna.

Nyttoanalys

Nyttorna med verksamt.se ska enligt vårt uppdrag kartläggas och uppskattas i kronor utifrån det principer som finns i ESV:s Vägledning i Nyttorealisering 2.0. Det inne­bär att nyttorna värderas per aktör, relativt ett jämförelsescenario, med samma schab­loner och tidsperspektiv.

Vägledning i Nyttorealisering 2.0 utgår från projekt i utvecklingsfas, vilket medför att jämförelsescenariot är att inte utveckla projektet. Eftersom nyttoanalysen i detta fall gäller förvaltning behöver tillämpningen av principerna justeras något. Jämförel­se­­scenariot är i detta fall ett scenario där den förvaltningsgemensamma digitala funk­tionen i sin helhet saknas. Nyttan av funktionen värderas genom att uppskatta de kost­nader som krävs för att uppnå samma kvalitet och servicenivå i verksamheten i ett scenario utan den förvaltningsgemensamma digitala funktionen.

Tidsperspektivet för nyttovärderingen bör vara minst 2 år och högst 5 år. Tids­pers­pek­tivet för analysen bestäms i samråd mellan berörda aktörer innan analysen genom­förs. Utan tidsperspektivet riskerar nyttobedömningen att bli missvisande efter­som nyttorna kan uppstå ojämnt över tid. Nyttorna av digital infrastruktur förändras också över tid och påverkas av externa faktorer som är svåra att styra över. Exempelvis kan nyttan som uppstår från anslutning (nätverkseffekten) variera över tid. Vi rekommenderar att göra en nyttoanalys med tidshorisonten 2–5 år, och upp­datera den ett år innan den löper ut.

Verksamt.se ger upphov till interna och externa nyttor

Genom verksamt.se får personer som driver, ska starta eller funderar på att starta företag information och stöd. Samhällsnyttan av verksamt.se uppstår hos de för­val­tande myndigheterna (interna nyttor) och hos företagare, enskilda eller andra utom­stående aktörer (externa nyttor). Vi bedömer att samhällsnyttan för verksamt.se består av tre huvudkomponenter:

• Verksamhetsnytta till följd av effektivisering för myndigheter
• Företagarnytta till följd av enkla myndighetskontakter
• Företagarnytta till följd av en samlad kunskap om företagande

Kostnaderna i jämförelsescenariot motsvarar den interna nyttan av verksamt.se

Vi beräknar hur verksamt.se bidrar till samhällsnyttan genom att jämföra den nu­va­rande situationen med ett hypotetiskt jämförelsescenario. Jämförelsescenariot förut­sätter att myndigheterna ger motsvarande service till företagare utan verksamt.se eller motsvarande förvaltningsövergripande digitala funktion. Om regeringens mål om enklare och konkurrenskraftigt företagande fortsätter att gälla kommer de in­vol­verade myndigheterna i jämförelsescenariot att behöva utarbeta nya processer och rutiner för att ge företag samma servicenivå som i dag.^[22] Kostnaderna för detta mer­arbete motsvarar de interna nyttorna av att fortsätta att finansiera verksamt.se.

I jämförelsescenariot skulle även företagare få ökade kostnader, främst till följd av mer tids- och resurskrävande myndighetskontakter. Det är även sannolikt att med­bor­gare och företag skulle ha sämre förutsättningar för att starta och driva kon­kur­rens­kraftig verksamhet i jämförelsescenariot. De administrativa kostnaderna skulle även öka i andra delar av den offentliga sektorn, bland annat för kommuner och regio­nalt utvecklingsansvariga aktörer. Sammantaget motsvarar dessa effekter den sam­lade externa nyttan av att fortsätta att finansiera verksamt.se.

Kartläggning och uppskattning av interna nyttor

För att kartlägga och uppskatta de interna nyttorna med den digitala funktionen be­höver verksamt.se inventeras och delas upp i mindre beståndsdelar (figur 6). Mindre be­ståndsdelar är enklare att värdera än webbplatsen som helhet. Beståndsdelarna mot­svaras av de aktiviteter eller arbetsuppgifter som krävs för att uppnå samma ser­vice­nivå till företag i jämförelsescenariot som verksamt.se bidrar med i dag. Dessa ak­tiviteter kan kvantifieras i termer av antal arbetstimmar. Antalet timmar multi­pli­ceras i sin tur med en schablonkostnad för en arbetstimme.

Figur 6 Uppdelning av verksamt.se för att identifiera och värdera nyttor

Kostnaderna i jämförelsescenariot där verksamt.se inte finns motsvarar nyttorna för att verksamt.se förvaltas. En involverad myndighet behöver följa följande steg för att uppskatta dessa kostnader:

• Inventera verksamt.se och dela upp funktionen i delområden.
• Uppskatta vilka aktiviteter som krävs för att bidra med samma service.
• Kvantifiera dessa aktiviteter i termer av merarbete.

Inventera verksamt.se och dela upp i delområden

Nyttorna med verksamt.se för de förvaltande myndigheterna är webbplatsens funk­tion som plattform för olika typer av myndighetsspecifik och förvaltningsgemensam kommunikation med företagare. En inventering av vad verksamt.se erbjuder företag skulle kunna peka ut följande delområden:

• Tjänster. E-tjänster för att registrera uppgifter hos Bolagsverket och Skatte­verket finns samlade på verksamt.se. Det innebär att företagen enklare hittar rätt, men också att de kan utföra flera ärenden på ett ställe. Därigenom minskar företagens administrativa kostnader.
• Information. Verksamt.se tillhandahåller information som regler och bestäm­melser om företagande. Informationen är lättillgänglig och finns samlad, vilket medför att företagen snabbare hittar relevant information.
• Rådgivning. Verksamt.se förmedlar rådgivning och andra aktiviteter för före­ta­gare. Webbplatsen erbjuder också exempelvis webb-seminarier och andra typer av inspirationskällor. Nyttan är tvåfaldig. För det första förenklas före­ta­gens kontakt med rådgivare, vilket innebär lägre administrativa kostnader. För det andra får företagen inspiration, vilket kan leda till nya idéer och innova­tio­ner.

Hur delområdena bidrar till de enskilda myndigheternas verksamhetsnyttor varierar. Det beror särskilt på att myndigheterna har olika uppdrag när det gäller företagande. Men det beror också på att myndigheterna utan verksamt.se har olika förutsättningar för att nå ut till företagare på andra sätt. Skatteverket och Försäkringskassan har exempelvis fler användare på deras respektive webbplatser än vad verksamt.se har. Detta innebär att dessa myndigheter behöver använda relativt få arbetstimmar i jäm­förelsescenariot för att uppnå samma service till företagarna. Vi bedömer därför att dessa myndigheters verksamhetsspecifika nytta av att erbjuda sina e-tjänster på verksamt.se är relativt låg.^[23]

Bryta ned delområden i aktiviteter

Inventeringen har identifierat tre delområden. Nästa steg är att dela in dessa del­om­rå­den i vilka arbetsuppgifter och aktiviteter som krävs i jämförelsescenariot för att uppnå samma kvalitet och service. Exempelvis skulle delområdet ”Information” kunna delas upp i följande aktiviteter: framtagande av ny webbplattform, text­redi­gering, kvalitetssäkring av text, samt etablering av rutiner för uppdatering av text.

Därefter behöver de berörda myndigheterna bedöma hur dessa aktiviteter kommer att utvecklas över tid. Exempelvis är det möjligt att etablering av rutiner endast görs var tredje år, medan textredigering görs kontinuerligt.

Kvantifiera i termer av ökade arbetstimmar

När det finns en förståelse för vilket merarbete som skulle krävas för att uppnå samma servicenivå har etablerats behöver merarbetet för respektive involverad aktör upp­skattas och kvantifieras i antal arbetstimmar. Uppskattningen bör baseras på data, så långt som det är möjligt. Det innebär att uppskattningen bör utgå från data om antalet timmar för liknande arbetsuppgifter som myndigheten utfört tidigare. Om osä­ker­heten om antalet arbetstimmar är stor bör berörda myndigheter genomföra en kän­slighetsanalys. Denna analys innebär att myndigheterna anger en lägsta upp­skatt­ning, en högsta uppskattning och en förväntad uppskattning av antalet arbetstimmar. Kän­slighetsanalysen visar hur osäker kvantifieringen är.

Värdera i termer av kronor och ören

Varje myndighet som deltar i analysen uppskattar den interna nyttan av verksamt.se genom att multiplicera antalet uppskattade arbetstimmar med en schablonkostnad för en arbetstimme.^[24]

Myndigheternas kostnader sammanställs efter att myndigheterna har värderat det arbete som krävs för att uppnå samma servicenivå i jämförelsescenariot. I detta skede kan de involverade aktörerna diskutera känsliga antaganden och göra ändringar. Sum­man av kostnaderna motsvarar det samlade värdet av den interna nyttan av verksamt.se. Om uppskattningen av arbetstimmar är osäker bör den samlade nyttan utt­ryckas i termer av en låg, medel och hög uppskattning.

Exempel. Kartläggning och uppskattning av nyttorna med e-tjänsten för ny­regi­stre­ring av bolag på verksamt.se för Bolagsverket.

På verksamt.se kan en användare nyregistrera företag genom Bolagsverkets e-tjänst. Verksamt.se fungerar som ett exponeringsfönster för e-tjänsten eftersom tjäns­ten finns på en plattform som samlar e-tjänster och information om företagande. Utan verksamt.se skulle samtliga bolagsregistreringar ske direkt via Bolagsverkets webb­plats. Detta skulle medföra kostnader för marknadsföring för Bolagsverket. Bolags­verket skulle också i högre utsträckning behöva bistå med support till före­ta­gare som inte hittar tjänsten. Sammantaget skulle Bolagsverkets kostnader för mark­nads­­fö­ring, support och ärendehantering öka i jämförelsescenariot.

Bolagsverket värderar dessa kostnader utifrån myndighetens erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. Medarbetare på Bolagsverket uppskattar antalet timmar som krävs för att nå samma servicenivå som e-tjänsten för nyregistrering på verksamt.se har i dag. Om osäkerheten är stor bör Bolagsverket också genomföra en känslighets­ana­­lys, det vill säga en lägsta uppskattning, en högsta uppskattning och en förväntad upp­­skattning av antalet timmar.

Låt oss anta att myndigheten uppskattar att marknadsföringen skulle omfatta 750 ar­bets­­timmar det första året och därefter 100 timmar per år, och att support och ären­­de­­hantering skulle omfatta 1 000 arbetstimmar per år. Räknat på en schab­lon­kostnad om 500 kronor per arbetstimme skulle kostnaderna i jämförelsescenariot vara 875 000 kronor det första året och därefter 550 000 kronor per år. Dessa kost­na­der mot­svarar den verksamhetsspecifika nyttan för Bolagsverket med e-tjänsten för ny­regi­streringar av bolag på verksamt.se.

Kartläggning och uppskattning av externa nyttor

De externa nyttorna av verksamt.se kan delas in i två typer: medborgar- och företags­nytta, samt nytta för övrig offentlig sektor. Medborgar- och företagsnyttan kan i sin tur delas upp i förenkling av administrativa processer och övriga effekter. Den sam­lade externa nyttan av verksamt.se utgörs således av:

• nyttor för företagare till följd förenkling av administrativa processer
• övriga nyttor för medborgare och företagare (exempelvis sänkta trösklar för ny­före­tagande)
• nyttor för andra offentliga aktörer.

Beräkning av nyttan med förenkling

Verksamt.se fokuserar på förenkling för företagare. Särskild vikt bör därför läggas på att uppskatta nyttan av minskad administrativ börda. Då krävs det en uppskattning av hur mycket tid som skulle krävas för att genomföra de processer som i dag genom­förs via verksamt.se.

Tidsuppskattningen bör utgå från standardkostnadsmodellen, genom att verksamt.se bryts ned i mindre processer.^[25] Tidsuppskattningen för respektive process relateras sedan till en schablonkostnad över vad en timme är värd för en företagare eller privat­per­son. Beräkningen kan uttryckas i följande formel:^[26]

• Extern nytta för process X via verksamt.se = Pris*Tid*Antal företag

Priset är schablonkostnaden för en arbetstimme. Tiden är den extratid process X tar i jämförelsescenariot. Antalet motsvarar de företag som utför process X. Den sam­lade externa nyttan för förenkling beräknas sedan genom att summera den externa nyttan för samtliga processer som företag utför via verksamt.se.

Exempel. Bolags- och momsregistrering

Om en användare vill registrera ett nytt bolag och i samband med detta moms­regist­re­rar bolaget kan nyföretagaren utföra båda tjänsterna på verksamt.se. Skulle verksamt.se inte finnas tillgängligt skulle tjänsterna behöva utföras separat på Bolags­­verkets respektive Skatteverkets webbplats. Detta skulle innebära en större ad­ministrativ börda för nyföretagaren. Den administrativa bördan uppskattas i antal minu­ter utifrån närliggande processer, eller befintliga mätningar av hur lång tid det tar att använda e-tjänster. Om separationen av nyregistrering och momsinbetalning med­för 10 minuters merarbete, och timkostnaden för företagaren är 300 kronor blir den externa nyttan av en sådan process 50 kronor. Det registreras cirka 70 000 bolag per år.^[27] Det leder till att den administrativa kostnaden för bolagen i jäm­förel­se­­scen­ariot blir 3,5 miljoner kronor.

Beräkning av övriga nyttor för företagare

Utöver nyttor för förenkling bidrar verksamt.se sannolikt till andra positiva effekter för företagare. Verksamt.se kan exempelvis bidra till att fler företag startas, att före­tagare får ökad kunskap för affärer eller att företagare gör innovationer som de annars inte skulle ha gjort. Det är svårt att värdera sådana nyttor. Därför behöver arbets­bördan och den presumtiva storleken på dessa nyttor vägas mot varandra innan arbetet med värderingen påbörjas. Endast de effekter som bedöms som väsentliga är nödvändiga att värdera. Värderingen av dessa externa nyttor bör, likt övriga nyttor, göras i relation till ett jämförelsescenario där verksamt.se inte finns.

Nyttovärderingen av externa nyttor som inte går att kvantifiera i tidsbesparing kom­mer att baseras på uppskattningar och antaganden i hög utsträckning. Därför bör det vara den utpekat ansvarige för externa nyttor som beräknar nyttan utifrån antaganden om hur verksamt.se bidrar med nytta. Beräkningarna och dess antaganden valideras sedan av sakkunniga experter, exempelvis inom entreprenörskap och innovation.

Nytta för andra offentliga aktörer

Andra offentliga aktörer än parterna inom myndighetssamarbetet får också nytta genom verksamt.se. Exempelvis förenklas arbetet för kommunala näringslivs­ut­veck­lare genom att verksamt.se tillhandahåller regionala sidor. För att kunna beräkna den­­na nytta krävs samma underlag som för de interna nyttorna, det vill säga en värde­ring av kostnaden som skulle krävas för att kunna upprätthålla samma servicenivå i jäm­förelsescenariot.

Kostnadsanalys

Kostnaderna för att förvalta en förvaltningsgemensam digital funktion delas typiskt av flera myndigheter eller aktörer. Hur arbetskrävande det är att sammanställa för­valt­ningskostnaderna beror på hur myndigheterna sedan tidigare redovisar sina kost­nader. Det är nödvändigt att myndigheterna tar fram kostnadsuppgifter per myndig­het och över den tidsperiod som de involverade aktörerna enats om för nytto- och kost­nadsanalysen.

Det saknas i dag en sammanställning av förvaltningskostnaderna för verksamt.se. Det finns en ambition om att ta fram en sådan sammanställning.^[28] För att kunna ta fram en sådan sammanställning kommer det först krävas att förvaltningskostnader och utvecklingskostnader kan särskiljas genom en definition, vilket i praktiken är före­nat med svårigheter. Det kommer också att krävas en utvecklad förståelse av hur för­valtningskostnaderna kan komma att utvecklas över tid.

Bedömning av samhällsekonomisk lönsamhet

Nyttovärderingen används som underlag för att bedöma om den digitala funktionen är samhällsekonomiskt lönsam. De samlade nyttorna av den digitala funktionen jäm­förs med den förväntade förvaltningskostnaden för att bedöma om funktionen är sam­hällsekonomiskt lönsam (tabell 3).

Tabell 3 Checklista för steg 2

Checklista för aktiviteter i steg 2	Inventering av verksamt.se Kartläggning och uppskattning av interna nyttor. Kartläggning och uppskattning av externa nyttor. Kostnadsanalys. Bedömning av samhällsekonomisk lönsamhet
Frågor att besvara i steg 2	Vilka är nyttorna och hur stora är de? Vilka är kostnaderna och hur stora är de? Är funktionen lönsam?
Färdigställda dokument i steg 2	Sammanställning och värdering av funktionens kostnader och nyttor

Steg 3: Fördela nyttor och kostnader

Modellens tredje steg innebär att i samverkan fördela den samlade nyttan av den för­valtningsgemensamma funktionen. Nyttan ska fördelas mellan extern och intern nytta. Den interna nyttan fördelas mellan de aktörer som förvaltar verksamt.se. För­del­ningen av nyttor utgör tillsammans med nyttovärderingen underlag för förslaget till finansieringslösning.

Nyttorna fördelas

Syftet med nyttofördelningen är att etablera ett gemensamt ägarskap och en samsyn när det gäller fördelningen. De involverade aktörerna bör därför samverka i för­del­ning­en. En eventuell extern processledare kan säkerställa att incitamenten inte sned­vrids för någon aktör, samt för att ge modellens slutresultat den legitimitet som krävs för att fungera som underlag för bedömning av en långsiktig finansieringslösning.

Myndigheterna bör använda nyttovärderingen från steg 2 som utgångspunkt för för­delningen. Fördelningen av nyttor görs då utifrån de delområden och aktiviteter som identifierats i nyttoanalysen. För varje del av verksamt.se görs en fördelning mellan in­terna och externa nyttor. Den interna nyttan fördelas i ett nästa steg mellan de in­vol­verade aktörerna.

Förslag på kostnadsfördelning enligt modellen

Värderingen och fördelningen av nyttor används som underlag för förslag till finansi­ering enligt modellen (se tabell 1 ovan). I ett första steg beräknas i vilken ut­sträck­ning de interna verksamhetsnyttorna täcker förvaltningskostnaderna. Därefter an­vänds nyttofördelningen som underlag för att fördela kostnaderna.

Exempel. Fiktiv kostnadsfördelning enligt modellen

Kostnadsanalysen visar att förvaltningskostnaderna för verksamt.se över den rele­van­ta tidsperioden är 50 miljoner kronor. Nyttoanalysen visar att de interna verk­sam­hetsnyttorna över samma tidsperiod uppskattas till 40 miljoner kronor, medan de externa nyttorna är 40 miljoner kronor. Den digitala funktionen är således sam­hälls­ekonomiskt lönsam, men kostnaderna överskrider de interna nyttorna. Därför är en­dast B eller C relevanta alternativ till finansiering (se tabell 1 ovan).

Den samlade interna nyttan är cirka 40 procent och den externa nyttan cirka 60 pro­cent. Eftersom de interna verksamhetsnyttorna är mer än 25 procent av sam­hälls­nyt­­tan bör den digitala funktionen finansieras enligt alternativ B (se tabell 1).

Medel för att förvalta verksamt.se ska sedan omfördelas i proportion till hur de in­ter­na verksamhetsnyttorna fördelas. De interna nyttorna täcker endast 40 miljoner av för­valtningskostnaderna (50 miljoner kronor). Det leder till förslaget att resterande 10 miljoner finansieras genom reformutrymmet.

Nyttan med att tillämpa modellen på verksamt.se

Det krävs ett omfattande arbete för att ta fram det underlag som behövs för att fullt ut tillämpa modellen. Därför behöver behovet av underlaget vägas mot kostnaden som är förknippad med att tillämpa modellen. Det kan t.ex. finnas ett sådant behov om den existerande finansieringsmodellen för verksamheten inte längre bedöms vara funk­tionell. Statskontoret har inte bedömt ändamålsenligheten i den rådande finan­sie­ringen.

Statskontoret konstaterar att det är komplicerat att applicera modellerna på befintliga funktioner. Detta beror på att komplexiteten ökar om modellen ska omfatta kostnader för förvaltning och inte enbart kostnader för utveckling. Sannolikt är värdet av att tillämpa modellerna högre vid utvecklingen av nya myndighetsgemensamma digi­tala funktioner, än vid analys av befintliga funktioner.

Referenser

Bolagsverket, Statistik om företag och föreningar, http://bolagsverket.se/pb/etjanster/statistik/statistik-1.3538,

Ekonomistyrningsverket och E-delegationen (2014) Vägledning i nyttorealisering 2.0.

Ekonomistyrningsverket (2016) Finansieringslösningar för gemensamma digitala tjäns­ter, ESV dnr 1.1-397/2015.

Ekonomistyrningsverket (2017) ESV föreslår ny finansieringsmodell för utbyte av grunddata, https://www.esv.se/press/nyheter/2017/esv-foreslar-ny-finansieringsmodell-for-utbyte-av-grunddata/ (Pressmeddelande).

Europeiska kommissionen (2015) Better regulation toolbox, https://ec.europa.eu/info/files/better-regulation-toolbox-60_en.

Prop. 2016/17:1 Utgiftsområde 22.

Regleringsbrev (2018) för Bolagsverket (utgiftsområde 24 Näringsliv).

Regleringsbrev (2018) för Tillväxtverket (utgiftsområde 24 Näringsliv och utgifts­område 19 Regional tillväxt).

Statskontoret (2017) Verksamt.se och myndighetssamarbetet starta och driva företag i antologin Frivillig samverkan mellan myndigheter, några exempel.

Statskontoret (2018) Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital in­fra­struktur (delrapport), Dnr 2018/40.

SOU 2017:114 Reboot – Omstart för den digitala förvaltningen. Betänkande från ut­redningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster.

Teigland (2018) New Industrial Revolution(s) and Future Scenarios.

Uppdrag till Tillväxtverket och Bolagsverket att öka innovationstakten i utveck­ling­en av verksamt.se (dnr N2018/00712/FF).

Regeringsuppdraget

Fotnoter

1. Statskontoret (2018) Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital infra­struk­tur (delrapport), Dnr 2018/40. ↑

2. Statskontoret (2018) Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital infrastruk­tur (delrapport), Dnr 2018/40–5. ↑

3. Statskontoret, 2018, Modeller för fördelning av nyttor och kostnader för digital infrastruk­tur (delrapport), Dnr 2018/40–5. ↑

4. I det fall stora externa verksamhetsnyttor identifieras hos kommuner och landsting bör det övervägas att internalisera dessa nyttor, det vill säga att kommuner och landsting involveras i processen med att analysera nyttor. Som en del i processen bör det även övervägas om kom­muner och landsting ska finansiera delar av förvaltningskostnaderna. ↑

5. Nätverkseffekter innebär att nyttan växer ju fler aktörer som använder den digitala funk­tionen. För vissa plattformar och infrastrukturkomponenter ökar nyttan exponentiellt med an­talet användare. Se t.ex. Teigland (2018) New Industrial Revolution(s) and Future Scenarios. ↑

6. ESV (Pressmeddelande) ESV föreslår ny finansieringsmodell för utbyte av grunddata, https://www.esv.se/press/nyheter/2017/esv-foreslar-ny-finansieringsmodell-for-utbyte-av-grunddata/, hämtad 20 april 2018. ↑

7. Prop. 2016/17:1, Utgiftsområde 22, s. 116. ↑

8. Regeringen, Enklare företagande, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/forenkla-for-foretagen/, hämtad 2018-04-19. ↑

9. Tillväxtverket, Verksamt förenklar för företagare, https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/axplock-for-tillvaxt/enkelt-smart-och-digitalt/verksamt-forenklar-for-foretagare.html, hämtad 2018-04-24. ↑

10. Statskontoret (2017) Verksamt.se och myndighetssamarbetet starta och driva företag i an­to­login Frivillig samverkan mellan myndigheter, några exempel. ↑

11. Samverkansmodell, Myndighetssamarbetet Starta och driva företag, 2017-08-22, s. 4. ↑

12. Underlag om myndighetssamarbetets budget för 2018, e-post från Bolagsverket den 29 mars 2018. ↑

13. Egen kategorisering baserad på webbplatsen för verksamt.se samt Tillväxtverket, 2017, Förvaltningsplan för innehåll verksamt.se. ↑

14. Enligt uppgift i mail från Tillväxverket den 20 april 2018. ↑

15. Ibid. ↑

16. Ibid. ↑

17. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Bolagsverket (N2017/07675/SUN N2017/07556/KLS (delvis) N2017/01706/SUN). ↑

18. Mail från Bolagsverket den 23 april 2018. ↑

19. E-post från Bolagsverket den 23 april 2017. ↑

20. E-post från Bolagsverket den 4 april 2017. ↑

21. Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt (N2017/07676/FF
    N2017/07558/KLS (delvis), N2017/07556/KLS). ↑

22. Regeringen, Mål för näringspolitik, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/mal-for-naringspolitik/, hämtad 2018-04-24. ↑

23. Det är dock sannolikt att nyttan för företagare (extern nytta) av att Skatteverket och Försäk­rings­kassans information och tjänster finns på verksamt.se är betydande. Den externa nyttan analyseras nedan. ↑

24. En gemensam schablonkostnad bör beräknas utifrån myndigheternas genomsnittliga löne­kost­nad för de myndighetsanställda som arbetar med verksamt.se i dag. ↑

25. Redogörelse för standardkostnadsmodellen finns som en del av EU-kommissionens Better regulation toolbox, https://ec.europa.eu/info/files/better-regulation-toolbox-60_en, hämtad 2018-04-05. ↑

26. Formeln kan varieras beroende på ambitionsnivå. Standardkostnadsmodellen påbjuder att målgruppen segmenteras i olika delpopulationer och använder deras respektive tids­upp­skatt­ning och schablonkostnad för arbetstid. ↑

27. Bolagsverket, Statistik om företag och föreningar, http://bolagsverket.se/pb/etjanster/statistik/statistik-1.3538. ↑

28. E-post från Tillväxtverket den 20 april 2018. ↑